- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
575

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1931 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst - Kommerserådet Enströms berättelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cement särskilt lämpligt för vattenbyggnadsarbeten.
Ett nytt cementmaterial med anmärkningsvärda
egenskaper har framställts. Intresse har också
ägnats åt frågan om värmeekonomien vid
cementfabrikationen.

Tekniska museet bidar alltjämt lösningen av sin
lokalfråga. Under tiden fortgår insamlingsarbetet
jämte modellbygge i viss om också blygsam
utsträckning. Museet söker begagna tillfället, då sådant
erbjuder sig i samband med specialutställningar och
dyl., att för en större allmänhet framvisa valda delar
av sina mycket värdefulla samlingar.

Föredraganden framhöll därefter att den uppgift,
som påvilar honom att vid högtidssammankomster ge
en överblick över teknikens utveckling, självfallet
med varje år blir en allt vanskligare uppgift, så
som tekniken i alla sina förgreningar ständigt
utvecklas. Det kan sålunda icke bli fråga om annat
än att angiva några allmänna tendenser, där sådana
låta sig påvisa, och att därtill foga några strödda
notiser om mera anmärkningsvärda detaljer.

Utvecklingen på kraftalstringens område får för
närvarande i mycket sin prägel av dragkampen
mellan stenkol och olja. Fortgången av denna strid
kommer att bliva av avgörande betydelse för det
gamla stenkolslandet England, och man dryftar
också där spörsmålet med största intresse.

Brännoljorna ha under de senare åren som bekant
gått ned i pris i oväntat hög grad, vilket haft till
följd att de uppträtt såsom konkurrenter till
kolbränslena på områden även vid sidan av de för dem
naturliga, nämligen de mobila kraftkällorna. Bilar
och flygväsen tillhöra tillsvidare helt brännoljorna.
För fartygsdrift ökas öl Jean vändningen stadigt. De
stora fartygen drivas alltjämt med ångkraft, men
eldas gärna med olja. För det medelstora tonnaget
vinner dieselmotorn alltjämt ökat insteg liksom för
det mindre tonnaget oljemotorer av olika slag äro
dominerande.

En viktig fråga är givetvis den, huruvida de låga
oljepriserna äro att betrakta såsom en tillfällig
företeelse eller kunna förväntas bli bestående såsom ett
normalt tillstånd. Man har vant sig att betrakta
förhållandet ur den förstnämnda synpunkten.
Emellertid förekom nyligen vid en diskussion i en
auktoritativ församling i London, att en framstående
oljeexpert hävdade den senare åsikten. Han framhöll,
att kapitalkostnaderna för bergoljans utvinnande –
alltså för upptagande av ett borrhål – äro
försvinnande i jämförelse med de för kolbrytningen. Förr
hade man att räkna med kostnaden för ett flertal
misslyckade borrhål, men numera har såväl den
geologiska vetenskapen som den prospekterande
tekniken nått sådana framsteg, att den ifrågavarande
kostnadsrisken nära nog eliminerats.
Driftkostnaden, särskilt för nya oljekällor, äro likaledes
minimala, varför låga oljepris hade sannolikheten för sig
även för en längre framtid i varje fall i jämförelse
med stenkol.

Om så är förhållandet synas utsikterna icke alltför
ljusa för det ekonomiska genomförandet av
framställningen av oljor ur kol. Under åren efter kriget
har som bekant pågått ett omfattande och ur
teknisk synpunkt framgångsrikt arbete i nämnda
avseende, inriktat dels på s. k. lågtemperaturförkolning,
dels på hydrering. Man tycks nu vara på det klara
med att lågtemperaturkolningen icke kan få någon
betydelse utom i vissa ganska speciella fall.
Hydreringsförfarandet är också för ögonblicket ekonomiskt
utslaget, men det ligger dock så nära, att dess
konkurrensförmåga kan bli beroende på smärre
konjunkturförskjutningar.

För stenkolsproducenterna gäller det, om de vilja
vidmakthålla eller öka sin avsättning, att förädla
varan. De ha då att välja på gasfabrikation,
elektricitetsalstring och den ovannämnda
oljeframställningen. Vad gasverksdriften beträffar, ha där de
tekniska framstegen, utbytet och ekonomien under
de senare åren varit anmärkningsvärda, ja epokgörande,
samtidigt som distributionsproblemet fått nya lösningar.

Energialstringen i de stora ångcentralerna har
också stadigt förbättrats, så att den specifika
bränsleförbrukningen under efterkrigstiden nedgått till
hälften av tidigare värde. Sedan numera såväl
ångpannan som ångturbinen nått upp till en

verkningsgrad, där icke mycket mera står att vinna, söker man
efter nya vägar att ytterligare förbilliga
energiproduktionen. Den tendens, som nu gör sig gällande,
går ut på besparingar i utrymme och reservhållning.
Ångpannan anses nmnera i driftsäkerhet ha närmat
sig ångturbinen så nära, att det knappast finnes fog
för hållande av särskild pannreserv. Konsekvensen
blir då sammanförande av panna och turbin i en
enhet, varvid dyrbara rör och ventilsystem för
korskoppling bortfalla. Ångpannerummet är numera en
lika fin salong som maskinrummet. Någon
anledning att ha en skiljevägg förefinnes sålunda ej,
varför golvyta och byggnadskostnad ktmna sparas
genom en hopbyggnad. De stora turbinerna med flera
axlar grupperas också numera i vertikalled till
ytterligare besparing av golvutrymme, en sak som kan
ha stor betydelse vid modernisering av gamla verk
genom utbyte av turbinaggregat. Även
anläggningsdelen pumpar och hjälpmaskinen undergår
förenkling. I betraktande vidare av att de ultra höga
tryckens införande i reguljär praxis hastigt
fortskrider i samband med hög överhettning har man
sålunda att antaga, att den elektriska energialstringen
skall komma att alltjämt vidare förbilligas.

Oljemotorernas utveckling har självfallet rönt ett
starkt inflytande av situationen på bränslemarknaden.
Varje motorverkstad med självaktning måste
numera ha sin egen konstruktion av en lätt,
snabblöpande typ på diesel- eller semidieselprincip. En
nyligen i London avhållen skeppsmaskineriutställning
dominerades helt och hållet av dessa nya motorfabrikat.

Även de stora enheterna utvecklas. I Köpenhamn
skall installeras en enhet på 22 500 hkr.
AEG-Hesselman-motorn har vid prov uppvisat en bränslenytta
av väl 42 %, vilket nog torde få sägas vara världsrekord.

Även i fråga om lokomotivdrift tränger oljemotorn
fram i form av förbättrade och för ändamålet mera
lämpade konstruktionssystem. Samtidigt undergå
ånglokomotiven genomgripande förändringar till
ernående av ökad ekonomi. Sålunda existera numera
ett stort antal högtrycksångloksystem, som uppvisa
ett anmärkningsvärt lågt värde på bränsleförbrukningen.
En uppseendeväckande nyhet på traktionens
område utgör den s. k. propellermotorvagnen, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free