- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
601

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1931 - Mål och medel i modernt husbyggande - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kravet på en friluftsplats till varje bostad är
ganska hytt. När solen börjar värma om våren,
krypa vi så gärna ut på flustret, och vi må bara gott
därav. Husen börja mer och mer randas av
balkonger. Det sägs, att det är en modesak, men i så
fall ett ganska sympatiskt mod enligt min åsikt.

Balkongen ökar byggnadskostnaden något, men
den innebär även i vissa fall en påtaglig ekonomisk
vinst i driften av ett hem. Husmodern kan sätta ut
en barnvagn på balkongen och samtidigt arbeta i
hemmet, vilket är en stor fördel.

Gemensamma anläggningar av olika slag
komplettera numera den enskilda bostaden och komma
väl i framtiden att göra det i ännu högre grad.
Värmeanläggning och tvättstugor äro vi sedan länge
vana vid, kylanläggningar och dammsugningsanläggningar
börja införas här och var. Gemensamma bad och
gymnastiksalar för ett hyreshuskomplex förekomma
i andra länder. Sedan någon tid tillbaka har
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening anordnat
spädbarnskrubbor och kindergarten till sina större
bostadskomplex. Nästa steg i denna riktning blir
väl gemensamma kök och matsalar samt sällskapsrum
och därmed äro vi framme vid en av framtidens
bostadsformer, familjehotellet.

Jag misstänker, att en sådan utveckling från
många håll kommer att mötas med misstro som ett
första steg mot hemmets upplösning. Men är det så
säkert, att det icke i stället många gånger kan
verka i motsatt riktning. Husmoderns begåvning
ligger ju icke alltid för det praktiska arbetet. Hon
kan i många fall måhända i mycket högre grad
bidraga till familjens uppehälle genom att utom
hemmet söka ett väl avlönat arbete, som bättre passar
henne.

Men om ingen möjlighet finnes att under sådana
förhållanden ordna för familjens timliga näring, blir
hon trots allt dömd till livstids straffarbete vid
spisen och diskbänken. I sådana fall tror jag
familjehotellet får en stor mission att fylla och
snarast kommer att bidraga till hemkänslans höjande,
ty ett lyckligt hem, där man får maten från ett
centralkök är bättre än ett disharmoniskt hem, där
maten är lagad på den egna spisen.

Här vore nu platsen att ingå på de andra
bostadstyperna: förstads villan och radhuset. Det
begränsade utrymmet gör emellertid, att jag måste avstå
därifrån. De äro väl ej heller i samma grad aktuella
som hyreshuset. Härmed menar jag, att de kanske
ej varit vidhäftade med de påtagliga brister, som en
gång gjorde, att hyreshuset kom i vanrykte. En
nydaning även på detta område kunde nog vara
påkallad, men den saken få vi kanske tillfälle beröra en
annan gång.

TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.

SEPTEMBER 1931.


                                                        (Copyright.)
I London har proveldning pågått med sopavfall,
som befriats från metalliska delar men tillsatts med
11 % gasverksaska. Med ett värme var de av l 900
cal/kg och 37,1 % fuktighetshalt erhölls per kg
bränsle l 944 kg ånga med ett tryck av 14 atm vid
en temperatur av 288°. Per ton avfall erhölls
dessutom 150 kg tegel. (The Fuel Economist, h. 72, s.
409.)

I Fords nya ångkraftverk vid Rouge har nyligen
en vertikal turbogenerator för 110 000 kW tagits i
bruk, som upptager en golvyta av endast 12
cm2/kW. I eldrummet hos pannorna utvecklas
255000 cal/m3h. (Power 1931 II, h. 11, s. 383.)
Bensonpannan saknar ackumuleringsmöjlighet.
Cirkulationspumpen är kopplad såväl till en ångturbin
som till en asynkronmaskin. Vid låg belastning
räcker ej ångan till för turbindrift av
cirkulationspumpen, varför asynkronmaskinen då arbetar som
motor och då överskottsånga finnes, så levereras
kraft till nätet. Atmospannan startar kall på fem
minuter och full last nås på mindre än en kvart.
Variationerna mellan 140 och 100 % hos
belastningen kunna lätt följas på de minuter, som åtgå
för att ändra fyren. (Engineering, h. 3 426, s. 341.)

I Bremo elektricitetsverk (Virginien) användas
kolpulvereldade pannor för 91 t/h ångproduktion,
försedda med luftförvärmare bestående av ett slutet
cirkulationssystem innehållande difenyloxid. De
värmeupptagande elementen äro placerade i
pannans rökkanal ungefär som en ekonomiser (1 500 m3
eldyta) och de värmeavgivande elementen förvärma
primär- och sekundärluft vid intagen till eldrummet.
(Elektrizitätswirtschaft, h. 18, s. 535.)

För kontroll av vakuum i kondensorer har förts
i marknaden en s. k. barovåg, som mäter det
absoluta vakuum oberoende av det yttre
atmosfärtrycket. Den består av ett i cirkel böjt glasrör
tillsmält i ena änden, fyllt med kvicksilver och i andra
änden ansluten till kondensorns vakuum. Rörcirkelns
centrum är fritt upphängt som våg över en
egg och den rörliga delen är försedd med visare,
som går över en skala. (Die Wärme. h. 38, s. 711.)

Den tidigare omnämnda Malone’s värmemotor
består av en eller flera cylindrar, ett stort antal långa
tjocka stålrör, i vilka rörliga regeneratorer röra sig,
samt en eldstad. Rören äro slutna i ena änden, som
är omgiven av kylvatten, och förbundna med
arbetscylindern. Regeneratorerna bestå av tunna plattor
eller rör med ytterst små mellanrum. Genom att
låta regeneratorerna gå fram och åter i rören
åstadkommes en omväxlande uppvärmning och avkylning
av vattnet till arbetscylindern, varigenom
vattentrycket hastigt växlar mellan 7,5 och 2 atm, varmed
motorn arbetar. (Nature, h. 3 219, s. 80, Power
1931 II, h. 9, s. 334.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free