Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 3 okt. 1931 - Serietillverkning inom maskinindustrien, av S. Weil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckta prislistor. Med andra ord, hela den
merkantila apparaten förenklas, vilket för kundernas
räkning medför fördelen, att offerterna kunna lämnas
prompt.
I serietillverkningens hela väsen ligger, att dess
produkter måste tillfredsställa ur konstruktiv
synpunkt ytterst varierande anspråk, för att
avsättningen skall kunna uppbringas till nödig omfattning.
Detta gäller icke minst i fråga om verktygsmaskiner,
vilka för detta ändamål måste äga en rad av
inrättningar, vilka äro av stort värde för en jämförelsevis
ringa del av köparna men vilka för andra kategorier
av köpare kunna te sig rätt oväsentliga. Som ett
typiskt exempel kunna anföras radialborrmaskinerna,
vilka i regel förses med automatisk utlösning av
matningen, vilken dock egentligen behöver anlitas endast
vid masstillverkning, likaså är omkastningen i
spindelns rörelse nödvändig endast vid gängskärning,
vidare måste maskinerna erbjuda stora
variationsmöjligheter hos borrhastigheten, enär de låga
hastigheterna komma till användning i vissa verkstäder, de
höga i andra. Analogt ställa sig förhållandena vid
andra massfabricerade maskintyper, som måste
tillfredsställa vitt skilda anspråk; undantag utgöra
naturligtvis specialmaskiner med begränsade uppgifter.
Under världskriget tog serietillverkningen ett oanat
uppsving, och man kunde då ofta höra den åsikten
uttalas, att det varit oriktigt att man icke långt
dessförinnan lagt produktionen efter detta system och
begränsat stycktillverkningen endast till
specialmaskiner. Numera anses denna åskådning alltför
ensidig, ty även stycktillverkningen har i vissa fall
sitt fulla berättigande och leder, där den är väl
organiserad, tekniskt och merkantilt, till goda resultat.
Bevis härför utgöra ett stort antal maskinfirmor,
huvudsakligen med stora och medelstora typer till
specialitet, vilka genom att de icke kunnat beräkna
tillräcklig avsättning för sina produkter ej varit i
stånd att övergå till serietillverkning; detta gäller
för övrigt ej blott verktygsmaskinindustrien utan
även krantillverkningen och den tyngre elektriska
industrien.
En viktig fördel hos stycktillverkningen ligger däri,
att den vida mer elastiskt än serietillverkningen kan
anpassa sig efter konstruktiva nyheter och icke i lika
hög grad är bunden av dyrbara specialutrustningar
för framställningen. Den kan också smidigare
anpassa sig efter köparens önskemål, medan köparen
antingen måste bestämma sig för en seriemaskin,
sådan den är, eller helt avstå från densamma.
Arbetsmetoderna vid en för styck- och
specialtillverkningar inrättad anläggning äro givetvis helt
olika serietillverkningens. Medan tillverkningen vid
den senare, när den väl kommit i gång, förlöper så
att säga automatiskt och utan friktion, erfordrar
stycktillverkningen, särskilt då det gäller
framställning av specialkonstruktioner, en fortsatt och
maktpåliggande verksamhet av de i driften sysselsatta
tjänstemännen och arbetarna, vilka måste äga stor
erfarenhet på vederbörande område för att vara vuxna
de stora anspråk som följa med detta tillverkningssystem.
Den maskinella bearbetningen blir även mera
invecklad och långsammare, enär det ej lönar sig att
automatisera den i samma grad som vid serietillverkning.
En viktig roll spela de konstruktiva förarbetena,
som måste vara ej blott felfria utan även måste gå
raskt undan för att möjliggöra korta leveranstider.
Det fordras alltså en stab av skickliga konstruktörer,
vilka måste intimt samarbeta med de mekaniska
avdelningarna, med gjuteriet och modell verkstaden samt
leverera ritningar i god tid och i rätt följd.
Försummelser i detta avseende kunna lätt nog leda till
försenad leverans och utbetalande av skadestånd till
kunden, alltsammans saker, som äro nästan okända i
serietillverkningen.
Särdeles viktigt för stycktillverkningen är den
fortlöpande kontrollen av de utgivna arbetslönerna, vilka
måste följas vecka för vecka för möjliggörande av
ett raskt inskridande, om lönekontot ej skall
överskrida det kalkylerade. Det är icke, som man ofta
hör framställas, nödvändigt att den första maskinen
av en ny typ framställes med förlust. Genom god
planläggning och noggrann, kontroll kan nämligen
denna förlust undvikas, och det skall kunna göras
klart, var ansvaret för en dylik kalamitet skall vara
att söka.
Vid tillverkning av stora maskiner är kontrollen
över materialåtgången lika viktig som kontrollen
över arbetslönerna. Om materialåtgången för en
jättemaskin om flera hundra tons vikt skulle
överskrida den kalkylerade med, låt oss säga, 10 %,
betyder detta en ren förlust, utan att maskinens värde
ökas, dvs. i regel, ty vissa maskiner, såsom dylika för
plåtbearbetning, kunna med hänsyn till
brottsäkerheten aldrig göras för tunga. Ett överskridande av
den kalkylerade vikten är så gott som okänt i
serietillverkningen, enär maskinvikten där är noga
utprovad och avvikelserna därför i regel ej behöva
överskrida bråkdelar av en procent.
Men även om serietillverkningen ej kan tillämpas
på stora och medelstora maskiner, så kunna vissa av
serietillverkningens fördelar utnyttjas även vid
framställning av dylika, nämligen på så sätt, att en hel
del detaljer, såsom rattar, spakar kopplingar, lager
osv. standardiseras och tillverkas seriemässigt. Dessa
detaljer kunna nämligen i oförändrat skick
användas vid maskiner av varierande typer och
storlekar, och därför är masstillverkning ekonomiskt
berättigad. Detsamma gäller även satshjul och
trappskivor för verktygsmaskiner, linskivor, rullar och
löpvagnar för kranar, axlar o. d. En standardisering
av dessa detaljer kräver emellertid en viss
anpassning i konstruktionsarbetet, så att en framställd
detalj må kunna användas för olika stora maskiner,
eventuellt även för olika typer. Konstruktören får
därvid icke vara ängslig för att en växel avsedd för
10 hkr ej skall kunna överföra även 12 hkr. En
sakkunnig normalisering får ej hindras ,av anlag för
pedanteri hos konstruktören.
En egenskap av vikt hos stycktillverkningen är
slutligen, att de framställda maskinerna måste
underkastas en jämförelsevis lång provtid, medan denna
kan göras betydligt kortare för serietillverkade
maskiner, vilka ju undergått en noggrann principiell
provning, innan masstillverkningen sattes i gång.
Som framgår av det sagda, är fabrikationsförloppet
vid serietillverkning väsentligt olika tillverkningen
av enstaka maskiner. Särskilt verkstadsutrustningens
anpassning för serietillverkning drar så stora
kostnader, att det fordras en noggrann undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
