Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 29. 18 juli 1931
- Approximativa indextal för anläggningskostnader vid statens järnvägsbyggnader under åren 1914—1930, av Gösta Philip
- Notiser
- Jordbrukskrisen och jordbrukets tekniska utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 1.
andelen för olika i en järnvägsbyggnad ingående
arbetsslag tabell 3 upprättats, vilken angiver
indextalen för olika år under tidsperioden 1914–1930 för
anläggningskostnaderna av statens järnvägsbyggnader.
Till slut torde böra nämnas, att indextal även
beräknats vidkommande järnvägsarbetarnas inkomst
pr arbetstimme under tiden 1914–1930. Dessa
indextal äro ganska avsevärt högre än indextalen för
anläggningskostnaderna – särskilt under de senaste
åren av tidsperioden, då de då rådande låga
materialkostnaderna göra sig kraftigt gällande. Ävenså
ligga de högre än socialstyrelsens levnadskostnadsindex.
Levnadskostnaderna hava under de senaste
åren visat en fallande tendens, men det oaktat har ett motsatt
förhållande ägt rum vidkommande inkomsterna pr
arbetstimme för arbetarna vid statens järnvägsbyggnader.
Grafisk framställning av indextalen för anläggningskostnaderna och inkomsten pr
arbetstimme ävensom socialstyrelsens levnadskostnadsindex finnes
utförd å bifogade figur. Kurvan för anläggningskostnaderna
ligger, som synes under de senaste tio åren under kurvan för
levnadskostnadsindex, vilket till största delen måste bero på de
i kostnaderna för en järnvägsanläggning ingående
materialkostnadernas under senare delen av perioden
1914–1930 jämförelsvis låga höjd. En annan av
orsakerna till detta förhållande måste härröra från en
viss rationalisering av arbetena och en tredje
ytterligare från den kortare arbetstiden, vilken
förkortning givetvis vid ett arbete som järnvägsbyggnad
– där arbetet under varje timme av den för varje
dag fastställda arbestiden sker med en intensitet, som
sällan torde förekomma på andra områden – med
nödvändighet måste medföra en något ökad
arbetsintensitet, vilket i sin mån medfört minskning i
anläggningskostnaderna. Gösta Philip.
NOTISER
Jordbrukskrisen och jordbrukets tekniska utveckling.
Nationernas förbunds ekonomiska kommitté har i
dagarna publicerat första volymen av en utredning
rörande jordbrukskrisen (League of Nations. The
Agricultural Crisis. Vol. I. 319 s. Pris 7 sn. 6 d.) Att
utförligt referera innehållet i denna digra och med
statistiska uppgifter späckade volym faller helt naturligt
utom ramen, för Teknisk tidskrifts verksamhet, varför
vi måste inskränka oss till att återgiva det huvudsakliga
innehållet i det kapitel, som närmast berör det tekniska
området, nämligen jordbrukets tekniska utveckling som
bidragande orsak till jordbrukskrisen.
Jordbrukets avkastning har, konstaterar kommittén,
ökats icke blott genom att nya områden tagits under
odling utan även genom att vetenskapliga metoder i allt
större utsträckning börjat tillämpas inom jordbruket,
såsom växtförädling, intensivare gödsling och användande
av artificiella gödselmedel samt bruket av maskinella
anordningar. Kommittén uttalar, att jordbrukets
tekniska framåtskridande varit av, bokstavligt talat,
revolutionerande natur.
Särskilt inom spannmålsodlingen har användningen
av arbetsbesparande maskiner spelat största rollen
för produktionsökningen. Medelst traktorer och motordrivna
redskap kunna numera stora arealer bearbetas med
mindre arbetsstyrkor och till lägre kostnad än förr.
Kommittén citerar ett uttalande av professor Warmbold,
vilken konstaterar, att olikheter i markens beskaffenhet,
regn under skördetiden, sädesslagens mångfald och de
små brukningsenheterna hittills stått hindrande i vägen
för spannmålsodlingens fullständiga mekanisering.
Sannolikt skola dock dessa hinder komma att övervinnas i
tur och ordning och odlingen av allt större arealer
komma i åtnjutande av de ekonomiska fördelar, som uppnås
genom bruk av alltmera fulländade maskiner. Hittills
hava främst de transatlantiska länderna tagit de
maskinella hjälpmedlen i sin tjänst vid nyodling av stora
arealer, och denna utveckling kommer säkerligen att fortsätta.
Enbart i U. S. A. hava traktorernas antal tredubblats
sedan år 1920. Detta år uppgick antalet till 246 000, men
det hade år 1929 stigit till 853 000. Värdet av
jordbruksmaskinerna per jordbruksarbetare var i U. S. A. år 1870
endast 36 dollar, år 1925 däremot 200 dollar. En
jordbruksarbetare kan i våra dagar producera förnödenheter
för ett betydligt större antal människor än förr. Härtill
bidraga också andra omständigheter än mekaniseringen,
såsom bättre gödsling och omsorgsfullare sortval. Inom
de europeiska länderna hava de sistnämnda faktorerna
bidragit till en kraftig produktionsökning, och om
Europa därtill i samma utsträckning som Amerika
började använda mekaniska hjälpmedel inom jordbruket,
bleve resultatet ovedersägligen ökad arbetslöshet inom
denna näringsgren.
Liknande inverkan, ehuru ej fullt så påfallande, har
jordbrukets tekniska utveckling haft på bomulls- och
sockerrörsodlingen. Genom odling av nya, sockerrikare
varieteter av sockerröret har avkastningen å de bäst
skötta plantagerna kunnat ökas med en tredjedel.
Världens vinproduktion har ökats kvantitativt och
stundom även förbättrats kvalitativt genom införandet
av nya metoder för odling och beskärning, uppdragande
av mycket produktiva hybrider, allmänt bruk av
gödselmedel samt framgångsrikt bekämpande av sjukdomar å
vinstockarna. På sina håll hava så stora skördar
erhållits, att de utgöra en fara för vinodlingen. Skörden per
hektar i europeiska vinodlingar var 19,7 hl åren 1909 till
1912; den steg till 24 hl år 1928 och 25 hl år 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0420.html
