Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 44. 31 okt. 1931
- Litteratur
- Anmälan: Fünfzig Jahre Metallgesellschaft, 1881—1931, av Torsten Althin
- Tekniska föreningar
- Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
- Stockholms byggnadsingenjörsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wilhelm Merton, en betydande personlighet med en mer
än vanlig framsynthet. Vad han med kompanjoner och
en stab av medarbetare från en relativt blygsam början
som ett familjebolag byggt upp, får man följa i
minnesskriftens olika kapitel. Perioden världskriget och dess
omgestaltning av världshandeln och förbindelserna med
företagen i andra länder fick Merton även uppleva, och
han trodde trots svårigheterna på en lycklig utgång av
kriget för Tyskland. Han behövde ej uppleva
besvikelsen och sammanbrottet. Döden befriade honom
därifrån. Många hade varit med honom i arbetet under
hans livstid och sedan har hans verk fortsatts.
Uppbyggandet efter kriget till år 1931 bjuder även det
läsaren av minnesskriften mycket av intresse. För den, som
vill tränga djupare in i de ekonomiska förhållandena
och strukturen hos den stora koncernbildningen, finnes
rika tillfällen till studier i den mängd översikter och
tabeller, sammanställningar och bolagsförteckningar,
som inflikats. Briljanta bilder med motiv från
Metallgesellschafts eller dess dotterbolags verk och
anläggningar illustrera verkens enorma tillväxt och det
tekniska arbetets snabba förändringar under de femtio
åren. Torsten Althin.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Skånska ingenjörsklubben
avhöll under ordförandeskap av direktör H. G. Evers
sitt första sammanträde för säsongen den 25 september
på Kungsparkens restaurang i Malmö. Bland de
närvarande märktes förutom klubbens egna medlemmar
åtskilliga representanter för de inbjudna Fysiska och
Kemiska föreningarna i Lund, Malmö läkarförening m. fi.
Sedan protokollen för aprilsammanträdet och det med Sv.
teknologföreningens årsmöte sammanfallande
majsammanträdet upplästs och godkänts, meddelades, att
styrelsen till ordinarie medlemmar invalt ingenjörerna
J. F. Hermond och E. A. Larsson. Vidare förrättades
val av funktionärer för år 1932. Till ordförande efter
direktör Evers, som under fyra år bestritt uppdraget
och sålunda enligt stadgarna icke kunde omväljas,
utsågs direktör H. M. Molin, till förste och andre vice
ordförande resp. hamndirektör G. Edlund och
överingenjör Ch. Birch-Jensen samt till styrelseledamöter i
övrigt bergsingenjör L. Erichs, disponent S. Kärfve,
ingenjör F. V. Sundström, civilingenjör C. Lamberg,
ingenjör G. Orrghen och civilingenjör N. Kjellström.
Suppleanter blevo disponent A. Th. Höglund,
stadsarkitekt A. Stoltz, yrkesinspektör R. Benning, ingenjör
L. Bolin, lektor C. A. Bergström och civilingenjör A.
Jerdén. Till revisorer valdes civilingenjörerna V.
Flensburg och V. Månsson med civilingenjör E. Båth
som suppleant. Fackkommittéerna skulle bestå av:
för elektroteknik ingenjörerna E. Rydholm, Th.
Björgerd, C. Lamberg, Kr. Söderberg och N. Hj. Holmgren;
för husbyggnadskonst arkitekterna N. Blanck, G. Beijer
och G. Winberg samt ingenjörerna Hj. Jepsson och E.
Ingemarson; för kemisk teknologi ingenjörerna V.
Flensburg, O. Bengtsson, G. Cederborg och E.
Grimlund samt apotekaren H. Haine; för maskinteknik
lektor C. Bergström samt ingenjörerna K. Lignell, E.
Teffil, E. Ekroth och Kurt Söderlund; för väg- och
vattenbyggnadskonst kaptenerna I. Larsson; B.
Jeppsson och G. Traneus samt ingenjörerna D. Andersson
och G. Hentz; för allmänna ärenden: lektor N.
Åkesson samt ingenjörerna J. Abdon, O. Mellkvist, N.
Weibull och Hj. Branzell. Till ledamöter i
ceremoniutskottet valdes ingenjörerna V. Månsson, K. Ljunggren,
N. Kjellström, G. Gunnarsson och Sven Laurell.
Slutligen utsågs till fullmäktig i Sveriges
tekniskt-industriella skiljedomsinstitut för åren 1932-1934 ingenjör L.
Bolin med ingenjör A. W. Anderson som suppleant.
Aftonens föredrag hölls av nobelpristagaren
professor The Svedberg från Uppsala över ämnet
"Molekylär sedimentering i centrifugalfält." Om lera
uppslammas i vatten, är tyngdkraften tillräcklig för att
bringa partiklarna att sjunka nedåt med en viss
hastighet. Tyngdkraften är även tillräcklig för att
hålla atmosfären kvar vid jordklotet, varvid
sedimentations järn vikten resulterar i tryckets avtagande uppåt.
Däremot är tyngdkraften för svag för att kunna bringa
molekylerna i en lösning att märkbart sjunka eller för
att vid jämvikt någon skillnad i koncentration på olika
djup skall kunna påvisas. Talarens undersökningar
gingo ut på att ersätta tyngdkraften med
centrifugalkraften, varvid experimenten anordnades så, att den
senare kunde uppnå värden dels av storleksordningen
100 000 à 230 000 gånger tyngden, dels omkring 5 000
gånger tyngden. I förra fallet uppmättes
sedimentationshastigheten, det vill säga den hastighet, med
vilken molekylerna i lösningen röra sig i
centrifugal-kraftens riktning, i senare fallet undersökes
sedimentationsjämvikten, det vill säga lösningens koncentration
på olika avstånd från centrum. Arbetet har omfattat
äggviteämnen. En lösning av högst 1 kbcm volym
inneslutes i en sektorformig cell med fönster av
bergkristall. Cellen placeras i en urtagning i en
cylindrisk skiva av kromnickelstål, försedd med axeltappar,
på vilkas ändar små propellerturbiner äro anbragta.
Dessa drivas med olja av 15 atm tryck till ett varvtal
av 57 000 pr minut. Stålskivans hållfasthet beräknas
vara sådan, att brott vid periferien skulle inträffa vid
65 000 och i centrum vid 70 000 varv pr minut.
Rotationskroppen är innesluten i ett hus av stål,
innehållande vätgas, som vid de mindre hastigheterna tillåtas
ha atmosfärens tryck men vid de större endast 15 mm
Hg. En av de största svårigheterna har varit att
hindra strömningar i lösningen på grund av
temperaturdifferenser. Värmeutbyte måste hindras såväl från
lagren som från friktionen mot den omgivande gasen.
Mätning av koncentrationen verkställes på optisk väg
under rotationen, varvid som ljuskälla användes en
kvicksilverlampa, vars ljus filtreras, passerar lösningen
efter refraktion och reflekteras till ett objektiv, så att
fotografering kan göras. Talaren visade de
matematiska formler, medelst vilka man ur
sedimentationsjämvikten kan beräkna molekylarvikten och ur
sedimentationshastigheten få fram sedimentationskonstanten,
ävensom hur man ur dessa båda kan beräkna den
molära friktionskoefficienten. Av denna kunna vissa
slutsatser dragas beträffande molekylernas avvikelse
från den sfäriska formen. Med ljusbilder visades
såväl de använda apparaterna som kurvor över den med
avståndet från centrum varierande koncentrationen,
fotografier över gränsytans lägen vid olika
tidsintervall, varur sedimentationshastigheten beräknas osv.
Resultaten av undersökningarna pekade i den
riktningen, att de många i naturen förekommande
äggviteämnena hava ett fåtal olika molekylarvikter, av vilka
den vanligaste är 208 000 och den därnäst allmännaste
35 000. De animaliska äggviteämnena ha i allmänhet
låg molekylarvikt, de vegetabiliska hög. Genom
förvaring undergå molekylarvikterna avsevärda
förändringar.
Under det efter supén följande samkvämet höllos tal
och utfördes sång av klubbens sångkör under ledning
av ingenjör G. Gunnarsson. F. M.
Stockholms byggnadsiugenjörsförening
hade den 9 okt. sitt första sammanträde för hösten å
restaurant Metropol. Frågan om föreningens
platsförmedling behandlades först och det beslöts att
förmedlingen skulle utvecklas och dess verksamhet göras mera
känd. Platsförmedling kommer hädanefter även för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0593.html
