Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 39. 26 sept. 1931
- Betongkonstruktioner för pappers- och cellulosafabriker särskilt med hänsyn till brandsäkerhet, ventilation och isolering, av David Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 39 ÅRG. 61 26 SEPT. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Betongkonstruktioner för pappers- och cellulosafabriker särskilt med hänsyn till brandsäkerhet,
ventilation och isolering, av överingenjör David Andersson. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar.
– Personalnotiser. – Sammanträden.
BETONGKONSTRUKTIONER FÖR PAPPERS- OCH
CELLULOSAFABRIKER SÄRSKILT MED HÄNSYN TILL
BRANDSÄKERHET, VENTILATION OCH ISOLERING.
Av överingenjör David Andersson.
Då för några år sedan en industribyggnad skulle
uppföras, var det inte ovanligt att
byggnadskonstruktören knappast fick sig andra bestämmelser
förelagda än byggnadens längd, bredd och höjd.
Prisfrågan blev sedan avgörande för om de bärande
konstruktionerna skulle utföras av trä, järn eller
betong. Fönster, murtjocklekar o. d. bestämdes efter
gammal vana, Först sedan maskinerna inmonterats,
märkte byggherren, vilken betydelse själva
byggnaden och dess konstruktion hade för fabriksdriften,
men då var det ofta för sent att göra ändringar.
Ett dylikt förfarande är givetvis felaktigt.
På senare tid har man mer och mer börjat inse
nödvändigheten av att ej betrakta byggnaden som
en sak, maskiner, ventilation o. d. som en annan.
En industribyggnad bör projekteras och utföras
som en integrerande del av hela driftapparaten.
Först då erhålles en byggnad, som fyller sitt ändamål.
Anledningen till att den armerade betongen fått
en så vidsträckt användning för byggnadskonstruktioner
inom industrien torde ej enbart bero på dess
kända goda egenskaper ur hållfasthetssynpunkt,
brandsäkerhet och dylikt utan fastmer på
möjligheten att kunna forma den efter fordringar och
förhållanden i varje särskilt fall. De armerade
betongkonstruktionerna komma särskilt till sin rätt vid de
tillfällen, då en byggnad projekterats och utföres i
intimt sammanhang med den maskinella driften.
Ett belägg härför är den stora användning som
betongkonstruktioner under senare år fått för
byggnader inom pappers- och cellulosaindustrien. De
stora fordringar, som ställas på byggnader inom
denna industri och den betydelse ett rätt val av
material har. gör att man just på detta område
uppskattar betydelsen av ett intimt samarbete mellan
byggnads- och maskinkonstruktören. Vid de stora
millionanläggningar, som på sistone uppförts av
Långrörs a.-b. (Marmaverken). Svenska cellulosa
a.-b. (Östrand), Billeruds a.-b. (Gruvön), Holmens
bruks och fabriks a.-b. (Norrköping), Uddeholms a.-b.
(Skoghall), har till alla bärande byggnadskonstruktioner
så gott som uteslutande använts betong. Därutöver
har betong fått vidsträckt användning inom
dessa industrier till byttor, holländare, syratorn,
transportbryggor m. m.
Det skulle föra för långt att närmare ingå på dessa
olika konstruktioner och jag kominer därför att
koncentrera denna redogörelse till några av de viktigaste,
nämligen pappersmaskinsalar för pappersbruk och
torksalar för sulfatfabriker.
De erfarenheter beträffande konstruktionsdetaljer,
som jag något närmare skall ingå på, hänföra sig
till projektering och utförande av ett tiotal större
fabriker av nyss nämnt slag. Beträffande
brandsäkerheten har iakttagelser jämväl kunnat göras vid
ett par av dessa nya fabriker, vilka härjats av eldsvåda.
En pappersmaskinsal har ansenliga dimensioner.
Själva pappersmaskinen i ett större pappersbruk
har en längd av intill 80 m, en bredd av 6 à 7 m
och stor höjd. Under maskinen måste oftast en hög
källarvåning anordnas. Över maskinen måste
beredas plats för stora traverser. Själva maskinsalen
har en längd av ca 100 m, en bredd av 17 à 18 m
och en höjd av 10 à 12 m. Se fig. 1.
Vid torkning av papperet utvecklas ansenliga
mängder ånga, vilka genom ventilationsanläggningar
måste ersättas med motsvarande mängd torrluft.
Kondensering i taket med åtföljande droppbildning
skadar papperstillverkningen och måste undvikas.
På grund av den fuktighetsmättade luften är detta
svårt att ernå och fordrar en omsorgsfull isolering
av taket och god ventilation. Väggar och fönster
måste av samma anledning utföras med stor omsorg.
Man skiljer på tvenne delar av pappersmaskinen,
nämligen tork- och våtpartierna. Torkpartiet måste
genom skärm väggar avskiljas från våtpartiet, emedan
avdunstning och fuktighetshalt äro helt olika inom
de båda partierna.
Vid en modern tidningspappersmaskin, som har
en hastighet av 300 m pr minut, alstras vid torkning
av papperet ej mindre än 14 à 15 ton ånga pr timme.
Denna måste bortföras och härför erfordras stora
utsugningskanaler. Samtidigt som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0527.html
