Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 396 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 11 juli 1931 - Notiser - Vägdagar i Borås - Eldfasta målarfärger, av Stümer - Radium för materialundersökningar - Svensk vägkalender

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skandiabiografen, St. Brogatan 9, där landshövding Axel von
Sneidern håller det första anförandet på fredag kl.
10,15. Sedan även en representant för Borås stad hållit
ett hälsningsanförande, öppnas mötet av föreningens
ordförande, landshövding L. Reuterskiöld. Kl. 10,45
håller fil. lic. Lars Akselsson ett föredrag över ämnet
"Synpunkter rörande vägorganisatoriska reformer",
varefter följer diskussion. Efter lunchpaus håller
civilingenjör Axel Nylander ett föredrag om "Generalplan
för genomgångstrafikens ordnande i B(orås stad" och
civilingenjör Nils von Matern om "Provvägen vid
Borås, avseende asfaltbeläggningar av olika typer
enligt kall metod". Efter detta föredrag följer
diskussion, varefter gemensam middag intages på
stadshotellet.

Lördagen den 25 är anslagen till en besiktningsresa,
som dels gäller äldre och nyare väg- och
gatubeläggningar inom Borås stad samt olika slag av
beläggningar å Svenska väginstitutets provväg vid Borås, dels
äldre och nyare landsvägar och vägarbeten. Resrouten
är lagd över Borås, Rydboholm, Kinnarumma, Fritsla,
Kinna, Skene, Sandvad, Björlanda, Sätila, Fjärås,
Kungsbacka och Göteborg. Färdlängden mellan Borås
och Kungsbacka utgör ca 85 km, mellan Kungsbacka
och Göteborg ca 28 km. Särskilt program med
tekniskt-ekonomiska uppgifter kommer att i möteslokalen
tillhandahållas för besiktningsresan den 25 juli.

Anmälan om deltagande i vägdagarna emottages å
Svenska vägföreningens expedition, Kungsgatan 55,
Stockholm, intill den 18 juli samt därefter av Svenska
vägföreningen, Stadshotellet, Borås. Plats i bil eller
buss kan ej garanteras för anmälningar, som inkomma
efter den 22 juli. Deltagarna få själva ombestyra
anskaffning av rum i Borås. Mötet är öppet för alla
vägintresserade.

Eldfasta målarfärger. I pannrum måste man ofta av
praktiska skäl, bl. a. på grund av värmeledningsförmågan,
utföra vissa inredningsföremål av annat material
än metall, och därvid ifrågakommer vanligen trä, ehuru
detta på grund av sin lättantändlighet icke borde få
förekomma i närheten av ugnar. Man har dock sökt
minska olägenheterna av trävirkets lättantändlighet
genom dess bestrykning med olika skyddsmedel, vilkas
skyddsförmåga framgår av följande tabell:

Material	Kvalitetstal
Krita i limlösning, 1 strykning . . .	5
Krita i limlösning, 2 strykningar . . .	6,2
Krita i formalin . . .	4
Magnesiacement . . .	10,8
Släckt kalk, 2 strykningar . . .	8
Vattenglas, 30° Bé, 1 strykning . . .	5
Vattenglas, 30° Bé, 2 strykningar . . .	5
Vattenglas, med rödfärg, 1 strykning . . .	24
Vattenglas, med rödfärg, 2 strykningar . . .	30
Vattenglas, med talk, 2 strykningar . . .	34
Vattenglas, med krita, 1 strykning . . .	12,5

Det är främst vattenglasfärgerna som kommit till
användning. De innehålla utom vattenglas sand och andra
kiselsyrerika ämnen, bränd lera osv. och påstrykas med
pensel i ungefär 1 mm tjocka skikt, som visa god
vidhäftning mot träet. Då natronvattenglasfärgerna visade
större hållbarhet och kalivattenglasfärgerna större
motståndsförmåga mot vattenånga, gjordes försök att blanda
dessa båda vattenglassorter, varvid svallningen
undersöktes genom 24 timmars lagring i vatten. Det visade
sig härvid, att färgens vattenbeständighet icke beror
endast på vattenglasets beskaffenhet utan också på den
tid som förflutit från pastans påläggning, på kvartsens
finmalningsgrad, arten och mängden av föroreningar
samt pastans seghet. Färg som innehåller
natronvattenglas blir beständig mot vattenånga efter en månad,
medan kalivattenglasfärg får denna egenskap redan efter
2 dagar. Koncentrerade lösningar giva färger med goda
brandskyddande egenskaper men fördröja bildandet av
vattenbeständiga skikt. Motståndsförmågan mot
fuktighet ernås genom kemiska omsättningar mellan
vattenglaset och den finmalda kvartsen samt de alkaliska
jordartsmetallernas oxider, varvid bildas i vatten olösliga
komplexa föreningar.

För framställning av vattenglasfärger, som på en
gång äro eldfasta och motståndskraftiga mot vattenånga,
torde följande regler få anses lämpliga:

Den ena komponenten (fyllnadsmaterialet) består av
målen sand eller kiselsyrerikt bergartsmjöl. Det malda
materialet måste innehålla kornstorlekar av alla grader,
växlande mellan 0,03 och 0,2 mm; vid användning av
hårt och grovt material är det lämpligt att inblanda
20–60 % finmalda produkter, såsom bränd lera,
talk o. d.

Den andra komponenten (bindemedel) utgöres av
vattenglas av styrkan 30° Be (spec. vikt 1,27), helst en
blandning av lika delar kali- och natronvattenglas. Vid
denna sammansättning är skyddsskiktet beständigt mot
fuktighet efter 5 dagar och vid samma tid även
eldhärdigt. Vattenglasmängden bör utgöra ca 3 % av
torrsubstansen. En tillsats av 5–10 % oxider av järn,
aluminium, bly, kalcium, magnesium och zink höja
hållbarheten. Färgen påstrykes med pensel och bör beredas
först omedelbart före användningen.                         Stümer.

Radium för materialundersökningar. På senare tid
har man börjat använda radium för materialundersökningar
som ett komplement till de numera ganska
vanliga röntgenografiska undersökningsmetoderna. Orsaken
härtill är, att [gamma]-strålarna från radium hava en betydligt
större hårdhet än röntgenstrålarna. Tidskriften "Power"
(24 febr. 1931) omnämner sålunda, att man vid U. S. A:s
marins provningsanstalt tillämpar genomlysning av
metaller med såväl radium som det billigare, radioaktiva
materialet radon (radiumemanation). Det uppgives, att
röntgenstrålarnas genomlysnmgsförmåga skulle vara
begränsad till 120 mm, medan [gamma]-strålarna skulle kunna
användas vid undersökning av stålföremål av ända till 250
mm tjocklek. Vid undersökning av föremål med högst
150 mm tjocklek, anbringas radiumpreparatet i en
metallkapsel på ca 460 mm avstånd från provföremålet, medan
man å dettas motsatta sida apterar filmen. Vid
genomlysning av 102 mm stål räcker en radiummängd av 0,1 g,
för en tjocklek av 127 mm användes 0,2 g och för 152 mm
gods 0,4 g radium. Anskaffningskostnaden för radium
är givetvis högst betydande, varför man måste räkna på
att kunna utnyttja radiummängden så lång tid som
möjligt. Å andra sidan uppgivas anordningarna vara ganska
enkla, jämförda med de röntgenografiska
provningsapparaterna, och som halveringstiden för radium utgör ca
1 600 år (för radon endast 3,85 dagar), behöver man
knappast räkna ined någon avskrivning på den dyrbaraste
delen av anläggningen.

Svensk vägkalender, Uppslagsbok för det svenska
vägväsendet, har i år utkommit med sin tredje årgång
från J. Mauritz’ förlag, Stockholm. Till följd av de
under fjolåret beslutade genomgripande förändringarna
å vägväsendets område kan kalendern i år presentera
ett innehåll av stort aktuelllt intresse.

Bland större uppsatser märkas tvenne om
västkustens vägar, den ena (Hallands län) av
landshövdingen greve Axel Mörner, den andra (Göteborgs och
Bohus län) av vägingenjören kapten E. Millén.
Disponent J. Nielsen har bidragit med en uppsats om
västkustens gatstensindustri och direktör Tage Bilde om
betong som vägbeläggning. Vägingenjören kapten Einar
Almquist redogör för den nya vägorganisationens
innebörd, och slutligen har forstmästare G. Murelius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>