Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 35. 29 aug. 1931
- Undersökningar om varaktighet och hållfasthetsegenskaper hos svenskt barrvirke, av Ragnar Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 35 ÅRG. 61 29 AUG. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Undersökningar om varaktighet och hållfasthetsegenskaper hos svenskt barrvirke, av civilingenjör
Ragnar Schlyter. – Fotografisk undersökning av ihåliga maskindelar, av René Leonhardt. – Markedsbrev
fra United States, av ingenjör E. C. Melby. – Notiser. – Litteratur. – Sammanträden.
UNDERSÖKNINGAR OM VARAKTIGHET OCH
HÅLLFASTHETSEGENSKAPER HOS SVENSKT BARRVIRKE.
Svenskt barrvirke har under de senaste
åren varit föremål för omfattande
undersökningar i olika avseenden. En del av
dessa ha tidigare publicerats i olika
sammanhang, andra äro nya och ha tidigare
icke offentliggjorts. Civilingenjör Ragnar
Schlyter har gjort en sammanfattning
härav för internationella materialprovningskongressen
i Zürich den 6–12 september d. å., vilken
sammanfattning här återges.
Inhemskt barrvirke är ett av Sveriges förnämsta
byggnadsmaterial och är i förhållande till sin egen
vikt ett av de mest hållfasta. Vid en torrvolymvikt
av 0,40 à 0,44 och en fuktighetshalt av 10 à 12 %
av torr vikt t. e. äga små felfria provkroppar av
gran (Picea excelsa) resp. tall (Pinus silvestris) en
draghållfasthet av 1000 à 1 200 kg/cm2,
böjhållfasthet av 800 à 900 kg/cm2 och tryckhållfasthet av ca
500 kg/cm2. Vid högre volymvikt kan erhållas 1 700
kg/cm2 draghållfasthet och 700 kg/cm2
tryckhållfasthet.
Barrvirke användes vid vatten- och brobyggnader,
vid husbyggnader, till lednings stolpar och
järnvägssyllar, såsom material till möbler, karosserier och
flygplan m. m. och äger under gynnsamma
förhållanden en nästan obegränsad varaktighet. Virke,
som ligger helt nedsänkt under vatten, kan bevaras
under århundraden. Förstörelsen av i luften
förvarat virke är ett resultat antingen av svampars
verksamhet eller av insekter, frånsett skador genom
brand eller mekanisk åverkan. Skador av insekter
äro av mindre ekonomisk betydelse i Sverige. I
ekonomiskt hänseende spelar däremot svamparna en
utomordentligt stor roll. Genom deras angrepp på
de växande träden tillskyndas skogsbruket årligen
förluster på millioner kronor. Även förarbetat virke
är i mycket stor utsträckning hemfallet åt
förgängelse på grund av svampangrepp, ehuru här
huvudsakligen andra arter framträda som skadegörare.
Blåytesvamparna anställa skador på rundtimmer,
sågade varor för byggnadsindustrien och massaved
för sulfitindustrien.
I förhållande till brand hava träkonstruktionerna
visat väsentligt företräde framför oskyddade
järnkonstruktioner, emedan de förra under ansenlig tid
efter eldens utbrott bevara bärförmågan och icke
förlora denna på samma sätt och inom samma tid
som järnkonstruktionerna. Då härtill kommer, att
trä är ett relativt billigt byggnadsmaterial, så
förvånar det icke alls, att trä återvunnit sin
berömmelse som konstruktionsmaterial, vilket i sin tur
medfört, att trä. provas efter nya och andra
riktlinjer än tidigare. För utförande av moderna,
smäckra, ekonomiskt dimensionerade konstruktioner
krävas noggranna beräkningsmetoder, som fordra en
ingående kännedom om trämaterialets egenskaper.
På grund härav har statens provningsanstalt i
Stockholm på uppdrag av ingeniörsvetenskapsakademien
utfört undersökningar, ledande till
uppställandet av normalekvationer för sambandet mellan
svenskt barrvirkes hållfasthetsegenskaper och
torrvolymvikten, resp. fuktighetshalten.10[1] En del av
undersökningarna framlades vid
materialprovningskongressen i Amsterdam 1927.9
I föreliggande rapport skall redogöras för de
undersökningar, som utförts i Sverige och
publicerats efter Amsterdamkongressen, avseende svenskt
barrvirkes varaktighet mot svampangrepp samt
hållfasthetsegenskaper, speciellt för flygplanstillverkning.
Undersökningarna rörande virkets beständighet
hava utförts vid skogshögskolan i Stockholm3, 4, 6
och delvis vid statens provningsanstalt.5
Undersökningarna rörande virkets hållfasthet hava
utförts dels vid tekniska högskolan i Stockholm3
beträffande hållfastheten hos rötskadat pålvirke, dels
av vattenfallsstyrelsen beträffande såväl rötskadade
som oskadade, helimpregnerade ledningsstolpar,8 dels
vid statens provningsanstalt beträffande
hållfastheten hos virke för flygändamål.11, 12
Dessutom hava utförts rätt omfattande
undersökningar angående flottat virkes flytbarhet,1,
rundvirkes torkning och vattenupptagning14 samt andra
mera skogligt betonade undersökningar, vilka icke
hava medtagits i denna redogörelse.
A. Barrvirkes beständighet.
I. Biologiska och praktiska undersökningar över
blåyta hos tall och gran.
De föreliggande biologiska och praktiska undersökningarna
över blåyta hos tall och gran påbörjades
[1] Litteraturförteckningen införes i slutet av artikeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0479.html
