Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1931 - Notiser - Mikroporöst gummi - Gasverksföreningens årsbok - En röntgenteknisk bibliografi - Föreläsningsserie över materiens byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koagulera antingen i form av klumpar eller som en
homogen, elastisk gelébildning. Detta elastiska
kautschukgelé utgör utgångsmaterialet vid framställning av
mikroporöst gummi. Om koaguleringen sker i värme under
närvaro av vissa ämnen, bl. a. salter av de alkaliska
jordartsmetallerna, kan man undvika klumpbildningen
och erhåller ett elastiskt gelé, i vilket kautschuksubstansen
bildar ett ytterst finmaskigt nät, inneslutande
vattnet. Kautschukpartiklarna hava här förlorat sin
självständiga rörlighet, och å andra sidan kan vattnet
icke avlägsnas utan förstöring av strukturen.
Råkautschuken kan användas i denna våta, form
eller ock kan den på vanligt sätt vulkaniseras med
svavel, så att en mjukare eller hårdare massa erhålles.
Det mikroporösa mjuka gummit är ljusgult till
färgen. Ebonit, framställd genom vulkanisering av
mikroporöst gummi, är ljusbrun. I förhållande till det
massiva gummit har det mikroporösa lägre böjningshållfasthet
och är lättare att slita sönder. Specifika vikten
uppgår, allt efter utgångsmaterialet, till 0,4 à 0,5.
Motståndsförmågan mot kemiska angrepp är stor, likaså är
värmeisoleringsförmågan betydande. Å andra sidan är
det elektriska ledningsmotståndet jämförelsevis litet.
Det mikroporösa gummit användes bl. a. som
mellanlägg i elektriska ackumulatorer, i apparater för
elektrolys, elektroosmos osv. Det kan även användas för
filtreringsändamål. Det utgör ett i högsta grad
ljuddämpande material. Bland andra uppräknade
användningsområden kunna nämnas dess användning till kuddar,
mattor etc. Intressant nog, kan materialet målas och
sprutlackeras samt dessutom poleras, varför man torde kunna
räkna med att det skall kunna komma till användning
vid inredningsarbeten.
Gasverksföreningens årsbok. Svenska
gasverksföreningen har i dagarna utgivit första delen av den åttonde
årgången av sin årsbok, vilken efter vanligheten bjuder
på åtskilliga artiklar av aktuellt intresse t. o. m. inom
andra kretsar än gasverksmänniskornas.
Ingenjör Nils Telander har t. e. offentliggjort en
intressant undersökning av driftverkningsgraden hos
kokseldade varmvattenpannor, en fråga som underligt nog
tycks hava undgått värmeteoretikernas uppmärksamhet,
trots att kokseldade gjutjärnspannor varit i bruk mer än
ett kvartssekel. Åtminstone gå meningarna om dessa
pannors verkningsgrad långt mera i sär än i fråga om
högtrycksångpannornas.
Undersökningen, som utförts av statens provningsanstalt
för Stockholms gasverks räkning, pågick under
tiden 14/9 1930–31/1 1931. De provade
varmvattenpannorna visade sig hava en driftverkningsgrad av i
medeltal 83,4 %, vilket värde dock bör reduceras med 0,6 %,
om verkningsgraden skall hänföra sig till den normala
belastningen under ett uppvärmningsår, och ytterligare
med 1,5 %, om verkningsgraden skall hänföra sig till
vanligen förekommande skötsel. För goda, normalt
belastade varmvattenpannor, eldade med god koks av
lämplig styckestorlek, kan man vid normal skötsel i
medeltal för ett uppvärmningsår beräkna en
driftverkningsgrad av ca 81 %.
Ingenjör O. Holmqvist beskriver den nya
vertikalkammarugnsanläggningen vid Örebro gasverk, där man
bl. a. ordnat koltransporterna med släpskrapa.
Stadsingenjör Oscar Grude beskriver småkammarugnsanlägningen
vid Vänersborgs gasverk, och ingenjör Sten
Qvarfort lämnar en skildring av kolindustrien i
Durhamdistriktet. Bergsingenjör Kurt Jeanson lämnar en
beskrivning av gaseldade kremationsugnar, vilka
numera äro på väg att uttränga de för ett 10-tal år sedan
allenarådande kokseldade ugnarna.
Årsboken avslutas med en översikt av de under året
verkställda nyanläggningarna vid gasverken samt en
utförlig statistisk avdelning.
En röntgenteknisk bibliografi. Ända till för ett fåtal
år sedan var det endast den medicinska vetenskapen,
som i praktiskt syfte utnyttjade röntgenstrålningens
egenskaper. Genom intimt samarbete mellan fysiker
och tekniker har numera en ny vetenskap uppstått,
nämligen den tekniska röntgenologien, vilken i praktiken
främst tillämpas i materialundersökningens tjänst, t. e.
för metaller och andra tekniskt viktiga ämnen, såsom
silikater. Som även blivit omnämnt i denna tidskrift,
använder man med framgång röntgen för provning av
färdiga konstruktioner, speciellt svetsade sådana, samt
av gjutgods.
Deutscher Verband für die Materialprüfungen der
Technik har ansett denna nya vetenskap så viktig, att
den sedan halvannat år tillbaka utger en särskild
bibliografi endast för den nyutkomna tidskriftslitteraturen i
detta fack. Den har namnet "Röntgentechnische
Berichte" och utkommer hos "D V Materialprüfung",
Dorotheenstrasse 40, Berlin NW 7 (abonnemangspriset
för 1931 utgör 12 Rm).
Bibliografien erbjuder såväl fysikern som teknikern
en överblick över den tekniskt röntgenologiska
tidskriftslitteraturen i hela världen. Bland de viktigaste
områdena, som göras till föremål för utförliga referat,
märkas röntgen- och elektronstrålningens fysik,
röntgenteknik, metoder för röntgenografisk undersökning,
röntgenstrålningens användning i fysik och teknik,
finstrukturlära och gränsområden. Häftena utkomma en gång i
månaden och hava i allmänhet 16 sidors omfattning.
Föreläsningsserie över materiens byggnad. Svenska
teknologföreningen anordnar under oktober en
föreläsningsserie över materiens byggnad, belyst av den nyare
atomforskningen. Lokal blir fysiska hörsalen i
tekniska högskolan vid Valhallavägen.
Föreläsningarna taga sin början måndagen den 5
oktober kl. 19,30, då professor E. Hulthén föreläser över
ämnet "De spektroskopiska metoderna och lagbundenheter
i spektra", varefter professor O. Klein föreläser över
"Grunddragen av Bohrs teori".
Torsdagen den 8 oktober hålla professorerna Hulthén
och Klein åter var sin föreläsning, den förre kl. 19,30
över "Det periodiska systemet", den senare kl. 20,30 över
"Allmänna principer för atomernas struktur".
Tisdagen den 13 oktober håller professor Hulthén två
föreläsningar med början kl. 19,30, den första över
ämnet "Lagbundenheter i bandspektra", den andra över
"Molekylens konstitution".
Torsdagen den 15 oktober talar professor D. Enskog
kl. 19,30 över "Gasernas specifika värme" (den första
föreläsningen över detta ämne), varefter professor Klein
kl. 20,30 föreläser över "Ljusets spridning och
kvantateorien".
Tisdagen den 20 oktober talar professor Klein kl. 19,30
över ämnet "Den nya atommekaniken", varefter
professor Enskog håller sin andra föreläsning över "Gasernas
specifika värme".
Onsdagen den 21 oktober håller professor A.
Westgren med början kl. 19,30 två föreläsningar, dels över
"Röntgenkristallografiska undersökningsmetoder", dels
över "Kristallernas byggnad".
Måndagen den 26 oktober fortsätter professor
Westgren kl. 19,30 sina föreläsningar, denna gång Över ämnet
"Röntgenografiska legeringsundersökningar", varefter
kl. 20,30 professor G. Borelius föreläser över "Det
metalliska tillståndet".
Föreläsningsserien avslutas onsdagen den 28 oktober,
då professor Westgren kl. 19,30 föreläser över ämnet
"Kristallkemi", varefter kl. 20,30 professor Borelius
håller föreläsning över "De fasta kropparnas
termisk-elastiska egenskaper".
Till hela denna serie om 16 föreläsningar finnas å
teknologföreningens kansli deltagarekort att tillgå för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
