Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 29. 18 juli 1931
- Återblick på årets luftfartsutställning i Stockholm, av Edvin Björnsjö
- Approximativa indextal för anläggningskostnader vid statens järnvägsbyggnader under åren 1914—1930, av Gösta Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Mongoose" och den 7-cylindriga "Lynx". En
segsliten kamp har föregått valet av inhemsk motortyp
och frågan har observerats med så stort intresse från
olika håll härhemma, att en presentation av motorerna
knappast är nödvändig. Siddeley-utställningen
antydde en mycket stark sida hos denna firmas
produkter nämligen standardiseringen av nära besläktade
motortyper för vitt skilda effektbelopp, och
Mercury-motorn visade att Bristol-firman tagit ett långt steg
framåt, mot vad från teknisk sida här hemma
betraktats som det mest sunda konstruktionssättet. Jämte
Siemens Sh20 uppvisade Mercury och Jaguar Major
de högsta effektsiffrorna bland utställda luftkylda
motorer, nämligen ca 525 hkr.
Övriga utställda föremål.
Bland flyginstrument torde det märkligaste vara
Paulins nya höjdmätare, som har automatisk
nollinställning. Omställningen utföres medelst kraften från
en liten luftpropeller eller ett skålkors. Tack vare
att instrumentet är försett med tvenne skalor, en liten
angivande tusentalen meter och en stor, omfattande
ett 1 000-metersområde med delning för var 10:e
meter kan mycket noggrann avläsning göras. Med
tillhjälp av ytterligare en skala, graderad för vanligen
förekommande lufttryck vid marken, kan korrigering
införas för variationer i barometerståndet, varigenom
instrumentet blir till utomordentlig hjälp vid
landning. En automatisk temperatur justering finnes även
å detsamma och ett känsligt statoskop är inbyggt,
vilket angiver stignings- och sänkningshastigheten.
Det är här icke möjligt att ingå i detalj å övriga
utställare inom flyginstrumentbranschen, Browne,
Pioneer, Smiths etc. Även utställare av
belysningsmaterial, AGA, AEG, Stern & Stern må endast
nämnas, hur vederhäftiga dessa firmors utställningar än
voro. Detsamma må gälla om våra svenska
råmaterialleverantörer, Sandvikens Jernverk, See Fabriks
A.-B. och Brukskoncernen. Ej heller ifråga om
fallskärmarna, den italienska Salvator och den svenska
Robur medger utrymmet en noggrannare beskrivning,
men även fallskärmsfrågan har varit så omdebatterad
på sistone att typerna blivit allmänt kända här
hemma. Edvin Björnsjö.
APPROXIMATIVA INDEXTAL FÖR ANLÄGGNINGSKOSTNADER
VID STATENS JÄRNVÄGSBYGGNADER
UNDER ÅREN 1914–1930.
Uppslaget till efterföljande utredning rörande
indextal av anläggningskostnader vid statens
järnvägsbyggnader gavs på sin tid (år 1920) av dåvarande
sektionsingenjören, nuvarande distriktschefen G.
Dahlbeck vid hans tjänstgöring å järnvägsstyrelsens
byggnadsbyrå.
Vid beräkning av indextalen har bearbetats
uppgifter, som hämtats från till byggnadsbyrån avlämnade
rapporter från de under perioden pågående
statsbanebyggnaderna i Norrland. Emellertid torde särskilt
böra betonas, att de funna indextalen kanske ej helt
kunna tillämpas vid under samma tid pågående
enskilda järnvägsbyggen, då vid dessa ej tillämpats
samma arbetstider och samma bestämmelser rörande
arbetarna som vid statens järnvägsbyggnader.
Vidkommande arbetstiden tillämpades t, o. m. år 1916 en
arbetstid av 57 timmar i veckan, vilken tid dock
gällde endast den ljusare årstiden. Under höst,
vinter och vår har tillämpats kortare arbetstid efter
arbetsbefälets närmare bestämmelser. Den fastställda
arbetstiden minskades år 1917 till 52 timmar i veckan
och år 1919 till 48 timmar. Arbetarna vid statens
järnvägsbyggnader hava sedan gammalt erhållit vissa
förmåner i enlighet med av järnvägsstyrelsen
utfärdade bestämmelser, numera reglerade genom mellan
järnvägsstyrelsen och resp. fackförbund träffat
kollektivavtal. Under den värsta kristiden drogo för
arbetarna upprättade centralkök, ävensom ordnandet
av arbetarnas bostadsförhållanden särskilt stora
kostnader för de resp. järnvägsbyggnaderna, vilka
kostnader givetvis påförts anläggningskostnaderna.
Vidkommande statens järnvägsbyggnader är vidare att
märka, att några kostnader för jordförvärv, ävensom
– sedan ett tiotal år tillbaka – för anskaffande av
rullande materiel icke förekomma.
Beräkningen ,av det för varje år framkomna
indextalet för anläggningskostnaderna har verkställts på
följande sätt. Som utgångsår för beräkningarna har
tagits år 1914 och hava anläggningskostnaderna för
nämnda år betecknats med indextalet 100.
Till en början gällde det att försöka utröna hur stor
del i procent av samtliga kostnader kostnaderna för
vart och ett av de olika i en järnvägsbyggnad ingående
huvudgrupperna av arbeten utgjorde. För tolv olika
under åren 1905–1930 utförda och fullbordade
statsbanebyggnader beräknades den procentuella
kostnaden för varje i resp. byggnader ingående kostnader för
olika huvudgrupper eller för de olika huvudlittera
enligt gällande littreringstabell. Kostnaderna för följande
huvudlittera: förberedande undersökningar,
förrådsomkostnader, arbetets ledning och förvaltning, diverse
arbeten, utgifter och inkomster samt arbetsstyrkans
anskaffning och vård lades tillsammans. Den sålunda
erhållna summan fördelades därefter på övriga
huvudlittera i förhållande till dessa sistnämndas storlek.
Sedan beräknades de procentuella andelar, med vilka
de sålunda framkomna kostnaderna för olika
huvudlittera ingingo i hela kostnaden för varje
järnvägsbyggnad. Slutligen togs medeltalet för varje
huvudlittera av de sålunda framdeducerade procenttalen för
de tolv olika statsbanebyggnaderna och dessa
medeltal hava kommit till användning vid de verkställda
indextalsberäkningarna.
Det gällde därefter att uträkna indextalet för varje
år för följande huvudlittera: terrassering, broar och
trummor exklusive järnbroöverbyggnader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0417.html
