Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 41. 10 okt. 1931
- Två nya luftskepp, av F. H. S. och K. G. M.
- Notiser
- Vattendomstolarnas organisation
- Järnvägsstyrelsens riksdagspetita
- Organisationsändringar vid statens järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ZRS 4 har kostat 8 millioner1 dollars att bygga, f. ö.
kostar enbart fyllningen med helium omkring 3/4 million[1]
kronor. Luftskeppet är först och främst avsett för
marinens räkning och har plats för fem flygplan, vilka
kunna släppas iväg och åter tagas ombord under
flygning. Därjämte komma passagerarflygningar över
Atlanten att företagas för att utröna luftskeppstypens
lämplighet även i detta avseende. K. G. M.
NOTISER
Vattendomstolarnas organisation. De i februari 1930
tillkallade sakkunniga för utredning av
vattendomstolarnas organisation hava i dagarna till
justitieministern ingivit sitt betänkande och förslag. Som
sakkunniga hava fungerat presidenten K. H. Högstedt (efter
justitierådet Gärdes utnämning till statsråd) samt major
Mauritz Serrander.
De sakkunnigas förslag går ut på en minskning av
vattendomstolarnas antal från fem till fyra, vilka
benämnas Norrbygdens vattendomstol, Mellanbygdens
vattendomstol, Söderbygdens vattendomstol och
Västerbygdens vattendomstol. Till Norrbygdens vattendomstol
hänföres dels hela det nuvarande området., dels viss
dei av den nuvarande Mellanbygdens domstols område.
Sistnämnda domstol motsvarar i stort sett den nuvarande
österbygdens vattendomstol, vars benämning försvinner.
Av de fyra domstolarna skulle de tre för södra och
mellersta Sverige förläggas till Stockholm, medan den
norrländska domstolen fortfarande skulle vara förlagd
till Umeå. Ledamotssammansättningen i vattendomstolarna
föreslås oförändrad. Varje vattendomstol skall
således enligt förslaget bestå av en vattenrättsdomare,
två vattenrättsingenjörer, den ene med sakkunskap
särskilt beträffande byggande i vatten och den andre
särskilt i frågor om torrläggning av mark, samt tvä
vattenrättsnämndemän, dock skola vid de tre sydliga
domstolarna allenast två torrläggningssakkunniga
vattenrättsingenjörer vara anställda. En viktig nyhet är,
att domare och vattenrättsingenjörer uppföras på
ordinarie stat. En annan nyhet är, att vattendomstolsavgifterna
höjas med 50 procent, medförande en ökad
årlig inkomst för staten av i genomsnitt 10 500 kr.
I betänkandet framhålles, att vattendomstolarna under
de gångna åren hos allmänheten förvärvat anseende
och förtroende. Om något brister härutinnan, beror det
icke på missnöje med ledamotssammansättningen utan
därpå, att den tekniska sakkunskapens insats i
vattendomstolarnas verksamhet måste anses vara mindre
omfattande och ingående än önskvärt vore.
En svaghet i den nuvarande vatteridomstolsorganisationen
är, att såväl vattenrättsdomare, som
vattenrättsingenjörer inneha sina befattningar allenast på
förordnande för viss tid. Ehuru det under hela tiden varit
sörjt för, att vattenrättsdomareämbetena utövats av
personer i fullt självständig ställning, måste det anses i hög
grad otillfredsställande, att förordnandesystemet
beträffande dessa viktiga och maktpåliggande befattningar
alltjämt bibehålles. Uppenbart är, att detsamma
medför avsevärda olägenheter i det hänseendet, att nämnda
personers ordinarie domaresysslor måste år efter år
uppehållas av vikarier. Och i fråga om vattenrättsingenjörerna
framhålles, att dessa befattningars förening; med
annan statstjänst medfört betydande olägenheter. Enligt
de sakkunnigas mening bör man ej tveka att omändra
vattenrättsdomar- och vattenrättsingenjörstjänsterna till
heltidstjänster samt att i samband därmed göra dem till
ordinarie befattningar.
Järnvägsstyrelsens riksdagspetita. Järnvägsstyrelsen
har nu inkommit med uppgift å erforderliga anslag för
nästkommande budgetår. Till nya byggnader och
anläggningar vid de trafikerade järnvägarna erfordras
3 291 000 kr. och till fortsättande av statens
järnvägsbyggnader 5 000 000 kr. Dessutom begäres 19 600 000 kr.
för fortsättande av de nu pågående elektrifieringsarbetena
å Malmö-linjerna. Det för nya byggnader och
anläggningar äskade beloppet fördelar sig på följande
poster: slutförande av utvidgningen av spårsystemet å
Stockholms norra 196 000 kr., diverse förbättringar vid
kol- och vattenstationer 50 000 kr., gångbroar och
gångtunnlar 100 000 kr., fullbordande av
dubbelspårsbyggnaden Tranås–Aneby 245 000 kr., anordningar för
förbättrad driftsekonomi vid lokstationer 100 000 kr.,
skenfria vägkorsningar 600 000 kr., telefonledningar 100 000
kr., elektriska belysningsanordningar 100 000 kr., växel-
och signalsäkerhetsanläggningar 600 000 kr., förstärkning
av spåröverbyggnaden å f. d. Norra Södermanlands
järnväg 200 000 kr. samt anslag för oförutsedda och mindre
arbeten 1 000 000 kr. Av dessa olika poster torde
särskilt det ifrågasatta anslaget till det aktuella
spörsmålet om anordnandet av skenfria korsningar vara av
mera allmänt intresse. Närmast föregående år
begärdes intet anslag för ändamålet. Stor behållning å
anslaget till dylika arbeten förelåg nämligen från
föregående år och finnes ännu disponibel. Styrelsen förväntar
emellertid nu, att takten, vari behandlingen av dylika
arbeten utföres, innan uppgörelser kunna vinnas med
vederbörande samhällen och väghållningsskyldiga, skulle
kunna ökas, särskilt genom det av förra årets riksdag
till s. k. beredskapsarbeten beviljade anslaget å 3 000 000
kr., varav största delen torde komma att disponeras for
borttagandet av de farliga plankorsningarna. Då
statens järnvägar skola till dessa arbeten bidraga med ett
belopp, motsvarande värdet av de fördelar, som uppstå
för järnvägarna av anordningarnas vidtagande, beräknar
styrelsen, att ovanberörda belopp kräves för nästkommande år.
Anslaget till statens järnvägsbyggnader fördelar sig
med 4 000 000 kr. till fortsättandet av arbetena å
inlandsbanan mellan Arvidsjaur och Sorsele samt mellan
Arvidsjaur norrut mot Jokkmokk och med 1 000 000 kr. till
fortsättandet av arbetena å den innevarande år
påbörjade statsbanebyggnaden mellan Malung och Vansbro
i Dalarna.
Vad sist beträffar anslaget till elektrifieringsarbetena
å Malmölinjerna, vilka beräknats draga en kostnad av
70 000 000 kr. och för vilka för innevarande budgetår
anvisats 27 300 000 kr., meddelar styrelsen, att ingen
erinran gjorts mot den för årets riksdag framlagda
arbetsplanen. För nästa budgetår erfordras 26 100 000 kr., av
vilket belopp 6 500 000 kr. anses böra bestridas av
statens järnvägars förnyelsefond, varom särskild
framställning senare kommer att göras. Elektrifieringsarbetena
å dessa linjer beräknas bliva slutförda under budgetåret
1933–1934.
Organisationsändringar vid statens järnvägar.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till k. m:t föreslagit vissa
ändringar i statens järnvägars organisation.
Då mandattiden för nuvarande innehavaren av
överdirektörs- och souschefsbefattningen utgår med
innevarande års slut och denne förklarat sig icke önska
komma ifråga till nytt förordnande, har styrelsen
ansett sig böra upptaga till omedelbar prövning frågan
om huruvida befattningen bör bibehållas eller ej.
Styrelsen har därvid kommit till det resultatet, att
[1] Enligt andra uppgifter endast omkr. hälften härav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0558.html
