- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
523

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 26 sept. 1931 - Notiser - Nationernas förbund om den europeiska produktionens och handelns organisation - Statens järnvägars banavdelning år 1930 - Tredje internationella kolkonferensen - Ingenjörslöner i U. S. A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om, att en återgång till förkrigstillståndet icke skulle
vara tillräcklig för att ernå det dubbla syfte, som man
uppställer åt sig, nämligen att medverka till
upprättandet av en varaktig fred och att trygga sådana
förhållanden, som erfordras för den utveckling, vilken
Europa kan göra anspråk på i betraktande av att denna
världsdel under generationer försett världens andra
delar med ett oräkneligt tillskott av intelligens,
arbetskraft och kapital och att den, trots undergångna
olyckor, alltjämt förfogar över de största och mest
omväxlande produktionsmedlen.

Med utgångspunkt från denna uppfattning ha
experterna föranletts att taga under övervägande
möjligheterna av en samverkan ägnad att utveckla sig ända
till en fullständig europeisk union i ekonomiskt och
tullhänseende. Beträffande de villkor, under vilka
denna samverkan skulle komma till stånd, må
framhållas följande:

En hel grupp av länder borde intresseras av
närmandet, så att deras strävanden gåves en bredare basis
att stödja sig på och komme att bilda ett europeiskt
framstegselement. Närmandet borde utsträcka sig till
förflyttning av arbetskraft, varor och kapital och till
all slags ekonomisk verksamhet, så att det bleve
möjligt att få till stånd en balansering av fördelar och
uppoffringar. Tanken på en blivande europeisk
solidaritet i ekonomiskt hänseende bör avpassas efter
principen om rättvis behandling i handelspolitiskt
hänseende, så att med utomstående stater och speciellt
icke-europeiska tryggas upprättandet av allt mer
intima och fördelaktiga ömsesidiga förbindelser. De
överenskommelser som avslutats, böra, i de fall då därav
beröras rättigheter härledande sig ur mest-gynnad-nationsklausulen,
träda i kraft först med de intresserade ländernas samtycke.

Koordinationskommittén säger sig i likhet med
experterna vara medveten om, att det vore ytterligt svårt
att begära av länder, vilka föra en hård kamp mot
krisen, att i det allmänna europeiska intresset
samtycka till mera väsentliga nedsättningar i tullskyddet.
Men i avvaktande på bättre tider synes det vara
nödvändigt, att man gradvis söker att förvandla den
defensiva mentaliteten till en konstruktiv sådan, samtidigt
med att man tills vidare nöjer sig med de blygsamma
framsteg, som kunna realiseras.

Koordinationskommittén föreslår därför, att det
uppdrages åt nationernas förbunds ekonomiska kommitté
att undersöka hela det komplex av problem, som
beröres av frågan om ett "ekonomiskt närmande", så att
mera konkreta förslag kunna framläggas.

Vidare föreslås att expertkommitténs rapport
delgives samtliga de i studiekommissionen representerade
staterna för avgivande av yttranden.

I enlighet med ett yrkande av expertkommittén
föreslås ytterligare, att ekonomiska kommittén återupptager
rådplägningarna inom viktigare produktionsgrenar, vilka
böra bereda tillfälle att undersöka sättet för
åvägabringande av förbättrad organisation inom en viss
produktionsgren.

Expertkommittén hade också fäst uppmärksamheten
å fördelen av att, så snart som konkreta förslag till
samverkan föreligga, tillfälle beredes till en ingående
undersökning av förslagens återverkningar beträffande
utomeuropeiska länder. Koordinationskommittén
finner detta påpekande synnerligen berättigat och föreslår,
att undersökningen ifråga anförtros åt ekonomiska
kommittén.

Statens järnvägars banavdelning år 1930. I dagarna
har järnvägsstyrelsen utgivit berättelse över
banavdelningens verksamhet under år 1930, vilken liksom
tidigare årgångar erbjuder åtskilligt av allmänt intresse.

Den av statens järnvägar trafikerade banlängden ut-
gjorde den 31 december 1930 6 647,0 km mot 6 489,8
km ett år tidigare. Anledningen till ökningen ligger
dels i förvärv av ett par enskilda järnvägar, nämligen
Hässleholm–Markaryds och Markaryd–Veinge
järnvägar, vilka hava en sammanlagd längd av 72,0 km,
dels i öppnandet av bandelen Lycksele–Storuman med
en längd av 102,7 km. En del smärre sträckor hava
avförts från banlängden och räknas numera som
sidospår. Bansektionernas antal ökades under året från 22
till 23.

Antalet korsningar mellan huvudspår och allmänna
samt allmänt befarna vägar utgjorde för hela
statsbanenätet 1 228 eller i medeltal 1,85 per 10-tal bankilometer.
Skyddsanordningarna vid dessa korsningar utgjordes
av bevakade grindar (på 124 platser), fällbommar (på
617 platser), automatiska anläggningar (på 398 platser)
samt endast kryssmärken (på 89 platser). På dessa
platser inträffade 28 sammanstötningar mellan
vägfarande och tåg, varav 18 ägde rum vid automatiska
anläggningar med ljussignaler, 5 vid bevakade grindar
eller bommar samt 4 vid automatiska anläggningar med
endast ringklockor. Påkörning av säkerhetsanordningar
förekommo i 169 fall.

Medellivslängden för de under året upptagna
sliprarna utgjorde 21,19 år för kreosotoljeimpregnerade och
16,24 år för kresolkalciumimpregnerade sliprar
(uppgifterna avse huvudspår). Impregneringskostnaden
uppgick under året till 1,38 kr. per 2,7 meters sliper. I
samtliga spår funnos vid årets slut utlagda 9,3 mill.
oimpregnerade och 4,4 mill. impregnerade sliprar.

Antalet rälsbrott har under år 1930 minskats högst
väsentligt i jämförelse med år 1929 och utgjorde 148
st. totalbrott och 39 st. fotbrott mot 445 st. totalbrott
och 81 st. fotbrott år 1929. Orsaken till nedgången är
säkerligen gynnsammare temperaturförhållanden under
vintermånaderna. De svenska elektrostålrälerna hava
fortfarande visat sig vara mycket goda. Oaktat en
mycket stor del av dessa räler är utlagd å malmbanan
å femte distriktet och trots rälernas stora hårdhet har
på detta parti intet rälsbrott inträffat.

Tredje internationella kolkonferensen. Vid den tredje
internationella kolkonferensen, vilken, som vi förut
meddelat, hålles i Pittsburgh 16–21 november i år,
komma de behandlade ämnena att delas i tolv olika
huvudgrupper av teknisk eller ekonomisk karaktär.
Omkring ett hundra vetenskapsmän och affärsmän från
så gott som alla kulturländer hava förklarat sig villiga
att hålla föredrag vid konferensen. Icke mindre än
ungefär hälften av de till konferensen inlämnade
uppsatserna äro författade av personer, bosatta utanför
U. S. A.

Huvudvikten lägges vid vetenskapliga frågor, men
på grund av kolmarknadens trängda läge, speciellt i
Amerika, kommer stor uppmärksamhet att ägnas
jämväl åt kolhandelns ekonomiska problem. Sålunda
kommer en sektion att behandla frågor, som beröra den
inbördes ställningen mellan kol, petroleum, naturgas och
vattenkraft.

Den mest omfattande huvudgruppen torde
emellertid bliva den som behandlar låg- och
högtemperaturförgasning; likaså har kolhydreringen samlat ett
anmärkningsvärt stort antal bidrag. Vidare behandlas
frågor som sammanhänga med oskadliggörandet av rök
och flygaska, vilket problem man nu för tiden ägnar
stor uppmärksamhet i Amerika.

Ingenjörslöner i U. S. A. Ingenjörernas
levnadsvillkor ha länge utgjort ett diskussionsämne i Amerika, och
som vanligt i dylika fall hava åsikterna varit mycket
delade. För att erhålla ett tillräckligt noggrant material

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free