Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 36. 5 sept. 1931
- Notiser
- Sveriges järnhantering under andra kvartalet 1931
- Ljud- och vibrationsisolering, av Sten Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOTISER
Sveriges järnhantering under andra kvartalet 1931.
Den till järnverksföreningens sammanträde den 29
augusti avgivna "berättelsen för järnhanteringen under
andra kvartalet, resp: första halvåret 1931 visar, att
även vårt land på allvar dragits in i den allmänna
depressionen.
Exporten av järnmalm, som under andra kvartalet
1930 uppgick till 2 944 000 ton och under första halvåret
samma år till 5 026 000 ton, hade under andra kvartalet
1931 sjunkit till 1 431 000 ton och under första halvåret
till 2173 000 ton. Nedgången utgör mera än 50 % av
exportkvantiteterna under motsvarande perioder år 1930.
Exporten av järn och stål var under andra kvartalet
16 % lägre än under motsvarande period 1930.
Gentemot första halvåret 1929 betyder denna nedgång en
minskning av ca 39 %, och exportkvantiteten är nu
nere på den lägsta nivå, som förekommit under de
senaste 10 åren. Nedgången under andra kvartalet
träffar de olika redovisade varugrupperna tämligen
jämnt, dock med ett par betydande undantag. Sålunda
har exporten av järnsvamp ökats från 1 200 till 2 100
ton, skrotexporten från 700 till 1 700 ton, exporten av
rund valstråd från 4 200 till 6 500 ton, av andra rör än
kalldragna från l 600 till 2 400 ton, av dragen eller
kallvalsad tråd från 500 till 800 ton samt av spik och
hästskosöm från 900 till 1 400 ton. Sänkningen är mest
betydande beträffande varmvalsat stångjärn (från 11 800
till 7 900 ton), tackjärn (från 13 600 till 10 900 ton)
samt råstänger (från 2 000 till 600 ton). Tendensen
synes vara ungefär likartad under juli, att döma av de
för denna månad redovisade exportsiffrorna.
Även järnimporten har gentemot föregående år
sjunkit med ca 20 % men är dock något större än vad den
var år 1929. Det är särskilt kvantiteterna av tackjärn,
plåt och rör som nedgått, medan endast
manganjärns- och skrotimporten visa någon stegring.
Tillverkningen av handelsfärdiga produkter av järn
och stål nedgick under halvåret med ca 10 % gentemot
första halvåret 1930 och med 21 % gentemot första
halvåret 1929. Någon tendens till förbättring i det
bekymmersamma läget kan f. n. ej förspörjas.
Ljud- och vibrationsisolering. Isolering av störande
ljud och vibrationer aktualiseras alltmera. En kort
orientering beträffande erforderliga egenskaper för
isoleringsmaterial vid de olika områden, där isolering kan
förekomma, torde därför vara av intresse.
De olika slag av störande ljud och vibrationer
(svängningar), varemot isolering användes, äro dels genom
luften förmedlade s. k. luftljud, dels genom fasta eller
flytande material ledda s. k. slagljud, utgörande såväl
hörbara som ej hörbara svängningar.
Tre stora användningsområden för isoleringsmaterial
mot ifrågavarande svängningar kunna förslagsvis
särskiljas.
1. Maskin- och fundamentisolering mot uppkomsten
resp. fortplantning av buller och vibrationer från maskiner.
2. Isolering av uppåtgående murverk, balkar m. m.
liksom överhuvudtaget högt belastade ställen i byggnader
och järnkonstruktioner för att hejda utbredningen av
vibrationer och skakningar (t. e. genom lastbiltrafik o. d.).
3. Vägg- och takbeklädnadsisolering i rum till skydd
mot luft- och slagljud.
De under 1 och 2 nämnda användningsområdena
kunna sammanföras under beteckningen vibrationsisolering
under det att det senare lämpligen kan benämnas
isolering mot luftljud, fastän samtidigt även absorbering
av slagljud eftersträvas.
Det moderna byggnadssättet med hårda, elastiska och
lätta byggnadsmaterial, som göra husen lyhörda, medför
ett starkt behov av ljudisolering.
Under senare år har ett intensivt arbete nedlagts på
eliminerande av störande luftljud och otaliga såväl
teoretiska undersökningar som praktiska försök ha i detta
syfte utförts.
Däremot förbises ofta vid projektering av
maskinanläggningar, fabriks- och andra byggnader de förstörande
verkningar, som åstadkommas av vibrationer och
skakningar från alla slag av maskiner. Vid maskindrift
uppträda nämligen alltid – hur väl framställda och
utbalanserade maskinerna än äro – vibrationer, som
kunna framkalla katastrofala verkningar, om
maskinerna äro monterade direkt å ett hårt underlag, som
dessutom kan svänga med. Vid det moderna
byggnadssättet med armerad betong o. d. framträda dessa ljud och
vibrationer synnerligen störande. Detta gäller ej
endast större maskiner, som arbeta med stötar och slag,
utan även mindre anläggningar, såsom t. e. pumpar,
fläktar, hissmaskiner, elektromotorer m. fl. Dessa
kunna vid företagna prov gå fullständigt ljudlöst och
vibrationsfritt men framkalla likväl efter montering å
användningsplatsen besvärande oljud, som kunna högst
avsevärt nedsätta en hel byggnads värde. Vid
uppställning av tunga maskiner (tryckerimaskiner,
dieselmotorer osv.) hänger ofta hela företagets existens på dessas
ändamålsenliga isolering. Berättigade klagomål från av
skakningarna störda grannar kunna nämligen ofta
framtvinga ett nedläggande av den störande driften eller
åtminstone en inskränkning av densamma till vissa tider
på dygnet (t. e. förbud för nattarbete).
Den moderna arbetsmänniskans nerver reagera som
bekant ytterst lätt för irriterande ljud och vibrationer.
Arbetseffekten sjunker märkbart starkt å kontor och
verkstäder, som äro utsatta för irriterande ljud och kan
t. o. m. under vissa omständigheter nedgå till noll.
Beträffande dessa förhållanden ha intressanta
undersökningar utförts av den för sina psykotekniska forskningar
kände professor Sachsenberg, Dresden.
Då beträffande begreppet, resp. måttet, "absorption"
och dess betydelse inom ljudteknikens område ofta göras
felaktiga uttalanden, som motsäga de resultat, vartill
de vetenskapliga undersökningarna kommit, är en kort
förklaring måhända på sin plats.
En vibrationsisolerings lämplighet karakteriseras av
dess formförändringsförmåga (jfr fig. 1). En kula med
massan m faller mot ett underlag och har vid anslaget
en levande kraft av mv2 / 2.
Fig. 1.
I underlaget omvandlas denna dels till värme, dels till
potentiell energi. Villkor härför är att underlaget formförändras
dvs. sammantryckes. Betecknas nu denna väg
(formförändringen) med s, gäller ekvationen
os P X ds = mv2 / 2.
P är den kraft, som verkar å underlaget. Ju större
vägen alltså är, desto mindre blir P. Har underlaget
ingen formförändringsförmåga (s = 0), blir P = oo
Lyckligtvis finnas ej dylika material.
Ett material, som hoptryckes av en yttre kraft,
utvidgar sig, när kraften ej längre verkar. Den energi,
som åstadkommit formförändringen, blir i allmänhet ej
ånyo fri. En del omsattes nämligen i värme
(intermolekylär friktion). Om man vill framställa förhållandet
mellan kraft och formförändring i en kurva, erhålles för
material som följa Hooke’s lag en rät linje. Vid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0505.html
