Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 40. 3 okt. 1931
- Betongkonstruktioner för pappers- och cellulosafabriker särskilt med hänsyn till brandsäkerhet, ventilation och isolering, av David Andersson
- Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 23. Placering av fläktaggregat enligt typ V. (Norrköping.)
säkerhetsåtgärder för minskande av skadorna vid
brandtillfället hade utförts. Bl. a. hade skärmar mellan de
båda skeppen uppsatts, de övre delarna av betong
och de undre av löstagbar järnkonstruktion och
plåt för att vid eldsvåda hindra elden sprida sig
från den ena maskinen till den andra. För övrigt
hade allt trä och skärmar av segelduk ersatts med
dylika av järn och aluminiumplåt. Väggarna mot
angränsande lokaler hade försetts med brandsäkra
fönster och dörrar.
Det kunde finnas mycket av intresse att
framhålla rörande själva betongkonstruktionerna för
såväl byggnader som fundament för maskiner,
motorer, byttor m. m. men som rubriken anger, har jag
i huvudsak sökt begränsa denna redogörelse till
sådana delar, som ha samband med ventilation,
isolering och brandsäkerhet.
Slutligen vill jag omnämna att ventilationsanläggningen
vid här visade pappersbruk utarbetats
tillsammans med driftledningarna vid de olika bruken
och med Svenska fläktfabriken i Stockholm.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Englands övergivande av guldmyntfoten är tydligen
av fullständigt genomgripande betydelse för hela
världens näringsliv. Vissa länders nära ekonomiska
anknytning till England har framtvingat samma åtgärder
hos dem. Till denna kategori hör Norge liksom väl
ock vissa sydamerikanska stater, och man torde med
största sannolikhet kunna vänta att ytterligare ett antal
länder med intima relationer till engelskt näringsliv
skola följa de nämnda i spåren. För vårt lands del är
det icke – i varje fall icke mera omedelbart – våra
relationer till England i ekonomiskt avseende, som
framtvingat flykten från guldet. Det är helt enkelt det
förhållandet, att vi befunnit oss i en i valutaavseende
om Englands i hög grad påminnande situation, som
nödgat till åtgärden. Vi hade på grund av den allmänna
ekonomiska utvecklingen kommit i det läget, att vår
valutareserv icke längre var till fyllest för att täcka de
anspråk, som ställdes på riksbanken. De under mera
normala förhållanden förefintliga möjligheterna att
möta den tillfälliga exceptionella påfrestningen med
utländsk upplåning ha genom den allmänna
likviditetskrisen försvunnit, och framför allt har utvecklingen i
England mera direkt berövat oss denna annars med
största sannolikhet trots lågkonjunkturen öppna väg.
Konsekvenserna för näringslivets del av den
vidtagna åtgärden komma att bli i högsta grad beroende
av den utveckling vår inre prisnivå kan komma att
visa. Den av riksbanken företagna diskontohöjningen
ger tydligt vid handen, att bankledningen har för
avsikt att, så långt i dess förmåga står, upprätthålla
kronans inre köpkraft, vilken ju i det långa loppet
kommer att bli avgörande för utlandets värdering av vår
valuta. De svårigheter, som härvid komma att stå i
bankledningens väg, äro dock mycket stora. En ganska
stark nedpressning av kronan måste komma att äga
rum omedelbart på grund av de utländska
tillgodohavandena här, vilka med hänsyn till den allmänna
likviditetskrisen i snart sagt alla ekonomiskt mera
betydande länder kunna förväntas bli hemdragna, även
om kursen skulle medföra relativt stor förlust. Dessa
hemdragningar komma automatiskt att pressa ned
kursen, tills disagiot på kronan blir så stort, att utlandet
föredrar att framför att ta en kursförlust, som synes
det onödigt stor, låta sina tillgodohavanden stanna här.
En mera långvarig nedpressning av kronans köpkraft
gentemot utlandet måste med nödvändighet komma att
även påverka den inre prisnivån via priserna på
importvaror. Sannolikheten för en inflation och en
kvarstående försämring av valutan, låt vara icke ned till
den nivå, som den första paniken resulterade i, är trots
alla myndigheternas strävanden i motsatt riktning stor.
Kraftiga fluktuationer i kronans värdering i utlandet
kunna väntas, innan ett av de ekonomiska krafterna
betingat jämviktsläge utkristalliserat.
Det råder väl näppeligen heller något tvivel om att
den kraftiga höjningen av diskontot, som väl dock icke
i sin helhet kan väntas bli bestående någon längre tid,
kommer att framstå som en varningssignal för alla
företagare och påskynda verkningarna av den allmänna
lågkonjunkturen i vårt land. Tidigare ha vi som bekant
haft det relativt bättre ställt än något annat
europeiskt land undantagandes Frankrike. De mest
kapitalkrävande näringsgrenarna, såsom t. e.
byggnadsverksamheten, komma säkerligen att få en omedelbar och
mycket stark känning av den plötsliga förändringen i
vår ekonomiska situation. I vad mån en icke önskvärd
men såsom förut påpekats icke allt för osannolik
inflation kan komma att tillfälligt stimulera näringslivet
återstår att se. I varje fall har det ekonomiska läget i
vårt land avsevärt mörknat på sistone, och vi torde
näppeligen ha några större utsikter att komma mera
helskinnade genom krisen än det övriga Europa
Medan för vårt lands del rena valutapolitiska skäl
varit ensamt avgörande för flykten från guldet, har
säkerligen till grund för den engelska åtgärden legat
såväl utrikes- som inrikespolitiska tungt vägande
motiv. Den omedelbara orsaken var givetvis den trots
alla dispositioner för engelska valutans försvar icke
sinande guldströmmen från England. Fullt klart synes
det stå, att det varit omöjligt att stoppa densamma
utan nya stora utländska valutakrediter, och det torde
väl kunna ifrågasättas, om ens krediter av den storlek,
det i detta sammanhang måste röra sig om, längre
kunde ställas till förfogande. Den över snart sagt hela
världen rådande likviditetskrisen gjorde att fara
förelåg för att alla korta utländska krediter i England skulle
dragas hem. Även om Frankrike skulle ha gått med på
en ny stor kredit, så måste mycket starka politiska skäl
tala mot ett ökat engelskt finansiellt beroende av
Frankrike. Detta senare lands utnyttjande hittills av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0545.html
