Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 48. 28 nov. 1931
- Mål och medel i modernt husbyggande, av G. Chatillon-Winbergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 48 ÅRG. 61 28 NOV. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Mål och medel i modernt husbyggande, av civilingenjör G. Chatillon-Winbergh. – Notiser. –
Tekniska föreningar. – Sammanträden.
MÅL OCH MEDEL I MODERNT HUSBYGGANDE.
I häfte 46 återgavs arkitekt W. Gahns
inledningsföredrag från diskussionen inom
teknologföreningen den 14 oktober rörande
"Mål och medel i modernt husbyggande".
Andre inledarens civilingenjör G.
Chatillon-Winberghs föredrag följer här.
I rubriken för föreliggande ämne anger attributet
modern, att man velat en konfrontation med de nya
strömningarna inom byggnadskonsten, för vilka
uttrycket funktionalismen är en gärna brukad om än
icke adekvat och i vart fall icke fullt uttömmande
beteckning. Den utomstående betraktaren har väl i
allmänhet närmast fäst sig vid den under
inflytande av de nyare strömningarna radikalt ändrade
yttre utformningen av byggnadsverken, vid
konstruktionens ohöljda markering i fasadarkitekturen,
vid en understundom till måttlöshet driven ökning
av fönsterytorna utöver vad som hittills varit
övligt, vid bannlysningen av all ornerande dekor osv.
Det stora flertalet har, åtminstone till en början, på
grund av en konservativ känslobetoning, som torde
vara starkare rotad ifråga om bostaden, hemmet och
husbyggnad i allmänhet än gentemot andra i
livsföringen ingripande förhållanden, reagerat mot dessa
uttryck för den nya tiden. Teknikern åter lär väl
tilltalas av denna "saklighetens" arkitektur,
åtminstone där den vittnar om och även motsvaras av
planmässighet och reda även i byggnadsverkets inre
organism.
Det torde visserligen icke kunna bestridas, att
moderniteten ofta inskränkt sig till den yttre
formen, som då icke är annat än en löst påklistrad
kuliss enligt det nya modets "stilschema", en
förklädnad, som vill giva sken av att man är "med på
noterna".
Det vore emellertid alldeles oberättigat att döma
den nya andan inom byggnadskonsten blott efter
dess yttre åthävor och allraminst att grunda en
kritik därav på sådan kvasi-funktionalistisk affektation
som uteslutande tjänar modesyften. Söker man
emellertid att tränga till kärnan hos den nya
rörelsen, skall man finna, att de problem, den förelagt
sig, icke – åtminstone icke primärt – röra de
konstnärliga uppgifterna inom husbyggandet utan
fastmer byggandet, dvs. skapandet av byggnader för
hemmet, arbetet, de sociala behoven, förströelser
såsom en samhällelig uppgift.
Arkitekt Gahn har närmare angivit de
förändringar i sociala, ekonomiska och tekniska
förhållanden, som föranlett en ny inställning hos de moderna
arkitekterna gentemot bygggnadskonst och arkitektur
och har visat de riktlinjer, efter vilka den nya
rörelsen söker sig fram samt de mål, som
tidsförhållandena närmast giva anledning att uppställa.
Husbyggandet får sålunda icke längre betraktas som
en uppgift av enbart teknisk eller konstnärlig art
utan såsom ett element i det större problemkomplexet:
att fylla en samhällelig funktion på grundval
av föreliggande sociala, ekonomiska, tekniska och
konstnärliga villkor.
Det är klart, att dessa problem särskilt
aktualiseras i bostadsbyggandet, därför att det praktiska
förverkligandet av målen i detta fall under senare tid
synes få allt flera hinder att övervinna, och
framställningskostnaderna på detta område ligga
omkring 30 % över den genomsnittliga nivån för
övriga för livsföringen erforderliga nyttigheter.
När man börjar söka efter medel för
åstadkommande av ett förbättrat sakernas tillstånd, för att
åvägabringa en bättre avvägning mellan kostnaden
för bostaden och kostnaden för livsföringen i övrigt,
finner man, att här föreligger ett konglomerat av
problem, vari de byggnadstekniska frågorna blott
utgöra detaljer och rent av rätt underordnade
sådana, medan åter frågan om anskaffande av
byggnadsmark och byggnadskapital samt
byggnadsväsendets organisation synas vara de mera
väsentliga. Vart och ett av dessa nämnda ämnen lämnar
rum för undersökning av så många olika
detaljspörsmål, att det i en kort översikt därav endast kan
vara möjligt att rätt ytligt snudda vid dessa och
möjligen på en och annan punkt taga upp någon
särskild del till närmare granskning.
I det följande skall jag i korthet beröra
mark- eller tomtfrågan samt kreditglvningen. I avseende
å byggnadstekniska spörsmål, som influerat på det
nyare byggnadssättet, skall jag nämna något om
nyare byggnadsmaterial, konstruktionsprinciper och
standardisering. Slutligen kommer jag in på
byggnadsföretagens organisation och behovet av höjda
kvalifikationer hos de tekniska ledarna av
husbyggnadsarbetet.
Bostadsproduktionens förbilligande är
obestridligen ett viktigt behov för alla samhällsgrupper,
men dock alldeles särskilt för de lägsta
inkomsttagarna, då den livliga byggnadsverksamhet, som
pågått de senaste 3–4 åren, icke alls sysslat med
framställandet av bostäder för den sistnämnda
kategorien, om man undantager ett fåtal med
kommunens medverkan och subvention åstadkomna
bostadsanläggningar. Den fria marknadens tomtpriser
samt höga byggnadskostnader hava icke medgivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0627.html
