- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
603

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1931 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Ekonomisk översikt, av F. Oberger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"spänningsmotpol" har minusfelet hos mätarna reducerats till
en fjärdedel av sitt tidigare värde, vilket betyder
en merinkomst för elektricitetsverken. Man har även
blivit mera oberoende vid val av plats för mätaren
och kontrollen kan ske med större tidsintervall
(Bulletin Schweizerischer Elektrotechnischer Verein.
h. 18, s. 448.)

Med användning av fotocell, förstärkare och
registrerande instrument erhålles en registrerande
fotometer, med vilken kontinuerliga ljusfördelningsdiagram
av lampor med olika skärmanordningar kunna
upptagas. Man kan härigenom få fram oregelbundenheter,
som med den gamla metoden ej alltid
komma tillsynes, såsom reflexer i glaset m. m.
(Elektroteknikeren, h. 18, s. 427.)

För en 75 kgs stålugn har levererats ett elektronrör,
som skall ersätta högfrekvensgeneratorn. Det är
utfört enligt samma princip som det 500 kW-rör,
vilket levererats till radiostationen vid Rugby. (The
Times Trade & Engineering Supplement, h, 691,
s. 68.)

I Chicago ha klagomål framförts från radiolyssnarna
över störningar från trolleybussar och
spårvagnar, som äro försedda med reläswitchar (multiple
unit system). Dessa störningar ha till 90 %
avlägsnats genom inmontering av tvenne dämpspolar av
tunt kopparband upplindat på asbest med ett
motstånd av 0,1 ohm, en självinduktion av 0.65
millihenry och en kapacitet av 43 mikrofarad.
Dämpverkan är 3 000–13 000 ohm beroende på våglängden.
Genom att på vagnarnas strömavtagare utbyta
trissan mot släpsko ha även störningarna förminskats.
(Yerkehrstechnik, h. 37, s. 445.)

Lange & Bräsch ha konstruerat ett Röntgenrör för
3 000 kV av gummi och metall av ca 3,5 m längd.
Ett nytt rör är under arbete, som med användning
av naturliga atmosfäriska urladdningar skall
producera gammastrålar enligt uppgift motsvarande 100
kg radium. Dr Lauritzen, Pasadena, bygger ett rör
för 1 000 kV för behandling av kräfta, som skall
vara kraftigt nog att motsvara all världens radium.
(Science, Supplement, h. 1904, s. 10.)

Löpande kontroll av räls kan ske med en speciell
mätvagn. Mätningen sker enligt principen att en
stark elektrisk likström gör avvikelser, då sprickor
el. dyl. finnes i rälsen, vilka markeras på en
pappersremsa. Vagnen, som går med eget maskineri, har en
hastighet av 10 km/h. Sedan den godkänts av
American Railway Engineering Association, har ett
flertal järnvägar anskaffat sådana kontrollvagnar.
(Science, Supplement, h. 1908, s. 13.)

Om man låter ett stålstycke rotera i ett starkt
magnetiskt fält (15 000 gauss) så visar sig stålet få
ökad hårdhet. Denna hårdhet blir större, om
behandlingen sker vid 100° än vid vanlig rumstemperatur.
Ökning i hårdheten har konstaterats från 725 till 820
Brinell. (World Power h. 10, s. 274.)

Genom tillsats av nickel och kobolt i svetstråden
kunna hittills rådande svårigheter med svetsning av
manganstål avhjälpas. Svetstråden bör ha ungefär
följande sammansättning: Fe 90–25 %, Mn 5–25 %,
C 0,5–2 %, Ni eller Co 0,25–50 %. ’(Automotive
Industries 1931 II, h. 9. s. 325.) I Amerika användas
helsvetsade 70 t godsvagnar med en tomvikt av 20,8
t och ett lastutrymme av 81 m3. Vikten är 18,6 %
mindre än för motsvarande nitade vagn. Såväl
elektrisk som gassvetsning användes, den förra för
tunnplåten och den senare för de tyngre delarna.
(Verkehrstechnische Woche, h. 33, s. 425.)
                                                Frithiof Holmgren.

EKONOMISK ÖVERSIKT.


                                                Stockholm 1,11.31.
Den gångna månaden har bjudit på en mycket livlig
diskussion om vår valuta och den ekonomiska krisen i
allmänhet. För eller emot guldet som bas för vårt
myntsystem har utgjort diskussionens tyngdpunkt. Det
vore för mycket sagt att diskussionen skänkt större
klarhet åt de föreliggande problemen. Det övervägande
antalet ekonomiskt intresserade och de flesta
nationalekonomerna av facket äro numera benägna att medgiva,
att även om vi icke skulle ha med berått mod lämnat
guldet, därest vi icke varit därtill tvungna, så överväga
fördelarna av åtgärden, i den nuvarande situationen,
dvs. med grannarna och England i sällskap,
nackdelarna av densamma, och vi få närmast vara tacksamma
för tvånget. Även bland dem som hesitera inför en
dylik åtgärd med hänsyn till dess inverkan på vår
internationella kreditvärdighet, synas betänkligheterna
mest hänföra sig till de faror för fortsatt försämring av
vår valuta, som lösgörandet från guldet innebär. Den
försämring av vår valuta – i förhållande till guld men
ej till varor – som redan ägt rum, synes tämligen
allmänt icke väcka några betänkligheter hos vare sig
praktiska eller teoretiska ekonomer utan endast hos
dem, som anlägga en ur ekonomisk synvinkel mera
steril juridisk syn. Ur moralisk synpunkt, som ju bör
vara den högsta för lagstiftaren, är det onekligen en
ännu större orättvisa, att guldet höjdes i värde under
en relativt kort tidsperiod, innan vi övergåvo
guldmyntfoten, ca dubbelt så stark som vår valutas värde
nu reducerats. Diskussionen har dock tydligt givit
vid handen att tilltron till guldet, som värdemätare
tämligen allmänt fått en starkare knäck än någonsin
tidigare. Uppenbart är, att man numera litet var
börjar inse, att hela systemet med en guldmyntfot, som så
fort den skall fylla sin viktigaste uppgift måste
suspenderas på grund av att den klavbundes av
täckningsbestämmelserna, icke är, vad vår tid kräver.

Till denna rent tekniska brist kommer en annan
och mycket väsentlig. Den förskjutning av guldets
fördelning världens länder emellan, som ägt rum sedan
kriget, har gjort guldet olämpligt som värdemätare, i
varje fall för myntsystem uppbyggda efter hittills följda
linjer. Det överensstämmer icke med Europas och den
övriga världens väl, att ett land skall utöva ett
avgörande inflytande på vad som ända tills helt nyligen
ansågs som grunden för snart sagt alla länders ekonomiska
liv, basen för deras omsättningsmedel, guldet.
Frankrikes inverkan på U. S. A:s räntepolitik under senare
tid visar till fullo vådorna av ett dylikt läge. Det synes
icke uteslutet att ett dylikt inflytande kan komma att
fördröja inträdandet av en förbättring i konjunkturen.

På en mycket väsentlig punkt har diskussionen här
hemma icke lämnat något svar. Kunna vi vänta en
fortsatt försämring av den svenska kronan gentemot
guldvalutorna. Många ha understrukit farorna för
inflation, i ock med att vi övergivit guldet. Regeringen
har uppgivit, att den kommer att söka hålla en
oförändrad inhemsk prisnivå. Representanter för
storfinansen ha framhållit liksom också nationalekonomer,
att vad som skett är en engångsnedskrivning av vår
krona, som tidigare var övervärderad i utlandet, och att
någon fara för fortsatt försämring av densamma icke
föreligger. Man poängterar, att just den omständigheten,
att vi äro medvetna om denna fara skulle vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free