Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1931 - Notiser - Författningar angående vägväsendet - Statens järnvägsbyggnader år 1930 - Bränsleförbrukningen i allmänna byggnader 1929—1930 - Ett nytt rostskyddsmedel - Mikroporöst gummi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1930 med däri den 21 maj 1931 gjord ändring, förordning
om fördelning av automobilskattemedel av den 16 maj
1930 med däri den 21 maj 1931 gjorda ändringar samt
närmare bestämmelser angående denna fördelning av den
16 maj 1930 med däri den 21 maj 1931 gjord ändring,
kungörelse angående statsbidrag till allmänna vägars
byggande m. m. av den 16 maj 1930 med däri den 21 maj
1931 gjorda ändringar, cirkulär till samtliga länsstyrelser
angående tilläggsbidrag till vissa vägföretag av den 26
februari 1931, kungörelse angående dispositionen av
anslag till bidrag av vägunderhållet på landet av den 22
oktober 1927 med ändringar senast den 21 maj 1931,
kungörelse med bestämmelser angående bidrag av till
vägunderhåll avsedda statsmedel för utförande av
varaktig beläggning av vägbana av den 16 maj 1930, taxa å
ersättning för förrättningar, som verkställas av tjänstemännen
vid den statliga vägorganisationen i länen av
den 16 maj 1930, kungörelse angående statsbidrag till
byggande av enskilda utfartsvägar av den 29 maj 1931,
lag om ödebygdsvägar av den 13 juni 1919 med senare
gjorda ändringar, kungl, brev till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med anvisningar beträffande flerårsplaner
för byggande och förbättring av allmänna vägar av den
25 oktober 1929, kungl, brev till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med bestämmelser rörande meddelande
av tillstånd i vissa fall till påbörjande av vägföretag
av den 6 juni 1930, kungl, brev till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen angåendefastställande av
inspektionsområden för väginspektörerna av den 6 juni 1930,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anvisningar angående
upprättande av arbetsplaner för väg- och broarbeten av den 3
juli 1930, lag om vägrätt av den 16 maj 1930 med däri
den 29 maj 1931 gjord ändring, kungörelse angående
vägmärken av den 12 juni 1931, förordning angående
anslag och varningsmärken (ändring av 20 §
motorfordonsförordningen) av den 12 juni 1931, bestämmelser
angående vägsyn (ändring av 35 § väglagen) av den 21
maj 1931, samt slutligen bestämmelser angående
gottgörelse till ledamot av väg styrelse m. fl. (tillägg till 54
§ väglagen) av den 21 maj 1931.
Som synes, har de senaste årens lagstiftningsarbete
å vägväsendets område avsatt åtskilliga frukter, och det
praktiska värdet av en författningssamling sådan som
den nu utkomna kan därför knappast överskattas.
Lägger man härtill vägtrafikstadgan och
motorfordonsförordningen, vilkas efterlevnad det icke tillkommer
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att övervaka, torde man
med rätt kunna säga, att det fordras en god portion
lagfarenhet både för att bygga en väg och att trafikera den.
Statens järnvägsbyggnader år 1930. Den i dagarna
utkomna berättelsen över statens järnvägsbyggnader
under år 1930 ger tydligt vid handen, hur föga betydande
denna del av järnvägsstyrelsens verksamhet numera är.
Arbetet bedrevs under året på fem distrikt, av vilka två
tillhörde inlandsbanan och två tvärbanorna Hällnäs–
Stensele samt Jörn-Gubblijaure. Det femte distriktet
omfattade Göteborgs bangårdsombyggnader, för vilka
tidigare blivit utförligt redogjort i denna tidskrift (1930,
sid. 466). Antalet med järnvägsbyggnader sysselsatta
tjänstemän utgjorde inom styrelsen 20 och å
arbetsdistrikten 81. Antalet arbetare uppgick i medeltal till ca
800 per månad. Arbetarnas medelförtjänst har
beräknats till 150 öre per arbetstimme, eller 10,04 kr. per
levnadsdag. Jämfört med år 1929, uppvisar årsmedeltalet
av timförtjänsten en stegring av 4 öre.
Berättelsen avslutas med den av civilingenjör Gösta
Philip verkställda utredningen angående approximativa
indextal för anläggningskostnader vid statens
järnvägsbyggnader under åren 1914–1930. Utredningen har
tidigare varit publicerad i denna tidskrift (häfte 29, 1931).
Bränsleförbrukningen i allmänna byggnader 1929–1930.
Bland socialstyrelsens uppgifter ingår även
utövande av kontroll över bränsleförbrukningen inom vissa
av statsverkets samt riksdagen och dess verk disponerade
byggnader ävensom i vissa av landstingen ägda eller
understödda inrättningar.
Denna kontrollverksamhet är numera av ganska stor
omfattning. Enligt den i dagarna publicerade
redogörelsen för budgetåret 1/7 1929–30/6 1930 voro
kontrollställenas antal 583 (föregående budgetår 573) och totala
bränslekostnaden vid de kontrollerade anläggningarna
uppgick till 3,74 mill. kr.
Socialstyrelsen bedriver som ett led i kontrollverksamheten
en omfattande konsultationsverksamhet, vilken
visat sig alltjämt öka i betydelse. Utlåtanden rörande
bränsleanbud hava under året avgivits i 114 fall,
omfattande en bränsleupphandling av sammanlagt 1,18 mill.
kr. Den i samarbete med byggnadsstyrelsen utförda
granskningen av förslag till nyanläggningar hava under
året fortgått, varjämte ett flertal av de av landstingen
anlitade värmeledningskonstruktörerna hava för
utarbetande av förslag till om- och nybyggnader konfererat
med styrelsen.
I styrelsens utbildningskurser för maskinmästare och
maskinister deltogo sammanlagt 82 personer.
Vid bearbetningen av det inkomna statistiska
materialet har styrelsen hittills varit hänvisad till antalet
sjukplatser, elever, kubikmeter värmt utrymme etc. för
vinnande av jämförelsetal mellan anläggningar av likartad
typ. Dessa jämförelser kunna dock lätt bliva
missvisande. Styrelsen har därför strävat att ersätta dessa
jämförelser med ett exakt fastställande av
värmeanläggningens driftverkningsgrad jämte granskning av sättet
för det alstrade värmets utnyttjande.
I detta syfte har styrelsen arbetat för en rationell
driftbokföring, som numera är genomförd vid samtliga
statens stenkolseldade anläggningar och vid statens
kokseldade värmecentraler ävensom vid 36 anläggningar
tillhörande landsting. Driftrapporterna insändas
månadsvis till styrelsen och bliva där föremål för
bearbetning, så att driftresultaten kontinuerligt kunna följas.
Driftverkningsgraderna sammanställas vidare årsvis.
Värmets utnyttjande granskas månadsvis genom
jämförelse mellan dygnsförbrukningen och den rådande
yttertemperaturen.
För kokseldade anläggningar har man ej samma
möjlighet att genom avdunstningskontroll fastställa
driftverkningsgraden, ty såväl värmets alstring som dess
utnyttjande måste här granskas med tillhjälp av
sambandet mellan bränsleåtgången och temperaturförhållandena.
Att man även på detta sätt kan få en god uppfattning av
sakläget visar den med driftåren sjunkande
bränsleförbrukningen hos dylika anläggningar.
Ett nytt rostskyddsmedel. Enligt meddelande skall
man i Tyskland med framgång hava börjat tillämpa en
ny metod, "atramentmetoden", för anbringande av
rostskyddande överdrag å järnföremål. Idén till metoden
är icke alleles ny, men det uppges, att resultatet skall
vara helt beroende av det sätt, varpå behandlingen
utföres. I princip går förfarandet ut på att järnföremål,
som behandlas med fosforsyrande salter av viss
sammansättning, erhålla ett utomordentligt tätt, i vatten
olösligt skyddande fosfatskikt. De noggrant rengjorda
järnföremålen läggas i en 2 1/2 %-ig fotfatlösning i
1/2–1 timme vid en temperatur av ca 100°.
Mikroporöst gummi. Vid ett för någon tid sedan
hållet sammanträde med Deutsche Kautschuk-Gesellschaft
framlades en del intressanta meddelanden om
mikroporös kautschuk.
Som bekant utgöres kautschukväxternas mjölksaft av
en suspension av kautschukämnet, snarlik den, vari
fettet befinner sig i mjölk. Kautschuken kan fås att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
