Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 467 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 22 aug. 1931 - Notiser - Treaxlade omnibussar med personsläpvagnar, av Br. - En ny oljemätare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Treaxlad omnibus med två släpvagnar i en vägkurva.

på kolven, och bromsen träder i funktion. Släpvagnens
vakuumbroms fungerar något före motorvagnens,
varför en bromsning utan ryck erhålles. Användas två
släpvagnar efter motorvagnen, bromsas den eftersta
släpvagnen först, därnäst den främsta och sist
motorvagnen.

Bromsar föraren blott med handbromsen, eller skulle
vakuumbromsen icke fungera, "lägger släpvagnen till",
dvs. skjuter på motorvagnen i t. e. en nedförsbacke.
Härvid skjutes ett kopplingsstycke tillbaka mot
släpvagnen och påverkar i denna medelst ett wiresystem
fyrhjulsbromsarna. Wirén är förankrad i motorvagnens
bakända.

Skulle, genom vårdslöshet vid kopplingen eller på
grund av materialfel, kopplingen mellan motorvagn
och släpvagn brista, kommer motorvagnen ett
ögonblick att draga släpvagnen i wiren, som därigenom
utlöser släpvagnens bromssystem. Härigenom ökas
spänningen i wiren, så att en wireögla öppnas,
varigenom en bakstötta frigöres. Den starka spänningen
i wiren har även åstadkommit en automatisk låsning
av fyrhjulsbromsarna å släpvagnen, som alltså blir
stillastående på vägen. Givetvis är släpvagnen försedd
med baklyktor och bromskontakter till ledning för
efterföljande fordon.

Beträffande anordningarna för passagerarnas
bekvämlighet kan anmärkas, att motorvagnens
boggiesystem i hög grad mildrar stötarna under körningen,
medan å andra sidan motorbullret, som genom den
starka resonansen i omnibusarna kan bliva rätt
besvärligt, helt och hållet saknas i släpvagnarna.

Ur vägunderhållssynpunkt torde införandet av
släpvagnsdrift medföra vissa fördelar av följande skäl: De
största slitningarna å vägbanan åstadkommas givetvis
av drivhjulen, speciellt vid dessas genom
differentialdriften uppstående slirningar. Fordonens tyngd torde
på en normalt god väg med riktigt konstruerade
vägkanter icke spela så stor roll för vägbanans nötning
som trafikintensiteten. Uppsamlandet av last på
sådant sätt, att befordringen under en enda resa blir
lika stor som under två separata resor torde i längden
bliva bättre för vägens ekonomi. Speciellt i detta fall
torde så vara förhållandet, enär släpvagnarna sakna
drivhjul och differential och därför ej slita vägbanan
i samma grad som en vanlig motorvagn.                 Br.

En ny oljemätare. I dagarna utsläppes i den svenska
marknaden en ny oljemätartyp, kallad xactomätare,
vilken konstruerades redan 1926 och sedan dess varit
underkastad ingående provningar.

Apparaten, vars utseende i genomskärning framgår
av fig., är en genomströmningsmätare av den
volymetriska typen och innehåller fem mätkärl, inneslutna i en
yttre kapsel eller mätarehus. När vätskan inströmmar
i apparaten, fyller den i tur och ordning de olika
mätkärlen. Så snart ett mätkärl är fyllt, pressas vätskan
ut ur detsamma genom matapparatens utlopp. Den
volym, som på detta sätt passerar genom apparaten,
registreras i ett räkneverk i apparatens överdel.

Mätkärlen utgöras av cylindrar, placerade
cirkelformigt i samma plan inom mätarekapseln. Varje
cylinder är försedd med en kolv, som tätar mot
cylinderväggen medelst en skålformad läderpackning. Kolven
är medelst en pistonstång och en kulled förbunden med
en rund, oscillerande skiva (C), vilken skiva i sitt
centrum uppbäres av en justerbar, upptill kulformad
tapp. Å motsatta sidan är skivan försedd med en kort
axeltapp, fastskruvad vid skivans centrum. Den
kulformade tappen fasthålles i sitt bestämda läge av en
gejdplatta, vilken medelst fem stagbultar är fast
förbunden med själva mätarekapseln.

När inloppet (B) öppnas, befinner sig cylinderkolven
i sitt högsta läge, tryckes av den inströmmande vätskan
nedåt mot cylinderns botten och pressar därvid genom
pistonstången den oscillerande skivan nedåt. Denna
nedåtgående rörelse åstadkommer en uppåtgående
rörelse av skivans motsatta kant, varigenom de
cylinderkolvar som äro kopplade till denna sida av skivan
tvingas uppåt och därigenom pressa ut den vätskemängd
som förut strömmat in i dessa cylindrar. I praktiken
äro tre cylindrar alltid under fyllning, medan två tömmas.

Kolvarnas tryck mot skivan tvingar axeltappen att
röra sig som en konisk pendel kring centrumaxeln,
varvid denna rörelse medelst en gaffelformad
medbringare överföres till centrumaxeln. Vid dennas övre ända
är en vev anbringad, till vars tapp en dubbelsidig
skivventil (E) är kopplad. Ventilen erhåller genom
vevens rotation en excentrisk rörelse, under vilken den
först öppnar cylindern för påfyllning, därefter stänger
den och slutligen öppnar den för avtappning. De övre
och undre ventilerna pressas mot sina respektive säten
medelst en fjäder, och mellanrummet mellan de övre
och undre ventilerna täckes medelst en eftergivande,


Xactomätaren i genomskärning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>