Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 10 okt. 1931 - Notiser - Organisationsändringar vid statens järnvägar - Depression och energiförbrukning - Strömbrytarfrågan ventileras i Svenska teknologföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befattningen icke kan anses oundgängligen nödvändig för
beredande åt verkchefen av avsedd lättnad i hans arbete
och anses därför befattningarna böra indragas.
Styrelsen upptager därefter till förnyad prövning ett
av statsbaneekonomikommissionen i det år 1921
avgivna betänkande framlagt förslag om inrättandet av
en särskild personalavdelning eller personalbyrå.
Styrelsen avstyrkte visserligen i sitt år 1923 avgivna
yttrande över kommissionens betänkande inrättandet av en
dylik byrå, men styrelsen har numera på grund av
sedermera inträffade förhållanden ändrat mening. Under
årens lopp har med allt större skärpa framstått
nödvändigheten av att allt göres för vinnande av
rationellast möjliga utnyttjande av den under löneförhållandenas
utveckling så dyr blivna mänskliga arbetskraften.
Styrelsen föreslår nu inrättandet av en ny byrå –
driftstjänstbyrån – till vilken skall överföras från ban-,
maskin- och de tre trafikbyråerna dels ärenden om
driftstjänstens ordnande genom reglementen och andra
föreskrifter, dels de så ytterst viktiga ärendena om den
behövliga personalens anställning, befordran och
numerär samt de bl. a. därav beroende driftskostnadsstaternas
beredning och övervakande. Den nuvarande
första trafikbyrån skulle indragas och de flesta ärenden,
som nu handläggas å denna byrå överflyttas till den nya
byrån. Chefen för driftstjänstbyrån borde tilldelas
byråchefs ställning och befogenhet med tjänstetiteln
driftsdirektör, tillsättas på förordnande för viss tid och
åtnjuta en avlöning som ej sättes lägre än som motsvarar
arvodet för överdirektörsbefattningen. Då
driftstjänstbyrån måste komma att i mycket väsentliga delar bliva
så att säga en knutpunkt och en närmaste föreningslänk
mellan styrelsen och linjeförvaltningarna ävensom
mellan dessa senare inbördes, synes chefen för denna
byrå lämpligast kunna vara generaldirektörens
ställföreträdare, då denne är förhindrad att sköta sin tjänst.
Förrådsverksamheten vid statens järnvägar har
numera utvecklat sig till en med verkstäderna analog
hjälpaffär. På grund härav och med hänsyn till
rörelsens stora omfattning anses att den även bör
organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med
huvudverkstädernas förvaltning. Chefen för förrådsbyrån synes
sålunda böra givas motsvarande tjänste- och
löneställning som verkstadsdirektören. I likhet med denna bör
han tillsättas på förordnande för viss tid. Titeln synes
lämpligen böra bliva förrådsdirektör. Då nuvarande
chefen för förrådsbyrån avgår med pension under förra
hälften av år 1932, har styrelsen ansett nu lämpligt
föreslå att ovannämnda omqrganisation av statens järnvägars
förrådsförvaltning vidtages.
Förutom inrättandet av de ovannämnda
direktörsbefattningarna föreslår styrelsen, att samtliga
sektionsföreståndare, dvs. ban- och maskiningenjörerna samt
trafikinspektörerna uppflyttas till 27:de lönegraden.
F. n. tillhöra endast omkring en tredjedel denna
lönegrad, de övriga den 26:te lönegraden. Samtidigt skulle
vid resp. distriktskanslier tjänstgörande ban- och
maskiningenjörer samt trafikinspektörer, vilka alla tillhöra
27:de lönegraden, allt i den mån omplacering av de vid
dessa kanslier nu tjänstgörande lämpligen kan äga rum,
placeras i 26:te lönegraden.
Depression och energiförbrukning. Världsförbrukningen
av elektrisk energi har under den sistförflutna
femårsperioden uppvisat en kraftig ökning. Mellan 1925
och 1929 beräknas denna hava utgjort ej mindre
än 52 %. Året 1930 betecknar dock en markant
tillbakagång att döma av de spridda uppgifter från olika länder,
som f. n. finnas tillgängliga. Alldeles särskilt gör sig
tillbakagången gällande i U. S. A., som tidigt drabbades
av den ekonomiska depressionen. Elektricitetsproduktionen
i detta land utgjorde år 1929 97 450 mill. kWh men
1930 endast 95 937 mill. kWh och nedgick sålunda med
nära 1,0 %. För år 1931 äro siffrorna ännu lägre. Den
29 augusti utgjorde det beräknade 12-månadersvärdet för
år 1931 endast 93 067 mill. kWh, och hela året har
kännetecknats av en sjunkande tendens.
Uppgifterna angående distributionerna av elektrisk
energi i Sverige under år 1930 hava denna gång låtit
vänta på sig, och först i sista häftet av "Ekonomiska
meddelanden" (30 september) har ett utdrag ur den av
kommerskollegium i samarbete med Svenska
elektricitetsverksföreningen åstadkomna statistiken publicerats
av sekreteraren Viking Källström. Den svenska
statistiken visar en bestämd om ock rätt obetydlig ökning
även under år 1930, nämligen från 4 967 till 5 117 mill.
kWh. ökningen utgör ca 3 %. Som Teknisk tidskrift
tidigare meddelat (häfte 9, 28 febr., och häfte 31, 1 aug.),
minskades under år 1930 produktionen vid stadens
kraftverk, vilka svarade för ca 32 % av landets hela
kraftproduktion. Den privata kraftproduktionen skulle alltså
hava ökats.
Den inom Sverige nyttiggjorda energien år 1930 har
av kommerskollegium beräknats till 4 446 mill. kWh mot
4 388 mill. år 1929. Energiförbrukningen skulle alltså
hava ökats med något mer än 1 %. Storindustrien
förbrukade är 1930 61,1 % av totala konsumtionen, den
elektrokemiska och elektrotermiska industrien 20,9 %,
småindustri, lantbruk, hushåll m. m. 13,0 % samt
järnvägar och spårvägar 5,0 %. Motsvarande tal för år 1929
voro 61,3, 21,5, 12,2 och 5,0 %. Såväl storindustriens
som den elektrokemiska och elektrotermiska industriens
förbrukning visar alltså en tillbakagång, vilken dock
endast beträffande den elektrokemiska och elektrotermiska
industrien är absolut (från 944 till 929 mill. kWh).
Inom den metallurgiska industrien var förbrukningen
i stort sett oförändrad vid jämförelse med år 1929. En
minskning i tillverkningen av ferrolegeringar har
nämligen uppvägts av en ökad produktion av
elektrotackjärn. Nedgången kan alltså lokaliseras till den
elektrokemiska industrien.
Energikonsumtionen för generering av ånga i
elektriska pannor, vilken under senare åren minskats
beroende på minskad tillgång å Sekunda kraft, ökades under
år 1930 med ca 10 %. Denna förbrukning jämte
kraftverkens egna energibehov redovisas under rubriken
"storindustri" i det ovanstående. Med hänsyn tagen till
nämnda två kategoriers energiförbrukning kan man
beräkna den egentliga storindustriens energiförbrukning
och kommer härvid till det förbluffande resultatet, att
den egentliga storindustrien under år 1929 förbrukade
21 % mera energi än år 1928. Härvid är dock att märka,
att storindustrien under sistnämnda år stördes av
långvariga arbetskonflikter. Under år 1930 utgjorde
ökningen i storindustriens energiförbrukning endast ca
1 %. Man skulle på grund av industriens minskade
sysselsättning kunna hava väntat sig en minskning även
i energibehovet, vilken dock synes hava kompenserats av
industriens fortgående elektrifiering.
Energibehovet vid de elektrifierade bansträckorna
har sedan år 1929 praktiskt taget varit oförändrat. En
minskning i malmbanans förbrukning har nämligen
uppvägts av en ökad förbrukning vid Göteborgslinjen.
Strömbrytarfrågan ventileras i Svenska teknologföreningen.
Under de senaste åren har en ytterst snabb
utveckling ägt rum inom strömbrytartekniken såväl genom
byggandet av högeffektbrytare utan olja, till vilka stora
förhoppningar kunna knytas, som genom intressanta
förbättringar av oljeströmbrytaren. Därmed synas dessa
apparater hava upphört att vara det element som
begränsar möjligheterna till utbyggande och hopkoppling
av stora effektbelopp. För att sätta sina medlemmar i
stånd att närmare följa utvecklingen inom berörda
område av elektrotekniken har Svenska elektroingenjörsföreningens
styrelse beslutat ägna hela programmet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
