Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1931 - Mål och medel i modernt husbyggande - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kravet på en friluftsplats till varje bostad är
ganska hytt. När solen börjar värma om våren,
krypa vi så gärna ut på flustret, och vi må bara gott
därav. Husen börja mer och mer randas av
balkonger. Det sägs, att det är en modesak, men i så
fall ett ganska sympatiskt mod enligt min åsikt.
Balkongen ökar byggnadskostnaden något, men
den innebär även i vissa fall en påtaglig ekonomisk
vinst i driften av ett hem. Husmodern kan sätta ut
en barnvagn på balkongen och samtidigt arbeta i
hemmet, vilket är en stor fördel.
Gemensamma anläggningar av olika slag
komplettera numera den enskilda bostaden och komma
väl i framtiden att göra det i ännu högre grad.
Värmeanläggning och tvättstugor äro vi sedan länge
vana vid, kylanläggningar och dammsugningsanläggningar
börja införas här och var. Gemensamma bad och
gymnastiksalar för ett hyreshuskomplex förekomma
i andra länder. Sedan någon tid tillbaka har
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening anordnat
spädbarnskrubbor och kindergarten till sina större
bostadskomplex. Nästa steg i denna riktning blir
väl gemensamma kök och matsalar samt sällskapsrum
och därmed äro vi framme vid en av framtidens
bostadsformer, familjehotellet.
Jag misstänker, att en sådan utveckling från
många håll kommer att mötas med misstro som ett
första steg mot hemmets upplösning. Men är det så
säkert, att det icke i stället många gånger kan
verka i motsatt riktning. Husmoderns begåvning
ligger ju icke alltid för det praktiska arbetet. Hon
kan i många fall måhända i mycket högre grad
bidraga till familjens uppehälle genom att utom
hemmet söka ett väl avlönat arbete, som bättre passar
henne.
Men om ingen möjlighet finnes att under sådana
förhållanden ordna för familjens timliga näring, blir
hon trots allt dömd till livstids straffarbete vid
spisen och diskbänken. I sådana fall tror jag
familjehotellet får en stor mission att fylla och
snarast kommer att bidraga till hemkänslans höjande,
ty ett lyckligt hem, där man får maten från ett
centralkök är bättre än ett disharmoniskt hem, där
maten är lagad på den egna spisen.
Här vore nu platsen att ingå på de andra
bostadstyperna: förstads villan och radhuset. Det
begränsade utrymmet gör emellertid, att jag måste avstå
därifrån. De äro väl ej heller i samma grad aktuella
som hyreshuset. Härmed menar jag, att de kanske
ej varit vidhäftade med de påtagliga brister, som en
gång gjorde, att hyreshuset kom i vanrykte. En
nydaning även på detta område kunde nog vara
påkallad, men den saken få vi kanske tillfälle beröra en
annan gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
