Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1931 - Några uppgifter och reflexioner rörande statsbaneelektrifieringen, av Axel Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elektrifieringen av huvudlinjen Stockholm(Järna)–Malmö–Trälleborg
med anslutande linjer Katrineholm–Norrköping(Åby),
Örebro–Hallsberg–Mjölby, Falköping–Nässjö och
Malmö(Arlöv)–Lomma.
Järnvägsstyrelsen hade först icke haft för avsikt att framlägga
detta ärende förrän i vanlig tid för eventuell behandling av
statsmakterna vid 1931 års riksdag. Styrelsen insåg emellertid,
att vid det stora ärendets slutliga prövning hänsyn jämväl måste
tagas till statsekonomiska och andra förhållanden, som ligga
utanför de järnvägstekniska och järnvägsekonomiska synfälten,
och ville därför med förebringande av huvudresultaten av sina
gjorda utredningar, som talade för den diskuterade ytterligare
elektrifieringens företagande, först underställa statsmakterna
frågan i princip. Härigenom skulle utrönas om det, särskilt
med hänsyn till den för våra förhållanden mycket stora
kapitalinvestering, som elektrifieringen medförde, över
huvud taget vore lämpligt och möjligt att skrida till planens
realiserande. Skulle denna fråga komma att besvaras med ja,
skulle styrelsen till 1931 års riksdag inkomma med detaljerad
arbets- och finansplan samt anslagsäskande.
K. m:t upptog framställningen så, som järnvägsstyrelsen
avsett, och framlade frågan redan samma år för riksdagen.
Med åberopande i Övrigt av vad järnvägsstyrelsen utrett
och anfört, underströk departementschefen därvid särskilt
värdet av den betydande förkortning av tågens körtid,
som genom elektrifieringen skulle åvägabringas, med därav
följande möjligheter till ökning i trafik och trafikinkomster
samt av de avsevärt ökade resurserna till att möta tillfälliga
eller mera permanenta trafikstegringar, vilket i detta fall
vore av vikt icke minst med tanke på samfärdseln mellan
de tätbefolkade provinser, som beröras av Malmölinjerna,
liksom på Sveriges förbindelser med kontinenten. Han
underströk även värdet av de förmåner som de förbättrade
transportmöjligheterna skulle bereda för handeln och
näringslivet i allmänhet.
Vid debatten i kamrarna uppträdde endast en talare, som
med sakkunskap från enskilt järnvägshåll varnade för någon
tro på järnvägsstyrelsens utredningar, men riksdagen lät ej
påverka sig utan beslöt i princip fortsatt elektrifiering trots
den för svenska förhållanden mycket stora penninginsats,
det nu gällde. Till 1931 års riksdag kunde järnvägsstyrelsen
 |
| Avgår på grund | |||
| av att kostnader | |||
| Bruttokostnad | måste nedläggas, | Nettokostnad | |
| om ångdrift | |||
| bibehålles | |||
| Kostnader, hänförliga till statens järnvägar. | |||
| Överföringsanläggning . . . | 35 000 000 | – | 35 000 000 |
| Rullande materiel: lok . . . | 18 709 500 | 15 800 000 | |
| Rullande godsvagnar . . . | – | 1 400 000 | 709 500 |
| Rullande lokstation och huvudverkstad . . . | 800 000 | ||
| Diverse ändringsarbeten beträffande banan samt belysningsanläggningar | |||
| och svagströmsledningar . . . | 9 100 000 | – | 9 100 000 |
| Elektrisk värmeledning för vagnar . . . | 3 100 000 | – | 3 100 000 |
| ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– | |||
| Summa | 65 909 500 | 18 000 000 | 47 909 500 |
| Kostnad, hänförlig till telegrafverket . . . | 4 110 300 | – | 4 110 300 |
| ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– | |||
| Totalkostnad | 70019800 | 18 000 000 | 52 019 800 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
