Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1931 - Notiser - Flygpropeller med elektrisk omställning av bladen, av K. G. M. - Förenta staternas utsikter till självförsörjning med papper, av F. H. S. - Skånemässan 1931, av G. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en ändring av lufttätheten, flyghastigheten eller
motorns varvtal bör också propellerbladens
inställningsvinkel ändras för att verkningsgraden skall kunna
bibehållas så hög S’om möjligt. Så är fallet exempelvis vid
höjdflygning, varvid lufttätheten minskas men motorns effekt
hålles någorlunda konstant med tillhjälp av kompressor,
eller vid stark stigning, då flygplanets hastighet minskar
men motorn helst bör ha högsta varvtal och effekt.
För omställning av propellerbladen finnas ett flertal
konstruktioner, bl. a. hydrauliska, men Curtissfirman
är den första, som lyckats åstadkomma en exakt
reglerbar anordning. En liten högvarvig elektrisk motor är
inmonterad i själva propellernavet och verkar med hög
utväxling på bladen – det är endast fråga om en
omställning på några grader. Motorn drives från
flygmaskinens elektriska batteri samt är reglerbar från
förarsätet. Föraren kan direkt ställa in den önskade vinkeln
av propellerbladen samt sätta den elektriska motorn i
funktion och har därigenom möjlighet att i varje
flygmanöver låta propellern arbeta med högsta möjliga
verkningsgrad. K. G. M.
Förenta staternas utsikter till självförsörjning med
papper. Som bekant har situationen inom Förenta
staterna i avseende på inhemsk tillverkning av papper
under det senaste decenniet alltmera tillspetsats. På grund
av den stigande förbrukningen speciellt av tidningstryck
och samtidig misshushållning med inhemska resurser,
har råmaterialet till sulfitmassan (gran) måst
importeras i växande kvantiteter. Till en början infördes gran
(spruce) från Kanada, särskilt till i Michigan, Wisconsin
och andra grannstater liggande sulfitfabriker, men då
kanadensarna för omkring 5 år sedan började tillämpa
en utförselpolitik som var ämnad att tvinga de
amerikanska producenterna att överflytta produktionen till
Kanada, fick detta också önskad verkan, i det flera stora
amerikanska företag funno med sin fördel förenat att
anlägga sulfitfabriker i Kanada resp. insätta kapital i
kandensiska företag och importera massan därifrån till
de amerikanska pappersbruken, jämsides med ökad
import från exempelvis Sverige och Finland.
Detta har givetvis ej kunnat kallas en god lösning,
ty dels har ju Förenta staterna därigenom kommit i ett
riskabelt beroende av Kanada för sitt råmaterial till
papper, dels har arbetsmarknaden i USA blivit lidande
på bytet. Försök hava därför icke saknats att
framställa ett fullgott tidningspapper av andra inhemska
material, varvid snart sagt allt mellan himmel och
jord som kunnat tänkas användas till pappersfiber
blivit försökt, från gräs och sockerrör till diverse
snabbväxande trädslag. Vid det även i Sverige välkända, av
amerikanska staten underhållna Forest Products
Laboratory i Wisconsin, har bl. a. ett förtjänstfullt arbete
nedlagts på denna forskning, hittills dock med föga
sensationellt resultat.
Vid ett nyligen hållet möte av pappersmasseproducenter
i Kanada yttrade sekreteraren i American Pulp
& Paper Association, Charles W. Boyce, enligt Chemical
& Metallurgical Engineering, att Kanada icke behövde
frukta konkurrensen från Ryssland eller något annat
nordiskt land. Kanadas bekymmer torde komma från
annat håll. Sedan mer än ett år ha nämligen
amerikanska pappers- och massaproducenter haft sin
uppmärksamhet riktad på de amerikanska sydstaterna
(n. b. ej att förväxla med Sydamerika). De hava här
bl. a. funnit nya prisbilliga råmaterial i ett distrikt där
transportkostnaderna äro attraktivt låga och
arbetskostnaderna ovanligt förmånliga, yttrade Mr. Boyce.
Omkring hälften av skogsbeståndet i "Södern" utgöres
av tall (pine). En stor del av denna är s. k. slash pine,
av vilken man nu påstås ha lyckats framställa en god
kvalitet vitt papper och prima tidningstryck. Tack vare
den varma årstidens längd uppnå träden redan efter
15–18 år lämpliga dimensioner för massaved, vilket gör
att återplantering väl lönar sig. Transportkostnaderna
äro som nämnt låga och synnerligen god tillgång på
vattenkraft finnes i sydstaterna, varjämte de för
massafabrikerna behövliga råmaterialen, rent vatten, soda,
svavel etc. lätt kunna erhållas till låg kostnad.
När det emellertid framhålles att ytterligare en
fördel vore att de i södern växande trädslagen dessutom
komma att ge en ökad förtjänst på grund av terpentin-
och hartshalten, då däremot den i norr växande granen
"bara ger pappersmassa", så kan man börja på att något
undra om ej detta är ett försök att göra en dygd av
nödvändigheten. Kådan i vår svenska tall har just varit
den stötesten, på vilken alla försök att åstadkomma en
massa av samma goda kvalitet som granmassa hittills
strandat. Försök hava ej saknats vare sig i Sverige,
Finland eller Tyskland, men i trots av vad som utlovats
har tills dato ingenting framkommit i industriell skala
som kunnat segerrikt tävla med sulfitmassan. Kan den
nu i Amerika framträdande metoden att göra
tidningspapper av tall verkligen slå igenom, så sker detta utan
tvivel till stor del tack vare det prekära läget de
inhemska massa- och pappersproducenterna gradvis
kommit i genom den överhandtagande bristen på lämpligt
inhemskt material för sulfitmassa.
En känd amerikansk konsulterande ingenjör lär en
gäng ha yttrat: "You can tell when you see a
paperman, but you can’t tell him much", en ordlek som säger
så mycket som att pappers-människor äro åtskilligt
konservativa i sina idéer. Kunde denna konservatism
genom ett dylikt "genombrott" av en ny metod ryckas
upp med rötterna, vore mycket vunnet såväl på den ena
som andra sidan av Atlanten, ty många goda metoder
att göra papper och som samtidigt skulle kunna lämna
värdefulla utbyten av biprodukter få för närvarande
ligga på hyllan till följd av både producenters och
konsumenters fördomar i dessa stycken. F. H. S.
Skånemässan 1931. Den trettonde Skånemässan
pågick i Malmö under tiden 3–9 augusti. Antalet
representerade firmor var över 600 och antalet utställare
378, därav från Skåne 188, från Stockholm 51, från
Göteborg 27 och från det övriga Sverige 112, varibland
17 från Norrland.
Mässan har denna gång varit uppdelad i två
huvudavdelningar, den egentliga provlagermässan och den
tekniska mässan med patentavdelningen.
Å den tekniska mässan demonstrerades inför en
alltid talrik publik den senaste konstruktionen av
Weinafhammaren, som enligt uppgift kommit till en betydande
användning inom bl. a. byggnadsindustrien. Det rostfria
stålet synes även ha tilldragit sig affärsmännens stora
intresse. Bland utställda byggnadsmaterialier märktes
Iföverkens golvplattor och Karlskrona kakelfabriks
kakelplattor samt bland moderna isoleringsmaterialier
treetex och solomit. I fråga om sanitär installationsmateriel
märktes synnerligen omfattande utställningar
av två av våra större tillverkare. Den förnicklade
armaturen synes nu på god väg att utträngas av den
förkromade. En primuskök-eldad tvättapparat av ny
konstruktion tilldrog sig ett betydande intresse.
Nordiska armaturfabrikerna utställde bl. a. sin
helautomatiska oljeeldningsapparat för värmepannor.
Fabrikationen av avhärdningsfilter var givetvis även
representerad och rönte livligt intresse bland alla förbrukare
av det i allmänhet hårda vattnet i Skåne.
Inom andra områden av tekniken märktes Brukskoncernens
korrugerade väghyvelskär samt maskinfabriken
Thules nya 14" shapingmaskin. En intressant monter
var anordnad av Limhamns aduceringsverk, som bl. a.
är leverantör till Volvo-fabriken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
