Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 607 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1931 - Notiser - Kondensatorer i likriktaranläggningar - Sveriges bergshantering år 1930 - Naturgasens exploatering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Glättningskondensatorer för rundradiosändare. Kapaciteten hos varje kondensator 1,5 mikrofarad vid 12 kV driftspänning (likström) och 24 kV provningsspänning.

drosselspolar och kondensatorer i parallellkoppling, samt
parallellmotståndet av en annan avstämd krets (sugkrets,
spänningsresonans) med drosselspolar och
kondensatorer i seriekoppling. Fig. 2 framställer schematiskt,
huru filterkretsarna åstadkomma en successiv
dämpning av de överlagrade växelspänningarnas amplituden
överlagras likströmmen av växelströmmar av olika
frekvens, måste filterkretsarna erhålla motsvarande
avstämning.

Enär storleken och frekvensen hos de överlagrade
växelspänningarna bero på likriktaranläggningens
system och belastningsgrad samt av förbrukningsströmkretsens
data, så måste kondensatorer finnas av en
mångfald olika typer. De av roterande omformare
(motorgeneratorer, enankaromformare m. fl.) alstrade
översvängningarna kunna hava frekvenserna 75, 150,
300, 450, 900 p/s osv. Vid kvicksilverlikriktare uppstår
vågbildningen genom likriktning av de enskilda
växelströmshalvvågorna. Medan de av dessa apparater
alstrade översvängningarna allt efter antalet faser hos
likriktarsystemet hava frekvenser om 150, 300, 600, 900
och l 200 p/s och amplituder, som hastigt avtaga med
stigande frekvens, finnas vid de för sändarändamål
använda likriktade spänningarna även högfrekventa
översvängningar (upp till 10 000 p/s), vilkas amplituder
kunna vara avsevärda och vilka framkallas genom
sändarens modulering. Härtill kommer ytterligare, att
kondensatorernas rätta placering inom kretsarna är av
största vikt, enär en bakom drosselspolen belägen
kondensator (t. e. C₃ i fig. 2) utsättes för en väsentligt
mindre växelströmsbelastning än en kondensator som
anbringas framför spolen (t. e. C₁).

Då dessa odämpade, överlagrade växelspänningar allt
efter amplitud och frekvens stundom utgöra ett avsevärt
tillskott till den likströmsbelastning, för vilken
filterkondensatorerna utsättas, måste även detta förhållande
beaktas vid val av kondensatortyp. För ernående av
erforderlig driftsäkerhet och en god verkningsgrad kan
man därför vara nödsakad att använda kondensatorer
med olika dielektriska egenskaper. I detta
sammanhang kan anmärkas, att de för de olika typerna angivna
elektriska data (kapacitet och likriktad driftspänning)
icke äro avgörande för inköpspriset, enär dimensioneringen
och utförandet hos dessa specialkondensatorer
bero på den tillåtna storleken och frekvensen hos de
överlagrade växelspänningarna.

Sveriges bergshantering år 1930. Kommerskollegium
har nu avgivit berättelse för bergshanteringen under
ar 1930. Preliminära uppgifter om produktionen av
järnmalm, tackjärn m. m. publicerades redan i somras
och återgåvos i utdrag i Teknisk tidskrift,
Bergsvetenskap, nr 7.

Som huvudomdöme om denna näringsgrens förhållanden
under år 1930 kan sägas, att en bestämd nedgång
gentemot 1929 kan konstateras, dock icke så utpräglad
som man kunde väntat. Trots fortsatt mekanisering av
driften steg totala arbetarantalet inom bergshanteringen
med 1,6 %, men antalet arbetstimmar nedgick på grund
av driftinskränkningar under senare delen av året till
124,9 mill. från 128,5 mill. år 1929. Tillverkningarnas
saluvärde minskades under året med 8 %.

Denna minskning är huvudsakligen att hänföra till
järnverken samt andra metallframställningsverk och
andra gruvor än järngruvor. För stenkolsgruvor och i
synnerhet för järngruvor är minskningen obetydlig.
Järngruvornas upplag av bruten malm ökades nämligen
starkt, och de stora inskränkningarna inträffade sä
sent under året, att de knappast bliva märkbara i 1930
års statistik. Däremot torde de göra sig gällande i
produktionssiffran per arbetare, som under år 1930
nedgick från 1 234 till 1 206 ton.

Av landets 108 användbara masugnar, voro 57 på
blåsta hela året eller någon del därav. Medeltillverkningen
per masugn och dygn steg från 31,17 till 31,26
ton. Tillverkningen av ferrolegeringar hämtade sig
från det bakslag som inträffade år 1929.
Anmärkningsvärd är även den starkt ökade produktionen av
järnsvamp (från 10 253 till 14 874 ton). En produkt, som nu
för första gången figurerar i berättelsen, är det
högeldfasta materialet kromslaggsten, varav under året
tillverkades 2 307 ton.

Stenkolsbrytningen uppnådde under år 1930 en
kvantitet av 397 960 ton, innebärande en obetydlig ökning
gentemot år 1929. Produktionen motsvarar endast ca
6 % av landets behov. Produktionen av eldfasta leror
steg under året med 4,5 %, jämfört med år 1929.

I stort sett har stenindustrien under år 1930 liksom
de närmast föregående ären haft ökad omfattning, ehuru
industrien i slutet av året fick stora svårigheter att
kämpa med. För gatsten ökades produktionen med 8,4
%, trots en huvudsakligen av en katastrofal nedgång
i utförseln till Tyskland orsakad minskning av exporten.
För storgatsten ökades produktionen med nära 30 %,
medan smågatstenstillverkningen nedgick med mer än
25 %. Även tillverkningarna av kantsten och makadam
förete avsevärda ökningar. Bloekstensproduktionen
minskades i vad den avsåg vanliga graniter men ökades
i fråga om s. k. svarta och gröna graniter. Fältspat-
och kvartsbrytningen minskades, medan
kalkproduktionen ökades. Anmärkningsvärt är, att den periodiskt
brända kalken ökats kraftigare än den i kontinuerliga
ugnar framställda.

Naturgasens exploatering. Nyligen togs i Amerika
en anmärkningsvärt stor gasledning i bruk. Den går
från staten Texas till Chicago, har en sammanlagd längd
av 1 500 km, genomgår sex stater och korsar tretton
floder. Röret har en invändig diameter av 610 mm och
kan transportera ca 5 mill. m³ gas i dygnet.

Gasen pumpas framåt av tio kompressor stationer på
150 km avstånd från varandra och med en sammanlagd
effekt av 70 000 hkr. Mellan stationerna finnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>