Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 30. 25 juli 1931
- Notiser
- Tyska undersökningar av Heavisideskiktet
- Avsvalningshastigheten för kokkärl av olika material
- Litteratur: Insänd litteratur
- Tekniska föreningar
- Tekniska föreningen i Härnösand, av P. M—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 1. Diagram över Hevisideskiktets höjd i München
den 27 juni 1930.
äro sammanförda. Uppmätta värden äro markerade med
fyllda rektanglar, vilkas höjder motsvara mätningens
noggrannhet. De uppmätta höjderna ligga i de flesta
fall mellan 100 och 120 km, varvid höjden så
småningom avtagit mellan kl. 0,25 och 2,30. Utom dessa höjder
uppmättes enstaka värden mellan 200 och 240 km. Halva
beloppen av dessa värden hava i diagrammet markerats
med ofyllda rektanglar, vilka som synes helt och hållet
falla inom den lägre serien av mätningsvärden.
Professor Zenneck misstänker därför, att man här ej har
att göra med två olika ioniserade skikt på olika höjder,
utan att de uppmätta högre värdena hava sin förklaring
i en dubbelreflektion av radiovågorna, vilka först skulle
reflekterats vid Heavisideskiktet, sedan mot jordytan och
slutligen åter vid Heavisideskiktet. Denna uppfattning
stödes därav, att sänkningen hos det lägre skiktet
motsvaras av en fullt analog sänkning hos det förmenta övre
skiktet.
Med den angivna metoden kunna det ioniserade
skiktets höjdförändringar studeras i detalj. Under vissa
nätter förändrades skiktets höjd mycket långsamt, vid
andra tillfällen inträffade stora förändringar redan inom
några sekunders förlopp. Angående orsaken till dessa
förändringar kan f. n. intet sägas med bestämdhet.
Likheten med de hastiga förändringarna i polarskenens
karaktär visa dock hän mot en mycket oregelbunden
elektronemmission från solen vid livlig verksamhet på
dennas yta. Man har även framställt den hypotesen, att
meteoritsvärmar skulle kunna framkalla häftiga rörelser
i jordatmosfärens högre lager och därmed även hos det
ioniserade skiktet.
Avsvalningshastigheten för kokkärl av olika material.
Vid Ingeniörsvetenskapsakademiens elektrovärmeinstitut
har nyligen utförts en undersökning av rätt
stort allmänt intresse, vars resultat publicerats i IVA
(1931:3) av fil. kand. Bertil Stålhane. Undersökningen
gällde den roll materialet i ett kokkärl spelar för
värmeförlusterna, resp. avsvalningshastigheten vid kärlet, en
fråga, där åsikterna gått mycket starkt i sär.
Undersökningarna omfattade kärl av polerad koppar,
polerad aluminium, matt aluminium, polerad nickel samt
polerat rostbeständigt stål. Värmeförlusterna per cm2
och sek. utgjorde vid 90° för koppar 0,0136 cal, för blank
aluminium 0,0153, för matt aluminium 0,0159, för nickel
0,0165 och för rostbeständigt stål 0,0169 cal. Alla dessa
värden äro som synes av samma storleksordning.
Skillnaden framträder tydligare, om
avsvalningshastigheten angives i °C per minut vid 90°, varvid
värdena beräknats för likvärdiga kärl, dvs. kärl med lika
stort vatten värde (här 2 000 cal/°C) och lika stor fri
yta (här 1 000 cm2). Avsvalningshastigheten
beräknades till: vid koppar 4,1, vid polerad aluminium 4,6, vid
matt aluminium 4,8, vid nickel 5,0 och vid rostbeständigt
stål 5,1°C/min. vid 90°C. Skillnaden är dock icke större,
än att valet av kärlmaterial i de flesta fall kan anses
likgiltigt ur värmeekonomisk synpunkt.
LITTERATUR
Vorschriften für geschweisste Stahlbauten, Ausgabe
1931. Wilhelm Ernst & Sohn förlag, Berlin 1931. Pris
Rm 0:80.
Särtryck ur Ingenieur-Archiv. Förlag Julius Springer,
Berlin 1931.
Nänerungslösung znr Ermittlung der wirklichen
Spannungsverteilung an konzentriert "belasteten
Zylinderenden, av F. Fischer.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningens i Härnösand
utfärd den 4 juli 1931 blev synnerligen lyckad med
härligt sommarväder och riklig anslutning.
Färden från Härnösand företogs i två bussar och ett
antal privatbilar. Uppehåll gjordes först vid Lögde bruk,
tillhörigt Sunds a.-b., där det ålderdomliga vackra
kapellet besågs. Sedan hade man ett par mils resa genom
en synnerligen vacker trakt till Lagfors kraftstation.
Här mottogos resenärerna av förvaltare G. de Bésche,
som därefter visade anläggningen.
Vid en fallhöjd av 15 m uttagas här 800 hkr medelst
två aggregat. Driften regleras helt automatiskt.
Resan fortsattes sedan till den 6 km högre upp efter
Ljustorpsån belägna kraftstationen Rundbacken, som
liksom Lagfors även tillhör Sunds a.-b.
Här har man den aktningsvärda fallhöjden av i
medeltal 85 m.
Vattnet ledes först genom en 1 200 m lång kanal till
själva intaget, varifrån sedan en järntub av ca 1 1/2 m
diameter och 350 m längd överför vattnet till 3 turbiner
i kraftstationen. Den uttagna effekten är ungefär 3 000 hkr.
På återresan över Lagfors hade förvaltare de Bésche
vänligheten att i sitt hem inbjuda de resande på
förfriskningar. Och efter att under en timmes tid hava
tagit denna gästfrihet i anspråk och njutit av den
härifrån sett storslagna utsikten fortsattes återresan till
Västanå pensionat i Viksjö socken. Liksom Lögde och
Lagfors har även Västanå tidigare varit järnbruk; men
som numera endast jordbruket drives å egendomen, får
det 100 m höga Västanåfallet endast lämna kraft till en
liten turbin om 15 hkr, huvudsakligen avsedd för
belysning. Då emellertid det lilla vattendraget, en gren av
Mjällån, ej är reglerat, tillåtes nog ej heller något
storartat kraftuttag, trots den stora fallhöjden.
Å pensionatet intogs nu supé, varefter man dansade
och på flerfaldiga andra sätt roade sig så kungligt att
hemresan ej medhanns förrän ett stycke inpå en ny dag.
P. M–r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0434.html
