Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 24. 13 juni 1931
- Några uppgifter och reflexioner rörande statsbaneelektrifieringen, av Axel Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 24 ÅRG. 61 13 JUNI 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Några uppgifter och reflexioner rörande statsbaneelektrifieringen, av generaldirektör
Ax. Granholm. – Värmeisolering medelst metallfolier. – Notiser.
NÅGRA UPPGIFTER OCH REFLEXIONER RÖRANDE
STATSBANEELEKTRIFIERINGEN.
[1]
Av generaldirektör Axel Granholm.
Den första banelektrifieringen för praktisk drift
vid statens järnvägar omfattade den 130 km långa
sträckan Kiruna–Riksgränsen å den lappländska
malmbanan. Elektrifieringen utfördes under åren
1911–1915 och kostade – inkl. 20 st. lok –
9 870 000 kr., dvs. 76 500 kr. pr km.
Denna anläggning hade i viss mån försöksnatur.
Utförandet skedde beträffande såväl det tekniska
som det ekonomisk.a utfallet av driften under vissa
leverantörers garantier. Från dessa garantier löstes
leverantörerna dock snart. Järnvägsstyrelsen
behövde rörelsefrihet och efter gynnsamma
erfarenheter från den första praktiska driften skred
statens järnvägar till fortsatt elektrifiering å malmbanan.
Den återstående ca 320 km långa sträckan Kiruna–Svartön
med bilinjer från Gällivare till gruvorna vid Malmberget
elektrifierades sålunda i etapper under åren 1917–1922
för en kostnad – inkl. 30 st. lok – av 35 860 000 kr.,
motsvarande 111 700 kr. pr km – denna tids
valutadepression kom här till synes. Med hela den ca
450 km långa malmbanans färdigställande i början på
förra decenniet hade 8 % av statens järnvägars
dåvarande trafikerade banlängd, ca 5 600 km,
elektrifierats. Härigenom bortföll för denna bansträcka
ett dåvarande importbehov av stenkol på omkring
75 000 ton, ett behov, som för planmässiga
Fig. 1. Elektrifieringen Luleå–Narvik.
transportkvantiteter enligt 1927 års malmavtal skulle
ha ökats till omkring 135 000 ton, om det nu över
huvud taget varit möjligt att utan en mycket stor
banutbyggnad avveckla en sådan trafik med ångdrift.
Norge elektrifierade samtidigt åren 1921–1923 den
42 km långa Ofotbanen, den svenska lappländska
malmbanans fortsättning från Riksgränsen till Narviks
malmskeppingshamn. Denna banelektrifiering
Tab. 1. Elektrifieringskostnader.
| | | Spårlängd | Lok | Anläggnings | kostnad | | | Elektr. drift å S.J. |
| Bandel | Km linjelengd | Antal lok | Pr | linjekm | Total | Pr linjekm | Arbetet utfördes år | S.J. banlängd km | i % av banlängden |
| Kiruna–Riksgränsen . . . | 129 | 20 | 1,155 | 0,155 | 9 870 000 | 76 500 | 1911–1915 | 4 887 | 2,64 |
| Kiruna-Svartön . . . | 321 | 30 | 1,386 | 0,093 | 35 860 000 | 111 700 | 1917–1922 | 5 614 | 8,02 |
| Riksgränsen–Narvik . . . | 42 | 6 | 1,336 | 0,144 | 5 000 000 | 119 200 | 1921–1923 | – | – |
| | | | (8 100 000) | 193 100) | | | |
| Stockholm–Göteborg . . . | 459 | 50 | 1,797 | 0,109 | 42 290 000 | 92 100 | 1923–1926 | 6 108 | 14,89 |
| Stockholm–Malmö . . . | 860 | 104 | 1,849 | 0,121 | 70 000 000 | 81 400 | 1931–1934 | 6 729 | 26,29 |
| (beräknade tal) | | | | | | | | | |
| Stockholm–Ånge . . . | 616 | 65 | 1,489 | 0,106 | 50 700 00 | 82 300 | – | 6 900 | 34,57 |
| (approximativa tal) | | | | | | | | | |
| Göteborg–Malmö . . . | 315 | 30 | 1,489 | 0,953 | 25 800 000 | 81 900 | – | 6 900 | 39,14 |
| (approximativa tal) | | | | | | | | | |
[1] Föredrag vid teknologföreningens årsmöte den 21 maj 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0347.html
