Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 44. 31 okt. 1931
- Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst
- Kommerserådet Enströms berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KOMMERSERÅDET ENSTRÖMS
BERÄTTELSE:
Kommerserådet Enströms berättelse inleddes med
kort dödsruna över akademiens under året
bortgångne ledamot Harald Reinhold Lundén. Han var
en framstående forskare på kemiens och den
kemiska industriens område och en allt igenom originell
människa. Tyvärr blev hans medarbetarskap inom
akademien av alltför kort varaktighet, endast något
mera än ett år.
Föredragaren erinrade emellertid också om att
världen förlorat en märkesman på det tekniska
framstegsarbetets område, Thomas Alva Edison. Med
sitt pioniärarbete ifråga om dynamomaskinen,
glödlampan, grammofonen, kompletterade med ett
ofantligt stort antal speciella problemlösningar, har han
mer än kanske någon annan medverkat vid
uppmurandet av den materiella grund, på vilken vår kultur
av i dag vilar. Det är av särskilt intresse att i detta
sammanhang anteckna arten av hans arbetssätt. Han
hade den geniala uppfinnaregåvan, men därjämte var
han den systematiske experimentatorn och forskaren.
Häruti ligger förklaringen till de rika arbetsresultat
han lyckades prestera. Vi hylla honom såsom den
store föregångsmannen icke blott på grund av de
rika resultaten av hans verksamhet utan också i hans
egenskap av viljestark och karaktärsstark arbetare.
Det år, som gått, har fått sin särprägel av den
ekonomiska världskrisens tillspetsning och vårt lands
indragande i densamma. Här är icke meningen att
ingå på det ekonomiska fenomenet i och för sig,
endast att beröra tidens inflytande på den tekniska
forskningen. I tider som dessa, då näringslivets
grundvalar skakas och företagen känna sig gå en
synnerligen oviss framtid tillmötes, göra sig två
tendenser gällande. Å ena sidan gör man ogärna några
utgifter i onödan. Å andra sidan tvingar läget till
undersökningar av nya utvägar och förbättringar
varmed följer anlitande av den teknisktvetenskapliga
forskningen såsom ett numera oumbärligt
hjälpmedel. För akademiens del har resultatet blivit att
de till akademien anslutna forskningsinstituten blivit
flitigt anlitade och fått fullt upp att göra.
Ett nytt sådant institut har under året tillkommit,
benämnt Ångvärmeinstitutet. Det har tillkommit
under medverkan av landets båda
ångpanneföreningar och några av de större
ångkraftintressenterna, står under ledning av överingenjören Otto
Stålhane med ingenjören Henrik Edenholm såsom
förste medarbetare och åtnjuter förmånen av
professor Tore Lindmarks rådgivande medverkan.
Avsikten är att upptaga de ångtekniska och
förbränningstekniska problemen till en mera djupgående
vetenskaplig undersökning alltjämt naturligtvis med de
praktiska tillämpningarna i ögonsikte. Det
förefaller otvetydigt, att institutet motsvarar ett tidens
krav och att det tillkommit i rätt tid. En mängd
arbetsuppgifter föreligga sålunda av både generell
och speciell natur, och den sammanknytning av
teoretisk kapacitet och praktiska intressen, som
institutet representerar, torde borga för en rationell
behandling av uppgifterna.
I främsta rummet studeras nu problemet att genom
intensifiering av förbränningen söka åstadkomma
ett bättre utnyttjande av eldstadsrummet. För
ångpannornas vidkommande skulle detta betyda en
välbehövlig minskning i volym och därvid kostnad.
Flera uppslag med detta syfte föreligga till
bearbetning.
De planerade förbränningstekniska studierna
beräknas jämväl kunna bidraga till en förbättrad
teknik i fråga om användningen av träbränsle. Att få
ökad användning för inhemskt bränsle är en för
närvarande synnerligen aktuell fråga, och att öka
användningen av träavfallet är ett spörsmål av mer än
momentan räckvidd.
Ett av de nyssnämnda uppslagen, avseende
utnyttjande av s. k. förbränningsacceleratorer, har med
framgång prövats i en spiskonstruktion för
vedeldning, och nästa steg blir att söka åvägabringa en
värmepanna för trä på samma princip. Samtidigt
pågå emellertid undersökningar i syfte att utröna
under vilka betingelser befintliga värmepannor av
gängse konstruktion kunna användas för träbränsle
ävensom för eldning med träkol.
En särskild kommitté har ägnat fortsatta studier
åt problemet att driva fordon med generatorgas,
alstrad med ved eller träkol. Försöken, som ännu
ej äro avslutade, hava klarlagt de svårigheter, som
begränsa användningen av systemet, särskilt under
svenska förhållanden. Samtidigt hava emellertid
framkommit uppslag, som möjligen kunna befinnas
ägnade att förbättra generatorgasdriften.
Elektrovärmeinstitutet har fortsatt sina arbeten på
utformandet av praktiska apparater för
användningen av elektrisk energi för värmeändamål. Bl. a.
har framkommit en fullt praktisk elektrisk
vattenvärmare. Till enskilda uppdragsgivare hava råd,
upplysningar och hjälp med undersökningar lämnats.
Därjämte har institutet genomfört ett flertal
forskningsuppgifter av fysikalisk-teknisk art, såväl
sådana på privata uppdrag som sådana av allmänt
intresse. Av särskild betydelse äro institutets arbeten
på värmeisolationsområdet såväl ur teoretisk som
praktisk – speciellt byggnadsteknisk – synpunkt.
Dessa arbeten ha dels bidragit att utreda begreppen,
dels givit nya metoder och instrument för
erforderliga mätningars anställande och slutligen utmynnat
i konkreta förslag.
På det kemiska laboratoriet ha arbetena fortsatts
dels med studier över träkolningen och därmed
förknippade olika problem, dels med försöken att ur trä
och träprodukter framställa brännoljor. Till
träkolningsteknikens förbättrande ha flera viktiga resultat
vunnits, som visat sig vara av värde för praktiken.
Oljeutvinningsundersökningarna drivas efter olika
linjer. Dels har uppmärksamheten riktats på
möjligheterna att genom modifikation av träkolningen få
utgångspunkter för oljeframställning, dels undersökas
hydreringsmöjligheterna. För de senare arbetenas
genomförande har anskaffats en apparatur i teknisk
skala, vilken dock tyvärr på grund av opåräknade
svårigheter i avseende på uppförandet av den
byggnad, som skall inhysa dem, icke ännu kunnat komma
till uppställning.
Vid cementlaboratoriet ha arbetena fortsatts
beträffande vattenbindningen och dess sammanhang
med och betydelse för cementets egenskaper.
Fortsatta studier ha vidare ägnats åt sprickbildningsproblemet
samt åt uppgiften att åstadkomma ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0584.html
