Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 1 aug. 1931 - Kullagerpassningar, av A. Hansson - Notiser - Tekniska högskolan - Statens vattenfallsverk under år 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sak (särtryck nr 50 av "Verkstäderna") var vår
erfarenhet mea kullagerbyggnader mycket begränsad och
framför allt för kort för att vi skulle våga kritisera de
därstädes, såsom internationella normer, framställda
förslagen. Men redan i augusti 1928 (innan SMS 190
fastställdes) voro våra erfarenheter sådana att vi togo upp
frågan om minskning av rullagerringarnas toleranser
med SKF resp. ingenjör Törnebohm och det var endast
med hänsyn till de internationella överenskommelserna,
som vi då uppgåvo försöket att få en förbättring till stånd.
De mycket intressanta rön ifråga om inflytande av
kullagerhusets orundhet på lagrets bärförmåga, som
ingenjör Törnebohm gjort under de senaste tre åren i
SKF:s laboratorium torde nödvändiggöra en revision av
passningen. Ingenjör Törnebohm medger att den
noggrannhet, som nu presteras vid tillverkning av
kullagerhusen är synnerligen precisionskrävande och jag är av
den meningen att den överhuvud ej med nuvarande
arbetsmetoder kan skärpas, i synnerhet inom
diameterintervallerna över 80 mm.
Kullagerhuset brotchas nu med J1 avmått och det är
riktigt att Asea fastställt att en så stor noggrannhet är
behövlig. SKF:s föreskrift av år 1925 för tillverkning av
kullagerhus löd nämligen:
"Lagerhusen skola svarvas så att sugpassning erhålles.
Denna passning, som ävenledes motsvaras av
sugpass-ningen enligt SMS toleranssystem i förhållande till
basaxlarna erhålles genom att tillverka lagerhuset med
avmåttet J2. Då obetingad utbytbarhet mellan lagret och
det så erhållna lagerläget ej kan påräknas vid
monteringen kontrolleras att den riktiga passningen erhållits.
I de fall, dä detta ej är fallet, må andra lager utsökas
eller ock lagerlägret efterjusteras. Vid motorer med
mycket höga varvantal (2 000 varv och däröver)
kontrolleras lagerlägena att uppfylla bestämmelserna, givna av
J1 SMS 105."
Denna föreskrift skulle kunna vara användbar vid
hantverksmässig tillverkning av elektromotorer, om det
kan försvaras gentemot kunderna att motorer levereras
med ej utbytbara lager. Den efterjustering, som åsyftas
kan enligt min åsikt ej betyda annat än skrotning, ty
J2 avmått torde endast kunna ge för lös passning med
de nuvarande avmåtten på ringarna. Vid fabrikationsmässig
tillverkning kunde därför Asea endast använda J1 avmått.
Erfarenheten har nu tyvärr visat att även denna
snäva tolerans ej är tillräcklig för att undvika
obehagligheter vid vissa driftsförhållanden. Jag kan ej dela
ingenjör Törnebohms optimistiska syn på denna fråga,
när han anser, att man kan utan vidare övergå till J7
toleranser med orundhetskontroll, ty våra erfarenheter
ge vid handen att den nya passningen måste ligga
mellan de nuvarande passningarna: J1 – kullagerytterring
och K1 – kullagerytterring, för att ett under alla
omständigheter tillförlitligt säte för lagret skall uppnås.
De praktiska prov, som ingenjör Törnebohm i slutet av
sm artikel önskar utförda skulle kunna göras av Asea
utan att en försämring i passningen behöver befaras om
maximiborrningen kontrolleras med J1 rundtolk för övre
avmått vid sidan av J7 Te-Botolk, men den av oss
önskade fastare passningen erhålles ej och någon
förbättring kan därför ej påräknas. Jag kan ej se att en sådan
kan ernås med mindre än att kullagerytterringarnas
max. avmått göras mindre. En sådan revision skulle
enligt mitt förmenande ej på något sätt försvåra
användandet av kullager i de mångskiftande inbyggnader, som
ingenjör Törnebohm uppräknar.
Naturligtvis betyder detta ett försvårande av
kullagertillverkningen, men det tycks framgå av
mätningsdiagrammet fig. 1 sid. 358 att verkstadstoleranserna äro
mindre än de jag föreslår. Fig. 2 sid. 358 behöver här
ej diskuteras. Av de uppmätta 100 lagren kunna ca 30
lager utan vidare refuseras av en förbrukare, som har
mottagningskontroll enligt gällande toleransbestämmelser.
Diagrammet är därför endast ett bevis på vad som
kan säljas till den ifrågavarande fabrikens mera
okritiska kunder och ej vad fabriken kan prestera i precision.
Jag medger gärna att SKF koncernen kan prestera ett
gott precisionsarbete och detta bl. a. tack vare ingenjör
Törnebohms målmedvetna arbete på området. I min
artikel har jag dock velat framhålla att de avmått, som
kullagernormerna garantera ej äro av samma
noggrannhetsgraa som de efter vilka en förbrukare av kullager får
arbeta, när han måste svarva huset med J1 avmått.
Jag tror ej att de härdade ringarna undergå större
formförändringar under lagringen än t. ex. en gjutjärnslagersköld
på vilken gjutskorpan på yttre och inre
omkretsen bortsvarvas och som sedan insatt i en maskin
lagras under ett eller annat år innan den säljes. Vissa
erfarenheter tyda på, att gjutgodset genomgår
formförändringar av samma art som de, vilka de härdade
ringarna äro utsatta för.
Mot de obehagligheter som kunna uppstå på grund
av att dessa förändringar minska den tillåtna
belastningen på kullagren hjälper ej en orundhetskontroll vid
tillverkningen. Det enda säkra medlet häremot torde
vara en ännu större riklighet i dimensioneringen av
lagren samt noggrannare tillverkning med snävare
toleranser. A. Hansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
