Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 40. 3 okt. 1931
- Serietillverkning inom maskinindustrien, av S. Weil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 40 ÅRG. 61 3 OKT. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENIGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Serietillverkning inom maskinindustrien, av dipl.-ing. S. Weil. – Betongkonstruktioner för
pappers- och cellulosafabriker särskilt med hänsyn till brandsäkerhet, ventilation och isolering, av överingenjör David
Andersson. – Ekonomisk översikt. – Notiser. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
SERIETILLVERKNING INOM MASKININDUSTRIEN.
Av dipl.-ing. S. Weil, Frankfurt a. M.
Av den omständigheten, att tillverkning av
maskiner i mer eller mindre stora serier numera spelar
en väsentlig roll inom maskinindustrien, må man ej
draga slutsatsen, att denna tillverkningsform är något
alldeles nymodigt. Sedan länge har man inom olika
verk gjort försök med serietillverkning och även
konstaterat dennas fördelar, men under de senare åren
har den till följd av rationaliseringen inom industrien
kommit att intaga en vida mera framskjuten plats;
den framgick egentligen av sig själv genom att
tillverkningarna standardiserades till ett fåtal typer.
Ur försäljningssynpunkt ligger serietillverkningens
fördel väsentligen däri, att arbetsförloppet förenklas,
ty den dyrbara modelltillverkningen bortfaller. Denna
fördel torde stå klar för en var, som haft tillfälle att
se de stora lager av modeller som en verkstad förr
måste äga, och vilka utom att de togo stora utrymmen
i anspråk medförde kostnader för registrering och
vård. Emellertid förbilligas ej endast kostnaderna
för modellsnickeriet, även konstruktionsarbetet
förenklas, enär det ej längre är nödvändigt att uppgöra
ritningar, som endast i smådetaljer skilja sig från
föregående, då man däremot numera bibehåller en
fastställd typ under längre tid.
Kostnaderna för den maskinella bearbetningen och
monteringen av maskinerna nedgå så att säga
automatiskt, ty å, ena sidan uppnås större
arbetshastighet genom den större vana en arbetare förvärvar, om
han får utföra samma arbete ett flertal gånger i följd,
å andra sidan kunna bearbetningsmetoderna
förbättras och förenklas, så snart det blir fråga om
tillverkning av ett större antal likartade arbetsstycken. Om
t. e. ett flertal likadana arbetsstycken på en gång
kunna uppsättas i en hyvel eller fräs, så sparar man
härigenom tid. Ungefär detsamma är förhållandet vid
svarvning, där en och samma inställning av verktygen
i revolversvarvar eller automater kan användas för
ett stort antal likadana arbetsstycken, medan vid
stycktillverkningen verktygen måste inställas oftare,
vilket givetvis innebär tidsförlust. Vid
massfabrikation kan det också löna sig att använda enkla
verktygsmaskiner, konstruerade för specialändamål och
kännetecknade av en stor avverkningsförmåga. Ett
typiskt exempel utgör automobilindustrien, vars
tillverkningskostnader kunnat nedbringas genom
användandet av en mångfald specialmaskiner, såsom
svarvar och slipmaskiner för vevaxlar, borrmaskiner med
ett stort antal borrspindlar, automatiska
karusellsvarvar med fyra eller sex arbetsbord etc.
Genom användning av fixturer och andra
hjälpmedel kan uppsättningen av arbetsstyckena i
maskinerna ske mycket snabbare än vid
stycktillverkningen, vid vilken det ej är lönande att använda
dessa jämförelsevis dyrbara anordningar; även
uppritsningen av arbetsstyckena bortfaller vid bruk av
nämnda anordningar.
För förbrukaren innebär en serietillverkad maskin
fördelen, att reservdelar i regel kunna erhållas utan
dröjsmål och i det skick, att de utan bearbetning
kunna insättas i stället för en förbrukad del. I
själva begreppet serieframställning ligger ju
standardisering, men det må dock anmärkas, att en del
tillverkare icke drivit denna så långt, att alla
detaljer, speciellt de större, under alla förhållanden kunna
utbytas. Serietillverkningens svårigheter och de
kostnader som äro förbundna därmed underskattas
nämligen ofta. Den fordrar en stor mängd speciella
anordningar, vilkas anskaffning innebär stora
kostnader, som endast kunna bäras vid tillverkning i
större skala. Som exempel kan nämnas, att en
amerikansk verkstad måst lägga sig till med en
utrustning för 45 000 dollar i och för tillverkning av en
medelstor radialbomnaskin, vars försäljningspris
utgjorde 1 500 dollar.
Serietillverkningen betyder en förbättring av
fabrikaten, vilken är att hänföra ej blott till det bättre
verkstadsarbetet utan även till den noggranna
konstruktiva genomarbetningen av resp. typer.
Självfallet måste vid serietillverkning
konstruktionsarbetet ske med yttersta omsorg, enär varje fel
skulle hava väldiga ändringskostnader för det stora
antalet färdiga maskiner till följd.
Konstruktionsarbetet tar därför ofta månader i anspråk, under
vilken tid konstruktionerna ständigt förbättras och
fulländas, och likaså måste den första maskinen
utprovas med största uppmärksamhet. Först när man
kommit fram till en typ, som tillfredsställer alla
rimliga anspråk, kan man skrida till den egentliga
masstillverkningen.
Det bör även framhållas, att serietillverkningen
underlättar kalkyleringen av försäljningspriset, enär
tillverkningskostnaderna kunna beräknas efter
säkrare grunder än vid stycktillverkningen. Även
offertarbetet blir billigare, då man kan lägga upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0539.html
