- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
456

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 15 aug. 1931 - En diskussion inom teknologföreningen om beredskapsarbeten ur teknisk synpunkt, av L. Marcus, E. Nordendahl, E. P. Wretlind, A. Ekwall, G. Malm, C Forssell, Lindeberg, M. Serrander - Notiser - Byggnadsstyrelsen - Högertrafiken i Österrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmätning, och det befanns vara ett så hårt och dåligt
avlönat arbete, att de därmed sysselsatta gjorde allt
för att få annat arbete, och arbetslösheten snabbt
upphörde. I England har man gått in för ett
understödssystem, som synes medföra, att man får behålla ett
mycket stort antal arbetslösa till deras döddagar. För
att undvika liknande konsekvenser här, böra
beredskapsarbeten icke komma till stånd, annars riskeras att
konsekvensen blir nödhjälpsarbeten, men till fulla löner.

Professor C. Forssell hade för ca 10 år sedan i
Stockholms stadsfullmäktige med förvåning erfarit, att till
nödhjälpsarbeten ansetts lämpliga endast arbeten, som
icke behövdes. De olika partierna hade enat sig om
den saken. Samma riktlinjer måtte gälla ännu, när
man som nödhjälpsarbete valt så notoriskt olämpligt
arbete som byggandet av ny järnväg. Varför
igångsätter man icke i stället som nödhjälpsarbeten
byggandet av skenfria korsningar? Det finns fall, då
skenfria korsningar, åtminstone tillnärmelsevis, borde
kunna betala kostnaderna. Man har dessutom vinsten
att förebygga en mängd olycksfall. Föredragaren hade
sagt, att det gällde i första hand att resonera om tekniska
synpunkter och sedan finge politikerna taga vid. Men
frågan är till mer än 90 % politisk. En talare i första
kammaren förklarade år 1930, då det var fråga om
att motivera upptagandet av beredskapsarbeten för 20
millioner kronor, att det var en skandal att hava
arbetslösa under högkonjunktur, så att inte ens då alla
arbetare finge betalt med avtalsenliga löner. Denna rent
statssocialistiska tanke, att alla skola erhålla arbeten
till avtalsenliga löner, är upphovet till att man vill, att
beredskapsarbetena skola anordnas till avtalsenliga
löner.

Det vore bäst om det icke fanns annat än
entreprenadarbeten vid statens anläggningar. Då nu
emellertid statsarbeten i egen regi förekomma, synes det
lämpligt att begränsa beredskapsarbetena till dessa. Genom
denna begränsning hindras, att dessa arbeten givas
större omfattning och skadan minskas. Användes
entreprenörer i beredskapsarbeten, kunna dessa givas en
omfattning, tillräcklig att åstadkomma påtaglig skada.
Kopplar man av de politiska synpunkterna och håller
sig till de vanliga ekonomiska och tekniska
betraktelsesätten, då kan frågan om beredskapsarbeten över huvud
taget icke debatteras. Det lyckligaste vore, om saken
i nuvarande politiska läge gåves så ringa dimensioner
som möjligt i förhoppning att avskaffandet måtte kunna
ske så smärtfritt som möjligt.

Generaldirektör Malm: Budgetbehandlingen går i
regel så till, att finansministern söker pruta bort så
mycket som möjligt av de föreslagna allmänna arbetena
för att få fram en låg nettobudget. De arbeten som
sålunda styckas, lämpa sig bra såsom beredskapsarbeten
och ingen egentlig skada sker, om de komma till
utförande genom beredskapsanslaget.

Civilingenjör Nordendahl: Beredskapsarbetena äro
icke någon regulator. Värt ekonomiska liv regleras av
prisbildningen och intet annat. Om vi hade en
socialistisk eller kommunistisk samhällsordning med s. k.
planhushållning, då borde förhållandena härutinnan från
teoretisk synpunkt vara annorlunda. Arbetslösheten
bevisar, att det ekonomiska livet kommit i olag.
Prisnivån faller nu, priset på arbetskraften bör då också
nedgå. Varje åtgärd, som vill hindra denna utveckling,
är icke någon regulator utan tvärtom en spärr i
regulatorn. Det är med nödhjälpsarbeten med löner som
ligga betydligt under marknadslönen, som vi hittills
lyckats övervinna arbetslöshetens svårigheter. Vi
behöva icke göra några experiment, vi behöva endast
studera de avskräckande förhållandena i sådana länder
som England och Tyskland, där arbetslöshetsförsäkring
o. d. genomförts, och där nu en stor till synes
permanent arbetslöshet blivit följden.

Byråchefen Lindeberg: Sedan 1916 är skogsväsendet,
främst domänstyrelsen, arbetslöshetskommissionens
störste arbetsgivare. Man hade därför i domänstyrelsen
att nästan dagligen syssla med spörsmål rörande
arbetslösheten och iakttaga den utomordentliga betydelsen av
att befordra arbetskraftens rörlighet. När
domänstyrelsen hade att taga ställning till
beredskapsarbetena, ställde den sig på ungefär samma ståndpunkt
som ingenjör Nordendahl intagit och ansåg, att dessa
beredskapsarbeten icke borde komma till stånd.

Major M. Serrander: Det förslag, som nu är
framlagt, vore värt att prövas. Från ingenjörshåll borde
man var intresserad av ett sådant försök att i viss mån
reglera samhällsmaskineriet. Vi äro inne i en dålig
konjunktur, som förorsakar arbetslöshet och denna
vållar i sin ordning minskad köpkraft. Det behöves kanske
jämförelsvis smärre impulser för att öka den allmänna
tillförsikten och komma åter till bättre tider. Ingen
människa kan gärna vilja påstå, att de föreslagna
arbetena äro onyttiga eller, att de med den begränsade
omfattningen kunna utöva en skadlig inverkan på
arbetsmarknaden. Förslaget är kringgärdat med så
starka garantier, att man med stort lugn kan våga detta
försök.

NOTISER


Byggnadsstyrelsen. K. m:t har på ansökan beviljat
byggnadsrådet Carl Bergsten avsked från befattningen
som byggnadsråd och byråchef i byggnadsstyrelsen och
samtidigt entledigat honom från uppdraget att vara
generaldirektörens ställföreträdare. Till ställföreträdare
för generaldirektören har k. m:t för tiden till och med
den 30 juni 1934 förordnat byggnadsrådet Georg Nilsson.

Till byggnadsråd och byråchef i styrelsen har
utnämnts arkitekten hos byggnadsstyrelsen Paul
Hedqvist samt till intendent hos byggnadsstyrelsen
byråingenjör Nils Royen.

Högertrafiken i Österrike. Enligt planen skulle den
österrikiska trafiken i december 1932 omläggas till
högertrafik. Ett meddelande i VDI-Nachrichten, nr 31,
5 aug., av dr Hans Reif, Wien, upplyser nu, att man
med hänsyn till det finansiella läget troligen måste
uppskjuta reformen till en annan tidpunkt.

Kostnaderna i samband med omläggningen hava
beräknats till 20 mill. Schilling, därav huvudparten
kommer på trafikanordningar vid städernas omnibus- och
spårvägsnät och endast 1 mill. Schilling på övriga
arbeten. De höga kostnaderna vid spårvägarna
förklaras genom de nödvändiga arbetena för omläggning
av refuger, hållplatsanvisningar (1 400 st.),
väntpaviljonger etc. Omnibuslinjernas vagnpark måste
dessutom ombyggas för på- och avstigning åt höger etc.
Arbetena med dessa ändringar hade beräknats taga ca
1 1/2 år i anspråk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free