Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 17 okt. 1931 - Fritz Danielsson †, av P. C—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdig hans förutsättningar; en av de mera
omfattande uppgifter som hittills angripits med
fotogrammetriens hjälp.
Fotogrammetrisk kartläggning från marken har
redan länge använts, särskilt för europeiska och
nordamerikanska fjällområden. Sålunda arbetade redan
för en mansålder sedan professorerna G. de Geer och
A. Hamberg härmed på Spetsbergen och i Sarekfjällen.
Efter världskriget hade flygfotogrammetrien
slagit igenom som kartläggningsmetod på många
håll, särskilt för kartering i liten skala av fjäll- och
ökenländer, för kartering i stora skalor för tekniska
anläggningar och kataster, samt även för
skogsinventeringar såsom i Bayern, Canada och
Birma. För konstruktion av fullständiga höjdkartor ur
kamerabilderna voro dock de använda apparaterna
ytterst dyrbara, och kunde även av andra skäl ej
ifrågakomma för vårt skogbevuxna och glest
triangulerade land.
En fullt trogen kartbild kan erhållas om ett
horisontellt slättland fotograferas med lodrät
kameraaxel. Om landet är kuperat, blir kartbilden ej fullt
trogen, men riktningarna från plåtens centrum bliva
exakt riktiga. Sålunda kan man ur varje plåt få en
sats riktningar till igenkännliga föremål från den
punkt på marken som motsvaras av bildcentrum,
och ur flera sådana plåtar kan man få data för en
triangulering av området. Ur denna kunna felen
på grund av plåtarnas olika höjd och lutning
korrigeras och en "bildkarta" sammansättas, vilken
korrekt återger terrängens alla synliga detaljer.
Metoden kallas i Tyskland nadirpunkts- eller
bildtriangulering, och det är denna som huvudsakligen
kommit till användning såväl vid rikets allmänna
kartverks och sjökarteverkets bohuslänska mätningar
1930–31 som för de kartläggningsförsök vid vilka
Danielsson blev engagerad.
Det var i början av förlidet år som skogshögskolans
rektor, professor Tor Jonson, framförde
frågan om våra skogars kartläggande från luften.
Redan från början mötte frågan stort intresse hos
såväl myndigheter som representanter för
skogsbruket, och penningbidrag ställdes till förfogande av
domänstyrelsen, fonden för skogsvetenskaplig
forskning och skogssällskapets i Göteborg skogsfond,
varjämte ledningen av Sydsvenska kraftaktiebolaget
i Malmö deltog i företaget. För försökens
genomförande lämnades vidare bistånd från rikets
allmänna kartverk, meteorologiska anstalten, general-.
tullstyrelsen, flygskolkåren på Ljungbyhed och
tekniska högskolan m. fl. Efter underhandlingar
träffades avtal om arbetets utförande med
Photogrammetrie G. m. b. H. i München, en firma med stadgat
världsrykte, som ansågs särskilt kvalificerad för
uppdraget. Danielsson skulle deltaga i arbetena som
geodetisk-teknisk expert och kontrollant.
Under sommaren 1930 utfördes den första
försökskartläggningen, omfattande skogsområden i
Hallands och Kronobergs län. For de vunna resultaten
redogjorde Danielsson i ett föredrag vid
skogsveckan i våras. Han anförde då att
försöksverksamheten redan torde kunna anses ha givit sådana
resultat att en undersökning ju förr dess hellre
borde igångsättas rörande möjligheterna att vid en
fotografisk kartläggning betjäna ej blott skogliga
ändamål, utan även en del andra, t. e. det arbete
som består i upprättandet av den nuvarande
ekonomiska kartan, revision av topografiska kartor,
upprättande av underlag för den geologiska kartan,
eventuellt för vissa lantmäterikartor, upprättande av
vissa stadsplaner, vattenregleringsplaner osv.
Resultaten av dessa flygningar ansågos av de
intresserade parterna fullt motsvara förväntningarna.
Sommaren 1931 igångsattes en fortsättning av arbetet,
bestående i kartläggning av allmänna och enskilda
skogar i Skaraborgs och Kronobergs län. Till en
början var flygbasen i Ljungbyhed; arbetena där voro
avslutade i mitten av september, och planet skulle
den 17 flyga till Malmslätt. Dagen var besvärad av
dimma och moln, men efter några timmars väntan
stego Danielsson och hans hustru upp i planet jämte
två tyska flygare och startade. Senare på dagen
återfanns planet tre mil syd om Jönköping krossat
och kringstrött och samtliga passagerarna döda.
Makarna Danielsson efterlämna en späd son.
Det kartläggningsarbete som härmed avbröts, var
helt nära sin avslutning, och intresserade kretsar
avvaktade med spänning den rapport av Danielsson
som aldrig skulle komma från hans hand. Ur
spillrorna räddades dock den avhandling, på vilken han
snart efteråt skulle ha vunnit sin teknologie
doktorsgrad i München.
Denna avhandling var, enligt en utländsk
auktoritet av rang, ej endast av vetenskaplig betydelse,
utan hans resultat voro även ur ekonomisk
synpunkt av betydande värde, då alla tidigare arbeten
varit otillräckliga i detta avseende, och just
förbindelsen av vetenskap och praktik gjorde
Danielssons avhandling så värdefull. Under det förflutna
årtiondet ha ett flertal teoretiska och praktiska
arbeten berört bildtrianguleringen, men många
problem återstodo ännu att lösa. I sin avhandling har
Danielsson angripit de viktigaste av dessa och givit
en systematisk framställning av de omständigheter
som inverka på bildtriangulerings noggrannhet. De
härledda fellagarna framställer han i form av
nomogram, genom vilka felens numeriska storlek direkt
kunna erhållas ur felkällorna.
Dessa teoretiska utredningar voro nödvändiga
steg för lösandet av den större uppgift Danielsson
uppställt för sig, nämligen att undersöka i vilken
utsträckning fotogrammetrien och särskilt
bildtrianguleringen kan användas för svensk kartläggning.
Problemet är mycket vittomfattande och omsluter
vittutgrenade organisationsspörsmål av mångahanda
art. Huruvida den av Danielsson skisserade planen
kan komma att bli den enligt vilken fotogrammetrien
inarbetas i svenskt kartväsen, lära väl först
framtida praktiska försök i olika riktningar kunna
avgöra. Dessa förutsätta dock med nödvändighet
att alla tekniska faktorer, som kunna inverka på
arbetsekonomien, blivit grundligt genomarbetade.
Ur Danielssons teoretiska undersökningar och
hans vidsträckta praktiska erfarenhet synes i varje
fall framgå det betydelsefulla resultatet, att en
flygkartläggning av ett så glest bebyggt och
triangelmätt land som vårt skall ekonomiskt och tekniskt
fördelaktigt kunna genomföras genom flygfotografering
med vidvinkelkamera och på denna baserad
bildtriangulering.
I tryck har Danielsson redogjort för sina
erfarenheter i uppsatser i Teknisk tidskrift, Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
