Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 42. 17 okt. 1931
- Fritz Danielsson †, av P. C—r.
- Notiser
- Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation skall ånyo utredas
- Korrosion och slitage i slussventiler för överhettad ånga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lantmäteritidskrift, "Byggnadsvärlden" och "Skogen"
under åren 1929–31.
För den som kände den avlidne endast alltför
flyktigt, var det dock tydligt, att han hade små eller
inga anspråk för egen del. Han ägde ett starkt
vetenskapligt intresse och samtidigt öppen blick för
den besvärliga verkligheten. Hos honom fann man
även lyckligt parade en sällsynt uppsåtets seghet
och en naturlig ridderlighet. Han var hjälpsam,
uppriktig och oförskräckt. P. C–r.
NOTISER
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation skall
ånyo utredas. Kommunikationsministern har den 9
oktober tillkallat följande personer att inom
kommunikationsdepartementet biträda med utredning av
frågan om ändrad organisation av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och därmed sammanhängande
spörsmål, nämligen landshövdingen B. C. Hasselrot,
ledamoten av riksdagens andra kammare riksgäldsfullmäktigen
A. Anderson, vägingenjören i Jönköpings län
överstelöjtnanten N. H. Ekwall samt ledamoten av
riksdagens första kammare lantbrukaren J. B. Johansson,
varjämte kommunikationsministern uppdragit åt major
N. L. Bolinder samt verkställande direktören i Svenska
järnvägsföreningen f. d. översten O. Bärnheim att i den
omfattning som kan finnas erforderlig deltaga i
utredningen. Till ordförande bland utredningsmännen har
landshövding Hasselrot förordnats.
Som känt, har ärendet tidigare varit föremål för tre
olika utredningar, vilka år 1928 resulterade i
proposition till riksdagen om ändrad organisation av
väg- och vattenbyggnadsväsendet, vari även styrelsens
organisation inbegreps. Riksdagen avslog emellertid
propositionen, då frågan enligt riksdagens mening tarvade
en ny förutsättningslös utredning, som icke borde
begränsas enbart till den erforderliga
personaluppsättningen i styrelsen.
Utan att styrelsens organisationsfråga därmed bragts
närmare sin lösning har som bekant 1929 års riksdag
beslutat om en ny lokal vägorganisation, om vars
återverkan på den centrala styrelsens arbetsförhållanden
numera så stor erfarenhet erhållits, att regeringen
ansett tiden inne för en prövning av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens organisation.
Som direktiv för den förnyade utredningen har
kommunikationsministern ansett i första hand böra gälla
de av 1928 års riksdag gjorda uttalandena.
Utredningen bör sålunda ej blott avse den inom styrelsen
erforderliga personaluppsättningen, därest styrelsen
skulle bibehållas som centralt ämbetsverk, utan även
huruvida vunna erfarenheter kunna och böra föranleda
övergång till helt nya organisatoriska former för
utövande av den centrala uppsikten över väg- och
vattenbyggnadsväsendet. Ett tidigare ifrågasatt avskiljande
av luftfartsmyndigheten från kommunikationsdepartementet
anses nu icke böra upptagas till prövning.
Däremot torde som ett led i utredningen böra ingå en
undersökning av möjligheten att vinna en närmare
anslutning mellan den centrala ledningen av vägväsendet
och Svenska väginstitutet, varigenom sannolikt ökade
fördelar för vägväsendet stode att vinna. Utredningen
bör även omfatta vägingenjörernas och väginspektörernas
tjänstgöringsförhållanden, enär riksdagens bifall
till förslaget om dessa tjänstemäns tjänstgöring hos
länsstyrelserna givits endast under förutsättning av en
framtida utredning i denna fråga.
Samarbete bör även etableras mellan
utredningsmännen och statens organisationsnämnd samt
sakkunniga för revision av väglagen och de i år tillsatta
vägekonomisakkunniga. Utredningen bör bedrivas så,
att ärendet kan föreläggas 1933 års riksdag.
Korrosion och slitage i slussventiler för överhettad
ånga. För armaturtillverkningen är slitagefrågan en
faktor av synnerligen stor betydelse. Konstruktion,
materialforskning, tillverkning och provning bliva så
mycket mera beroende av denna fråga, ju högre
driftmedlets tryck, temperatur, halt av föroreningar och
aggressivitet ökas. Framförallt förorsakas de
uppkommande olägenheterna genom korrosion,
strålningsslitage och friktionsslitage.
Med korrosion förstår man, som bekant, den
förändring hos en metallkropp, vilken utgår från ytan och
framkallas genom kemisk eller elektrokemisk inverkan.
Fig. 1 visar ett utvändigt korroderat ångmunstycke. I
praktiken har man inom armaturtillverkningen lyckats
verksamt bekämpa korrosionen genom att använda stål
med speciella legeringsämnen, såsom kisel; det kända
rostfria V 2 A-stålet t. e. har en mycket stor
korrosionshållfasthet. Vidare begagnar man sig även av
skyddsöverdrag av metall, gummi eller färgbeläggning.
Även en polering av ytan erbjuder ett begränsat
korrosionsskydd.
Ytterligare en farlig skadegörare på armatur,
särskilt på tätningsorganen, är strålningsslitaget. Fig. 2
visar t. e. en kägla av rostfritt stål, som visserligen
motstått all korroderande inverkan, men runtomkring
uppvisar djupa, skarpkantiga, axialt löpande spår
härrörande från strålningsslitage. Detta slitage beror på
att rena eller med fasta partiklar bemängda gaser eller
vätskor med hög hastighet och under stor kinetisk
Fig. 1. Utvändigt korroderat ångmunstycke.
energi stöta mot minsta utsprång och ojämnhet hos
slitstycket, överstiger stötkraften hos ett
strålningselement hållfastheten hos utsprångens fäste och
överstiger samtidigt värdet av den uppbromsade energien
hos ett strålningselement utsprångens motståndskraft
vid elastisk deformation, så omformas utsprången
plastiskt eller avslitas vid fästet. På så sätt uppstå så
småningom vågformiga, ofta knivskarpa skåror, även i
hårdare material. De vetenskapliga undersökningarna
av strålningsslitagets problem befinna sig ännu i
utvecklingsstadiet. Av vad man hittills kunnat utröna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0568.html