Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 521 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 26 sept. 1931 - Betongkonstruktioner för pappers- och cellulosafabriker särskilt med hänsyn till brandsäkerhet, ventilation och isolering, av David Andersson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 9. God fönsteranordning, sedd utifrån.

omnämnda torrluftkanalerna. Invid luftspridarna bildas ett torrt
luftskikt mellan takytan och den mättade luften,
vilket hindrar den senare att beröra taket
och orsaka kondensering, längre bort från
spridarna sker dels en viss fuktighetsutjämning,
dels sättes den mättade luften i rörelse, varigenom
kondensering lättare undvikes.

Av detalj sektionerna å fig. 2 framgå närmare de olika
förutsättningarna för isolering av skilda punkter.
Exemplet är hämtat från en takkonstruktion
där de bärande balkarna äro massiva och tillsamman
med pelare och bjälklag bilda ett ramverk. Vid en
konstruktion som denna, vilken ej är jämnstark
(den undre plattan är sammanhängande med de
grova balkarna) är det tillrådligt att isolera
balkarna även på översidorna. I annat fall kan det
dröja länge, då igångsättning sker efter ett avbrott
i driften, innan taket tork,ar ut under balkarna. Vid
alla hörn måste isoleringen utökas, emedan
droppbildning annars lätt uppstår där. Orsaken härtill är att
den yttre avkylande ytan b är betydligt större än den
inre ytan a (se den övre hörndetaljen å fig. 2). Den
nedre hörndetaljen visar en riktigare hörnisolering.

Fig. 3. visar en plan av takkonstruktion med
utsugningsschakt och lufttrummor enligt typ III.

Fig. 4 visar detaljer av utsugningstrummorna från
ett pappersbruk enligt typ IV. Isoleringen är
densamma som vid typ III, men den bärande
konstruktionen är något olika. För att förkorta
byggnadstiden användes här järnbalkar i st. f. armerade
betongbalkar. Formen för plattan upphängdes i
balkarna och man undgick därigenom formstöttor, vilka


Fig. 8. Goda och dåliga fönsteranordningar.


Fig. 10. Samma fönsteranordning
som i fig. 9 sedd inifrån.

i vanliga fall hindra arbetet i hallen under den tid
arbetet med taket pågår. Isoleringens anordning och
plattans upphängning framgår av detalj sektionerna,
Vid en vanlig byggnad är det tillräckligt ur
brandsäkerhetssynpunkt att ha 1 cm betong under
armeringsjärnen i dylika takplattor. Erfarenheten har
visat att betonglagrets tjocklek bör vara minst 2 cm
vid här ifrågavarande fabriker. Under de bärande
järnbalkarna bör det vara 4 cm betong.

Innertakets undersida bör ej putsas, emedan
putsen, på grund av de stora påfrestningarna från
den varma fuktighetsmättade luften, ej är hållbar.
Bättre är att gjuta plattan mot hyvlade bräder, så
att en slät underyta erhålles, vilken kan målas eller
kalkas utan föregående särskild avjamning.

Ur brandsäkerhetssynpunkt är även ett putsskikt
förkastligt, emedan det vid eldsvådor lossnar från
betongen. Har man av en eller annan anledning en
ojämn betongyta, är det bättre att använda en tunn
slamning, emedan denna lättare kvarhålles vid
betongen. All isolering bör ur brandsäkerhetssynpunkt
skyddas med ett lager cementputs.

På grund av pappersmaskinsalarnas stora bredd är
det ofta nödvändigt att anordna takfönster. Det
är svårt, även med dubbla glas, att få dessa
glasytor tillräckligt isolerande, varför droppbildning ofta
förekommer. Man bör därför placera fönstren
utanför pappersmaskinens planläge. Järnspröjsar äro
olämpliga, emedan kondensering uppstår å
undersidan. Dessutom förstöras de lätt vid
brandtillfällen, Fig. 5 visar en konstruktion med
betongspröjs.

För att undvika "döda" fönsternischer vid
luft-spolning av taket böra glasen läggas så nära
takytan som möjligt. Då det är omöjligt att helt undgå
droppbildning vid kanterna anordnas rännor (se fig.
5) för avledande av vattnet.

Det är ej endast taket i ett pappersbruk, som är
utsatt för fuktighetsmättad luft. Fig. 6 visar en
typisk bild av en vägg i ett dylikt, där nödig
hänsyn ej tagits till behovet av en riktig konstruktion.
Förstöringen beror emellertid ej enbart av
väggkonstruktionen utan en mindre god ventilation har
även inverkat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>