Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 10 okt. 1931 - Notiser - Strömbrytarfrågan ventileras i Svenska teknologföreningen - Lättmetaller för järnvägs- och spårvägsvagnar - Rörkorrosion och elektriskt markmotstånd - Estetisk gatubeläggning - En elektroteknisk bibliografi - Litteratur - Anmälan: Die Deutsche Steinkohlenindustrie und ihre wirtschaftlichen Zusammenhänge, av S. Qvarfort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanträdet fredagen den 16 oktober åt strömbrytarefrågan,
varvid dr F. Kesselring, Berlin, kommer att hålla
föredrag om expansionsströmbrytaren. Vid den följande
diskussionen kunna inlägg väntas från överingenjörerna
K. E. Eriksson och Th. Björgerd, driftcheferna A.
Berggren och E. Andreason m. fi. Ytterligare upplysningar
om sammanträdet återfinnas under "Sammanträden" i
detta häfte.
Lättmetalier för järnvägs- och spårvägsvagnar. Vid
VDI:s jubileumsmöte i Köln i somras belystes av ett
antal föredragshållare frågan om lättmetallernas
användning i järnvägs- och spårvägsvagnar. Ett kortfattat
referat av föredragen finnes infört i VDI-Zeitschrift (19
september), ur vilken tidskrift vi återgiva några av de
viktigaste meddelandena.
Lättmetallerna komma i handeln i valsad, smidd
eller pressad form, däremot ej som gjutgods, enär en
finkornig struktur är ett villkor för den kända
"förädlingen" av dessa legeringar. Materialet får ej svetsas
och efter förädlingen ej värmas över 170°. Det måste
bearbetas med höga skärhastigheter och noggrant
skyddas mot korrosion. Sammanfogningen av olika delar i
en konstruktion sker medelst kallnitning.
Ett villkor för lättmetallernas användning är, att den
viktbesparing man gör täcker den högre
anskaffningskostnaden. Man får härvid givetvis ej räkna enbart
med materialåtgången utan även med driftkostnaderna.
I Cleveland, Ohio, U. S. A., har man vid spårvägarna
kunnat uppnå viktbesparingar av 15 à 18 % vid lastad
vagn.
Ren aluminium kommer huvudsakligen till
användning till beklädnad av vagnskorgen. Legeringar av olika
slag användas mest i form av pressade plåtar.
Amerikanarna, som använt aluminium i järnvägsfordon ända
sedan år 1905, ha samlat betydande erfarenhet på detta
område och bl. a. funnit det fördelaktigt att använda
aluminium till behållare å cisternvagnar. I Tyskland
hava försöken börjat rätt sent men pågå nu som bäst
och omfatta ej blott överbyggnad utan även underrede
med lättmetaller i konstruktionsdelarna. U. S. A. och
Frankrike hava redan kommit över experimentstadiet
och hava upptagit serietillverkning av lättmetallvagnar.
Rörkorrosion och elektriskt markmotstånd. I
Amerika, där man som bekant har väldiga längder
rörledningar för petroleum och naturgas, har man gjort
erfarenheten, att rören korroderas ytterst olika på olika
ställen, allt efter markens beskaffenhet. Bureau of
Standards, som undersökt detta förhållande, har kunnat
konstatera, att korrosionen är att tillskriva
jordströmmarna. I mark, vars ledningsförmåga är låg, framgå
dessa strömmar genom rörledningarna, men i de
jordarter, där ledningsförmågan är större, sprida sig
strömmarna genom marken, och på dessa ställen inträffar den
kraftigaste korrosionen. Man räknar med att de
jordarter äro farligast, som hava ett elektriskt
ledningsmot-ständ lägre än 500 ohm/cm-tärning.
Av ekonomiska skäl brukar man isolera ledningen
endast på de platser, där rören korroderas kraftigast.
För detta ändamål fordras dock förhandskunskap om
markens ledningsmotstånd, och Bureau of Standard har
därför konstruerat ett provningsinstrument med
mat-området 100–1 000 ohm/cm-tärning och med en
noggrannhet av 6 %.
Estetisk gatubeläggning. Enligt "Engineering
News-Record" (16 juli 1931) har man i staden Englewood,
N. J., sökt få betongbeläggningen å gatorna att bättre
harmoniera med angränsande asfaltbeläggningar genom
att färga betongen svart. Bärlagret å dessa betonggator
utgöres av ett 150 mm tjockt lager av
sammansättningen l : 2 : 3,5 med singel av ca 18 mm
styckestorlek. Slitlagret, som är 25 mm tjockt, består av betong
i blandningen 1 : 1,5 : 2 med 12,5 mm stora stenar. Till
varje cenmentsäck sättes 3,68 kg järnoxid. Man gjuter
först 50 mm av bärlagret, lägger därpå en armering
av stål med vikten 3 kg/m2 och gjuter ovanpå denna
återstående 100 mm av bärlagret samt i omedelbar
anslutning därtill slitlagret. Betongens hållfasthet säges
ej hava rönt någon inverkan av järnoxiden.
I England och Irland, närmare bestämt i
Birmingham och Belfast samt i Hastings, har man börjat måla
gatorna i olika färger. Man har sålunda såväl röda som
blå och gröna gator, vilka sägas skola harmoniera med
bebyggelsen och dessutom erbjuda vissa fördelar ur
trafiksynpunkt. Även i London lär man vara betänkt att
försöka detta system. I Stockholms nybyggda delar
hava som bekant husägarna själva dragit sådan
försorg om färglädjen å fasaderna, att gatukontoret,
erinrande sig kameleontens dilemma på det skotska
tyget, föredragit att låta beläggningen behålla den
naturliga färgen.
En elektroteknisk bibliografi. The Special Libraries
Association, en organisation av vetenskapsmän och
biblioteksmän vid större amerikanska industri- och
affärsföretag, har nyligen utgivit en publikation med
titeln "A Bibliography of Bibliographies in Electrical
Engineering, 1918–1929". Till grund för denna
bibliografi ligger ett större antal vetenskapliga arbeten samt
ett femtiotal tidskrifter, publicerade under de senaste
12 åren. Arbetet omfattar ca 25 000 referenser,
fördelade på nära 2 500 uppslagsord, vilka valts med
synnerlig omsorg. Ej endast amerikanska källor citeras;
ca en tredjedel av referenserna äro franska eller tyska.
Tidigare hava i Amerika utkommit liknande
bibliografier över den kemiska och fysiska litteraturen. Bokens
pris är 1,50 dollar. Den kan rekvireras från The Special
Libraries Association, 345 Hudson Street, New York City.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
