Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 19 sept. 1931 - En undersökning av fordonstrafiken i Stockholm, av Erik Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
området markerades med en noggrannhet av 15
minuter. Denna markering ägde rum före kortets
utlämnande vid stationen. Vid utstationerna
hopsamlades korten i buntar för varje fjärdedels timme;
tidsmarkeringen i tabellen samt anteckning av
utstationens nummer ägde rum efter
undersökningsdagen. Stämplarna slutligen anbragtes å kortets
baksida i den ordning som angavs av en tryckt pil.
Utlämnandet och insamlandet av korten ägde rum
under det att fordonen på tecken av en
poliskonstapel saktade farten. För den mera tidsödande
stämplingsproceduren var det däremot nödvändigt,
att polisen helt stoppade fordonen. Vid
stämplings-stationerna tillämpades därför ett stopp- och
gå-system, varvid 3 à 5 fordon betjänades samtidigt.
Systemet visade sig fungera över förväntan väl. Så
t. e. kunde vid Kornhamnstorg, där intensiteten i den
ena körriktningen tidtals översteg 700 fordon per
timme, 5 man sköta hela stämplingsproceduren.
Trafikräkningsp er sonalen vid kort- och stämplingsstationer
utgjordes till största delen av studerande vid
tekniska högskolan.
Vid undersökningen registrerades inom det
avgränsade området 44 964 fordon, därav 10 848
(24,1 %) droskbilar, 11 244 (25,0 %) privata
personbilar, 19 403 (43,1 %) lastbilar, 2 548 (5,7 %)
motorcyklar, 405 (0,9 %) hästfordon och 521 (1,2 %)
dragkärror. Icke mindre än ca 98 % av den registrerade
fordonsmängden utgjordes sålunda av motorfordon, och
av dessa utgjorde drosk- och privatbilarna vardera ca
25 %, lastbilarna ca 44 % och motorcyklarna ca 6 %.
Med avseende på trafikens regionala fördelning
kan anmärkas, att 12 979 fordon framgingo
uteslutande på Norrmalm och 1 822 fordon uteslutande
på Södermalm, medan återstoden eller 30 168 fordon,
jämväl trafikerat broarna till Stadsholmen. Av den
senare kategorien representerade 3 063 fordon
lokaltrafik mellan Norrmalm och Staden inom broarna,
1 070 fordon lokaltrafik mellan Södermalm och
Staden inom broarna och 174 fordon den från
Södermalm kommande trafik, som vänt inom det
avgränsade området å Norrmalm och återvänt till Södermalm.
Återstoden, eller 25 861 fordon, utgjorde den, om
man så vill uttrycka det, "fjärrtrafik", som passerat
rätt igenom det avgränsade området i hela dess
nordsydliga utsträckning. Fjärrtrafiken Norrmalm–Södermalm
utgjorde 12 737 fordon och fjärrtrafiken
Södermalm–Norrmalm 13 124 fordon.
Vid undersökning av dessa trafikmängders
körvägar hava gjorts åtskilliga intressanta observationer,
av vilka en del visserligen endast dokumentariskt
bestyrkt mera anade än säkert kända förhållanden,
medan däremot andra bragt i dagen hittills okända
drag i stockholmstrafikens karaktär och utveckling.
En jämförelse mellan lokaltrafikens andel i
trafiken över broarna till Stadsholmen åren 1924 och
1930 visar exempelvis, att lokaltrafiken undergått en
kraftig minskning, icke blott relativt, i förhållande
till fjärrtrafiken, utan även absolut sett. Av de
19 299 fordon som den 28 oktober 1924 trafikerade
Norrbro och Vasabron, hade 8 219, eller 43 %. sitt
slutmål inom Staden mellan broarna, medan 11 080
fordon, eller 57 %, även trafikerade slussbroarna.
Sex år därefter hade lokaltrafiken
Norrmalm–Stadsholmen–Norrmalm nedgått till 6 126, eller 19 % av
trafiken över Norrbro och Vasabron. Å slussbroarna
kan mellan åren 1924 och 1930 hos lokaltrafiken
Södermalm–Stadsholmen–Södermalm konstateras en
minskning från 3 113 till 2 140 fordon,
motsvarande en nedgång hos lokaltrafikens andel i den
totala slussbrotrafiken från 22 till 7,5 %.
Lokaltrafiken å slussbroarna minskades med ca 30 %, medan
totala fordonstrafiken (trampcyklarna oräknade)
ökades till ca den dubbla. 1924 års slussdelegations
på sin tid välgrundade omdöme, att lokaltrafiken
inom Stadsholmen spelade en avsevärd roll för
trafiken å broförbindelserna med denna stadsdel, synes
alltså numera tarva en viss revidering.
En annan sida av utvecklingen framstår däri, att
de större nord-sydliga trafiklederna å Stadsholmen
numera huvudsakligen tjäna syftet att utgöra
genomgångsleder för trafiken Norrmalm–Södermalm samt
omvänt. Storleken av den genomgående trafik, vilken
passerat igenom Stadsholmen utan påvisbara
uppehåll därstädes, utgjorde ej mindre än 24 019 fordon,
eller 93 % av fjärrtrafiken Norrmalm–Södermalm
eller omvänt samt nära 80 % av all trafik inom
Stadsholmen. 84,7 % av trafiken över Slussbroarna
samt 74,3 % av trafiken över Norrbro och Vasabron
hade genomgående karaktär. Av trafiken å östra
slussbron var t. o. m. så stor del som 94 % genomgående.
Den genomgående trafiken är fördelad med
ungefär lika stort belopp på östra som på västra sidan
av Stadsholmen, vilket ju även är att vänta på
grund av denna stadsdels läge i symmetrilinjen för
bebyggelsen norr om Mälaren och Saltsjön.
Fördelningen av den "icke-genomgående" trafiken i Staden
mellan broarna, dvs. den trafik som gjort påvisbara
uppehåll i denna stadsdel, är däremot mycket
osymmetrisk. Ur lokaltrafiksynpunkt spela nämligen de
västliga trafiklederna inom Stadsholmen en avsevärt
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
