Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1931 - Lantmäteriutbildningen till tekniska högskolan — väg- och vattenbyggarnas studieplan jämkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det skulle föra långt att i detalj ingå på de olika
läroämnenas art och omfattning. Tekniska
högskolans lärarekollegium, som tidigare yttrat sig
beträffande lantmäteriundervisningen, har ansett att
matematikkursen II vid högskolan är tillfyllest för
blivande lantmätare och härtill ansluta sig de
sakkunniga. Dessa senare förorda jämväl att de blivande
lantmätarna skola deltaga i den nuvarande
undervisningen i geologi med viss komplettering för
tillgodoseende av deras behov av ytterligare
undervisning i marklära. Beträffande rättskunskap och
nationalekonomi föreslås att de lantmäteristuderaiide
skola i likhet med högskolans övriga studerande
deltaga i den vid högskolan meddelade undervisningen
i dessa ämnen. Den undervisning i nationalekonomi,
som därutöver kan erfordras, anses lämpligen böra
meddelas i samband med undervisningen i jordbruks-
och skogsekonomi.
Undervisningen i husbyggnadslära ingår för
närvarande vid lantmäteriundervisningen i ämnet
kulturteknik. Vid tekniska högskolan meddelas för
närvarande husbyggnadslära endast i fackavdelningen
för arkitektur under första och andra årskurserna.
Det anses icke att den för de lantmäteristuderande
ifrågasatta undervisningen i husbyggnaders allmänna
planläggning och utformning lämpligen kan förenas
med den nu vid högskolan meddelade
undervisningen. En mindre kurs, benämnd
husbyggnadslära II, föreslås därför, varvid det nuvarande ämnet
skulle erhålla beteckningen husbyggnadslära I.
Ämnet husbyggnadslära II bör jämväl i sig upptaga den
undervisning, som för närvarande meddelas vid
högskolan i ämnet arkitektonisk formlära. Detta ärnne,
som är valfritt, förekommer inom fackavdelningen
för väg- och vattenbyggnad och undervisningen däri
torde vara av betydelse för de blivande lantmätarna
vid studierna i stadsbyggnadslära.
Vid lantmäteriundervisningen meddelas för
närvarande undervisning i stadsplanelära, vilket även är
fallet vid tekniska högskolan, dels inom
fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, dels ock i
fackavdelningen för arkitektur. En utvidgad
undervisning i detta ämne anses påkallad. Det främsta skälet
härför är givetvis den förordade nya studieriktningen
för kommunalingenjörer, för vilka en väsentligt ökad
utbildning i ämnet måste anses oundgängligen
nödvändig. Men även för de blivande lantmätarna är
en god underbyggnad i detta hänseende erforderlig.
Det förhållandet, att våra städer i stor
utsträckning – och detta ej blott de större – under senare
tid helt eller delvis inkorporerat landsbygdskommuner,
talar därför. Denna utveckling torde jämväl för
framtiden komma att fortsätta. Lantmäteriförrättningar,
som utföras inom till städer angränsande delar
av landskommuner, kunna därför ofta bliva av stor
betydelse för städernas blivande utveckling, varför
det är av vikt, att de utförts av härför väl
kvalificerade tjänstemän. Därtill kommer, att lantmätare
i stor utsträckning utföra förrättningar även inom
städerna. Det är därför av stor betydelse, att de
erhålla en grundlig utbildning i stadsbyggnadslära.
De sakkunniga hava underkastat frågan om
geodesiundervisningens fördelning på olika
läroämnen särskild prövning och därvid enat sig om
att, i enlighet med ett av professor Fagerholm
framlagt förslag, hemställa om ämnesgruppens uppdelning
på följande fyra ämnen: planmätning och
nivellering, geodetisk matematik, geodesi och kartografi.
Ifråga om studieplaner, ämnenas omfattning osv.
hava de sakkunniga i allt väsentligt anslutit sig till
det av professor Fagerholm framlagda förslaget.
Skälen härtill äro främst, att detta förslag dels
möjliggör gemensam undervisning, i den mån sådan kan
vara lämplig, för blivande lantmätare och de
studerande vid övriga fackavdelningar, dels ock synes
vara på ett lämpligt sätt uppbyggt.
Enligt ifrågavarande förslag, sådant det av de
sakkunniga tillstyrkes, skulle undervisning i ämnet
planmätning och nivellering bliva gemensam för samtliga
studerande vid tekniska högskolan i den
utsträckning de obligatoriskt eller frivilligt deltaga i denna
undervisning – dock med viss utökning för blivande
lantmätare och väg- och vattenbyggare.
Även i ämnet geodetisk matematik föreslås
undervisningen skola bliva på samma sätt gemensam för
väg- och vattenbyggnadsavdelningeri och lantmäteriavdelningen,
omfattande dels en kortfattad kurs, dels
för väg- och vattenbyggnadsavdelningens
studieriktning för kommunalingenjörer och för
lantmäteriavdelningen en mera omfattande kurs.
På liknande sätt föreslås jämväl undervisningen i
ämnet geodesi skola bliva gemensam för
väg- och vattenbyggnadsavdelningen och
lantmäteriavdelningen med en lägre och en högre kurs fördelad på
motsvarande sätt. I ämnet kartografi föreslås
gemensam undervisning för kommunalingenjörsstudieriktningen
och lantmäteriavdelningen; för väg- och vattenbyggnadsavdelningen
i övrigt har detta ämne icke ansetts erforderligt.
Ett betydelsfullt ämne för de lantmäteristuderande
är jorddelningsrätt, som ger det juridiska underlaget
för lantmätarnas verksamhet. De blivande
kommunalingenjörerna skulle deltaga däri i de delar som
avse förhållandena i stad.
De återstående ämnena för de lantmäteristuderande
föreslås bliva skogsekonomi med skogslära,
jordbrukslära med jordbruksekonomi, allmän
byggnadslära med vägteknik, vattenbyggnadslära II,
fiskerikunskap, skiftesläggningslära, arkivkunskap
samt fornlämningar och naturskydd. Av dessa är
skiftesläggningsläran den betydelsefullaste och
syntese av hela lantmäteriutbildningen. De övriga
ämnena äro också speciellt avsedda för de
lantmäteristuderande, det har nämligen icke visat sig
möjligt att låta dessa följa t. e. högskolans övriga
undervisning i allmän byggnadslära, vägteknik och
vattenbyggnadslära, vilken undervisning är allt för
omfattande för lantmäteristuderande.
Den föreslagna studieriktningen för kommunalingenjörer
företer i huvudsak följande avvikelser från den nuvarande väg- och
vattenbyggnadsutbildningen. Mekanikkursen I har utbytts mot
mekanikkursen II, då den senare anses tillgodose
föreliggande krav och det är önskvärt att i görligaste mån
minska ämnesbelastningen för de blivande
kommunalingenjörerna. Elektroteknik göres obligatorisk,
husbyggnadslära, som något decennium varit borta
från läroplanen, återinföres och göres obligatorisk
för samtliga väg- och vattenbyggare. Undervisningen
blir gemensam för blivande lantmätare och väg- och
vattenbyggare, men antalet övningstimmar större
för de senare. Ämnet byggnadshygien utvidgas ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
