Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 44. 31 okt. 1931
- Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst
- Kommerserådet Enströms berättelse
- Ny konsthartsprodukt av socker, av F. H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Telefonförbindelserna runt jorden ha under året
vidgats till omfånget/Telefonförbindelse med Atlantångare
är i gång. Telefon till bantåg med ett
egenartat system för utestängande av obehörigt
lyssnande har prövats i Canada.
Fjärrseendets problem har praktiskt taget lösts.
Kombinationen av trådlös överföring av ljud och
bild samtidigt har emellertid mött svårigheter på
den grund att de kräva olika våglängder.
Bildöverföringen kräver nämligen korta vågor. Försök över
Atlanten ha utförts med ca 20 m våglängd.
På det metallurgiska området pågå alltiämt
forskningsarbeten i syfte att skapa nya utgångspunkter
för svensk järnhantering. Den Ekelundska
gasgeneratorn synes representera ett beaktansvärt framsteg.
Den teoretiska forskningen har fört till vissa
viktiga resultat. En god metod för bestämning av syre
i stål har framkommit och klarläggandet av frågan
om betydelsen av slaggundersökningar har framskridit.
Högfrekvensugnen har vunnit ökat insteg i de
metallurgiska industrierna.
Från materialområdet må vidare antecknas att
s. k. nitrerat stål fått vidsträckt användning.
Aluminium framställes numera enligt Hoopes’ metod till
en renhetsgrad av 99,99 %. Metallen magnesium
har ryckt fram till allt större betydelse för
framställning av i praktisk maskinbyggnad använda
konstruktionsmaterial. Beryllium har fått ökad
användning. Den nyaste metallen, rhenium, är
numera föremål för teknisk framställning.
Det internationella samarbetet på det tekniskvetenskapliga
området har fortgått med oförminskad
intensitet trots den ekonomiska depressionen.
Särskilt intresse har tilldragit sig en serie möten, som
förlagts i samband med firandet nyligen av
hundraårsminnet av Faraday i London. I år skulle
rätteligen jämväl ha firats femtioårsminnet av den första
elektricitetskongressen, som hölls i Paris 1881, och
som var särskilt märklig därigenom att då det
internationella elektromagnetiska måttsystemet antogs,
vilket genom förebyggandet av uppkomsten av
"elektriska tumsystem" spelat en roll för
utvecklingen som man knappast gjort klart för sig. Till
undvikande av kollision med de nyssnämnda
föranstaltningarna i London, har man emellertid förlagt
den planerade elektricitetskongressen i Paris till
nästa år. Kring denna komma då att grupperas en
hel serie med möten av olika internationella
sammanslutningar.
Föredragaren slutade med att till myndigheter,
korporationer och enskilda, med vilka akademien under
det gångna året samarbetat, framföra ett vördsamt
och hjärtligt tack.
NY KONSTHARTSPRODUKT AV
SOCKER.
Till den växande raden av konstharts har nu kommit
ytterligare en representant som synes besitta en del
förmånliga egenskaper. Av de hittills mest bekanta
konstharts som fått industriell betydelse kan man speciellt
skilja på bakelitartade hartser och urinämnekondensationsprodukter
(pollopas). De förstnämnda, vilkas
mest typiska och kända representant är bakelit, som
fått många imitationer, t. e. det i denna tidskrifts
notisavdelning den 11 juli i år (häfte 28) beskrivna
"ferrozell", framställas genom kondensation av aldehyder med
fenoler, vanligen formalin med fenol eller kresol, och
användas speciellt till isolerande fernissor inom
elektroindustrien samt till framställning av varmpressade
delar av alla slag, exempelvis radiopaneler, rattar,
handtag etc., i allmänhet överallt där tidigare hårdgummi
(ebonit) och liknande använts. Härvid blandas i regel
hartset före pressningen med trämjöl till ca 50 %. Vid
tillverkning av radiopaneler indränkes papper med
ovannämnda fernissa och varmpressas. Det ovannämnda
ferrozellmaterialet, vilket lämpar sig för kugghjul och
framställes genom varmpressning av fernissad väv, är
endast en imitation av redan länge i U. S. A. för samma
ändamål använda hartser. Det första bakelitpatentet
avseende dylika produkter daterar sig från omkring 20 år
tillbaka i tiden.
Konstharts av detta slag började framträda omkring
sekelskiftet, men det var först sedan Baekeland och
Redman i U. S. A. genom systematisk forskning omkring
1909 lyckats i huvuddrag klarlägga kondensationsreaktionernas
mekanism som fabrikationen kunde taga
någon fart. Sedan en patentstrid mellan B. och R. bilagts,
har bakeliten tack vare ett otal patent varit praktiskt
taget allenahärskande ända tills omkring 1928 då
huvudpatenten började gå ut. Marknaden är numera icke helt
stängd genom patent, vilket haft till följd att en mängd
imitationer uppstått. Samtliga dessa hava dock vissa
karakteristika gemensamt och kunna därför innefattas
under den gemensamma beteckningen bakelitharts.
Karakteristiskt för samtliga dessa hartser av
bakelittyp är att lösligheten i olika lösningsmedel genom värme
och tryck förändras och att vid lämplig pressning ett
ytterst beständigt och motståndskraftigt material kan
erhållas. Emellertid har användningen för vissa
ändamål varit begränsad på grund av färgen, som i
allmänhet har en underton av brunt eller violett. I sin
renaste form utan tillsatser har produkten ett utseende
närmast liknande bärnsten. Genom färgtillsatser har
synnerligen vackra imitationer kunnat åstadkommas men
en fullständig vithet och genomskinlighet, som många
gånger varit önskvärd för att materialet skulle kunna
med fördel konkurrera med kasein- och pyroxylin
(celluloid)-produkter för prydnadsföremål, toalettsaker
o. d., har varit omöjlig att åstadkomma.
Man har därför länge försökt att åstadkomma ett
helvitt, genomskinligt material med samma goda
fysikaliska egenskaper som bakelit och för några år sedan
framträdde en ny grupp av konsthartser, framställda genom
aldehydkondensation av urinämne (karbamid), under
namnet pollopas. Man hoppades vid dess framträdande
att ha erhållit ett material som i sig förenade glasets och
celluloidens goda egenskaper och som speciellt skulle
lämpa sig för automobilvindrutor, fönster o. d. på grund
av dess elasticitet och stora genomsläpplighet för
ultravioletta strålar förenad med eldsäkerhet samt
motståndskraft mot nötning och repning, vilka senare
egenskaper som bekant saknas hos celluloidprodukter. Av allt
att döma ha dessa förhoppningar, åtminstone tillsvidare,
ej uppfyllts.
Det nu framträdande materialet, vilket i korthet
finnes beskrivet i julinumret av Chemical & Metallurgical
Engineering, påstås besitta alla de egenskaper som
pollopasen förväntats äga och dessutom andra goda
egenskaper hos konstharts av bakelittyp. Såsom ovan
antytts framställes materialet av socker, vilket i och
för sig ej är någon nyhet då redan tidigare
kondensationsprodukter av aldehyder och glykos, vilka
emellertid ej fått någon användning, varit kända. Produkten,
som kallas "sakaloid", är uppfunnen av en engelsk
ingenjör, Arthur F. Ford, vilken upptäckte den vid sina
försök att framställa ett elektriskt isolationsmaterial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0587.html
