Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 23. 6 juni 1931
- Notiser
- Oslo arkitektforening 25 år
- Tekniska föreningen i Uppsala
- Sundsvalls tekniska förening
- Örebro ingenjörsklubb
- Tekniska föreningar
- Svenska teknologföreningen, av Fmn.
- Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K.
- Östergötlands tekniska förening i Linköping, av H. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oslo arkitektforening 25 år. I september 1931 firar
Oslo arkitektforening 25 år. Det var nämligen år 1906 den
avskildes ur "Den norske ingeniør og arkitektforening", i
vilken den tidigare utgjort en egen avdelning.
Moderorganisationen stiftades 1874 genom utbrytning
ur en äldre förening, "Den polytekniske förening".
Denna åter stiftades år 1852, varför den sammanhängande
kedjan av norska arkitekt- och ingenjörssammanslutningar
nästa år kan uppleva sin 80-årsdag.
Vid den största lokalföreningens jubileum i september anordnas
en "Uke for bedre byggeskikk" i Oslo den 3 till 13 september,
varvid genom visning av byggnader, särskilda publikationer
och en serie föredrag kommer att agiteras för god arkitektur
och sund husbyggnad. Själva jubileet firar föreningen med en
större bankett, vid vilken den hoppas få se representanter för
de övriga nordiska länderna o.ch från Norges andra
arkitektföreningar som sina gäster. Föreningen har genom
Teknisk tidskrift velat meddela, att svenska arkitekter som
kunna förena ett sommarbesök i Norge med deltagande i
"Uken for bedre byggeskikk" komma att mottagas i Oslo
arkitektforening på det mest kollegiala sätt. Bestyrelsens
adress är Akersgaten 57, Oslo.
Tekniska föreningen i Uppsala har i dagarna utsänt
sin medlemsförteckning, enligt vilken föreningen räknar
101 medlemmar. Föreningens styrelse utgöres av ingenjör
Thure Gyllenberg (ordf.), fil. dr Harald Norinder (v. ordf.),
ingenjör Einar Karsvik (sekr. och kassaförvaltare) samt
major Gustaf Ingelman och ingenjör Oscar Hising.
Sundsvalls tekniska förening räknar enligt den nyss
utkomna medlemsförteckningen 187 medlemmar, därav 2
hedersledamöter. Styrelsen utgöres av överstelöjtnant
A. Lundström (ordf.), stadsarkitekt N. J. Kalländer
(v. ordf.), byggnadschef A. Engström (sekr. och
skattmästare), civilingenjör G. Gagge, ingenjör
C. G. Tempelman (klubbmästare), ingenjör A. Ericson
(v. sekr.) och disponent H. Magnusson.
Örebro ingenjörsklubb hade i april 1931, enligt den i
dagarna utkomna medlemsförteckningen, 6 hedersledamöter
och 229 andra medlemmar, av vilka 124 voro bosatta i
Örebro. Styrelsen utgöres av rektor W. Hallström (ordf.),
förste baningenjör L. Hjelm (v. ordf., för staden), överingenjör
S. von Hof sten (v. ordf., för landsorten), civilingenjör
H. Andersson (sekr.), disponent R. Jonsson (kassaförvaltare),
ingenjör F. Waldenström (klubbmästare) och lektor
S. Eriksson (v. klubbmästare).
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Till ledamöter av Svenska teknologföreningen invaldes
vid årsmötet i Malmö den 21 maj 1931 på styrelsens
tillstyrkan: ingenjör Holger Bruun, Stockholm, ingenjör
Tore Gustav Henricsson, Malmö, civilingenjör
Ragnar Hans Garman Bergh, Avesta, arkitekt
Bengt Erik Paulus Romare, Stockholm, överingenjör
Oscar Fredrik Vilhelm Deijfen, Stockholm, byggnadschefen
Yngve Eugen Hågstrand, Hälsingborg, mätningsman
Torsten Berghman, Hälsingborg, avdelningsingenjör
Gustaf Viktor Strejffert, Malmö. Fmn.
Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 17 april sitt tredje sammanträde för året på Gillet
under ordförandeskap av ingenjör Thure Gyllenberg.
Före sammanträdet hade medlemmarna beretts tillfälle
bese Upsala ångqvarns a.-b. kvarn och jästfabrik, varav
också ett trettiotal föreningsmedlemmar begagnat sig.
Sedan vid sammanträdet en del föreningsangelägenheter
avhandlats, höll civilingenjör Einar Karsvik ett av talrika
skioptikonbilder belyst föredrag om "Kvarnteknikens
historia". Föredragshållaren redogjorde för kvarnteknikens
utveckling från äldsta tid till vara dagar och uppehöll sig
särskilt vid äldre tiders anordningar för förmälning av spannmål.
Efter sammanträdet följde sedvanlig supé och samkväm.
E. K.
Östergötlands tekniska förening i Linköping
höll den 2 maj sammanträde under direktör G. Lindmans
ordförandeskap.
Frän valnämnden meddelades att tretton nya medlemmar
invalts i föreningen.
Länets vägingenjör, kapten Torsten Lindbeck, höll därefter
ett intressant föredrag om Östergötlands läns vägar och
deras förbättring.
Fr. o. m. 1924, då bilskattemedel för första gången utdelades
i vårt land, har ett intensivt arbete pågått med våra vägars
förbättring, framhöll tal. Efter svenska förhållanden är det
också synnerligen ansenliga belopp, som kommit och alltjämt
komma vägväsendet till godo. Under den nu gångna
sjuårsperioden har sålunda för gatu- och vägändamål av
bilskattemedel tilldelats städer och landsbygd sammanlagt
194,4 mill. kr.
Tal. redogjorde härefter för några mera betydelsefulla på
senare tid utförda väg- och broarbeten inom länet.
Enligt senast tillgängliga statistiska uppgifter uppgå de till
allmänt underhäll intagna vägarna i länet till i runt tal
4 100 km, varav ca 860 km landsvägar och resten eller
ca 3 240 km vanliga bygdevägar.
Det erfordras en tid av 15 år för fullbordande av de av
väghållningsdistrikten ifrågasatta arbetsföretagen, vilka
representera en väglängd av ca 70 mil.
Genomförandet av ett dylikt arbetsprogram är ingalunda
liktydligt med att länets vägar därefter befinna sig i ett
sådant skick, att ytterligare förbättringsarbeten icke bleve
erforderliga och att bilskattemedlen för länets vidkommande
skulle behöva tagas i anspråk enbart för vägunderhållet.
Det föreligger ett synnerligen stort behov av att vägarna
genomgående breddas, och arbetet härför kommer givetvis
att taga stora belopp i anspråk. Dylika arbeten å länets
halva väglängd skulle draga en totalkostnad av 10 mill. kr.
Även i andra avseenden äro vägarna i stort behov av
förbättring. Att på redan grundförstärkta vägdelar
använda cementbetong betraktade tal. emellertid
som slöseri.
Att ett rationellt skött vägunderhåll under alla förhållanden
verksamt bidrager till vägarnas förbättring, är uppenbart.
Hårdgöringsämne skall påföras vägarna året om i lagom
stora kvantiteter, när helst behov därav förefinnes. Den
gamla metoden att två gånger om året efter påsyning av
vederbörande vägsynenämnd vräka ut mer eller mindre
stenigt grus torde väl vid det här laget vara ett minne blott.
En sak, som emellertid i stor utsträckning inte iakttages,
är att vägbanan ovillkorligen måste hårdgöras, till hela sin
bredd. Någon rimlig anledning till att vägrenarna skola
undantagas från hårdgöring finnes inte.
Det torde med all önskvärd tydlighet framgå, att även om
mycket hittills uträttats för våra vägars förbättring, det likväl
ännu återstår en hel del, innan man med fog kan säga, att
det är bra som det är. Det torde likaledes framgå, att
bilskattemedlen, huru flödande de vid ett ytligt betraktande
än månde förefalla att vara, likväl i själva verket inte
mycket förslå.
Föredraget illustrerades med grafiska framställningar
och ljusbilder.
På föredraget följde en stunds diskussion liksom ock
efter supén. H. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0345.html
