Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1931 - Lantmäteriutbildningen till tekniska högskolan — väg- och vattenbyggarnas studieplan jämkas - Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oväsentligt. I ämnet stadsbyggnadslära föreslås
undervisningen likaledes bliva gemensam för blivande
kommunalingenjörer och lantmätare och erhålla lika
omfattning. I samtliga geodetiska ämnen avses
kurserna bliva desamma som för lantmäteriavdelningen
och väl motsvara den nuvarande högre
geodesikursen. Antalet övningstimmar föreslås dock mindre
för de blivande kornmunalingenjörerna än för
lantmätarna. I vägbyggnad och kommunikationsteknik
föreslås samma kurs som för närvarande, dock med
reduktion beträffande övningarna, samt i
vattenbyggnad någon reduktion beträffande såväl
föreläsningar som övningar. Ämnet brobyggnad
ifrågasattes" skola utgå, enär den undervisning härutinnan,
som meddelas i byggnadsstatik och byggnadsteknik,
anses tillfyllest för ifrågavarande studieriktning.
Även för övriga väg- och vattenbyggare föreslås
mekanikkursen II i stället för mekanikkursen I.
Elektroteknik i den omfattning ämnet nu meddelas
under andra året ifrågasattes bliva obligatoriskt.
Husbyggnadslära (II) föreslås lika som för
kommunalingenjörerna, vilket även är fallet med
stadsbyggnadslära. I sistnämnda ämne förutsättas dock
övningarna bliva frivilliga. I de geodetiska ämnena,
för vilka redogjorts i samband med lantmäterifackavdelningen,
föreslås att "övriga" väg- och vattenbyggarna endast
skola läsa den lägre geodesikursen.
Vad lärarekrafterna beträffar föreslås nya
professurer i skiftesläggningslära och jorddelningsrätt
samt personlig professur åt den nuvarande läraren i
geodesi vid lantmäteriundervisningen professor T.
Rubin. Denna professur är dock avsedd att utbytas
mot två speciallärarebefattningar i geodetisk
matematik och kartografi vid professor Rubins avgång
från tjänsten. Därjämte föreslås självfallet ett
flertal nya speciallärarebefattningar. Av dessa är en så
till vida av intresse att de sakkunniga hemställa, att
undervisningen i matematik II skall bestridas av en
speciallärare och att till denna speciallärarebefattning
skall förordnas fil. doktor F. R. Berwald, som
haft långvarig anställning vid lantmäteriundervisningen.
Härigenom skulle också ett länge närt
önskemål kunna förverkligas, nämligen omvandling
av den förutvarande professuren i matematik och
mekanik till en professur i mekanik och teknisk fysik.
Kostnaderna för den nu föreslagna omorganisationen
jämfört med andra organisationsformer ställa
sig på följande sätt. Den nuvarande
lantmäteriundervisningen kostar omkring 73 000 kronor per år.
Lantmäteristyrelsen har beräknat kostnaderna för en
självständigt organiserad utbildningsanstalt till
omkring 141 000 kronor per år. 1930 års
utredningsmän nedbringade sistnämnda kostnad till omkring
116 000 kronor. Tekniska högskolans
lärarekollegium har räknat ined ungefär samma belopp.
Kostnaderna i årets riksdagsproposition slutade på
141 000 kronor och i de sakkunnigas nu framlagda
förslag uppgå kostnaderna till omkring 107 000
kronor. Till sistnämnda summa böra liksom till övriga
beräknade belopp läggas kostnaderna för dyrtidstillägg m. m.
I förhållande till de nuvarande kostnaderna för
lantmäteriundervisningen innebär de sakkunnigas
förslag alltså en utgiftsökning för statsverket av i
runt tal 34 000 kronor, vilken ökning dock till en del
är endast skenbar såsom förorsakad därav, att
avlöningarna av de sakkunniga beräknats enligt
grunderna för s. k. nyreglerade verk, varmed följer en i
stort sett sänkning av dyrtidstilläggen.
Å ena sidan har det trots den betydande
besparing, som sålunda åstadkommits, lyckats de
sakkunniga att inoni tekniska högskolans ram bereda
rum för en av behovet starkt påkallad särskild
studieriktning för utbildning av kommunalingenjörer
samt för ny eller förbättrad undervisning för även
övriga blivande väg- och vattenbyggnadsingenjörer
i ämnena husbyggnadslära och stadsbyggnadslära
ävensom för en av högskolans lärarekollegium
önskad ombildning av professuren i matematik och
mekanik. Å andra sidan skall ett belopp
(assistentavlöningar), som enligt de av lantmäteristyrelsen och
i propositionen framlagda förslagen avsetts skola
bestridas av statsmedel och som torde kunna
beräknas uppgå till omkring 12 000 kronor årligen,
enligt de sakkunnigas förslag bestridas av de
studerandes terminsavgifter. Härvid är emellertid att
märka, att terminsavgifterna i full utsträckning inte
komma att drabba obemedlade eller mindre
bemedlade studerande. Dessa komma först och främst att
erhålla betydande nedsättningar, och härtill kommer,
att de enligt det föreliggande förslaget skulle, i
motsats till vad för närvarande är fallet, erhålla
dagtraktamenten under de obligatoriska fältövningarna.
Beräknas kostnaderna för dessa dagtraktamenten
till i runt tal 6 000 kronor, skulle den årliga
belastningen av de studerande i form av avgifter stanna
vid ett nettobelopp av omkring 6 000 kronor.
Den föreslagna organisationen föreslås skola träda
i kraft successivt från och med budgetåret 1932/1933,
då den nuvarande lantmäteriundervisningens
successiva avveckling likaledes skall börja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
