Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 630 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 5 dec. 1931 - Om bestämning av rörisoleringars värmeisoleringsförmåga, av Bertil Stålhane och Valter Andersson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Värmeförlust som funktion av rördiametern.

avsedda att direkt anbringas å röret. Vanligen
utföras formstyckena med en viss sammansättning och
en eller flera bestämda tjocklekar samt anpassas
efter de vanligaste standard-rördimensionerna.
Priset på materialet gäller då pr meter formstycken

Fig. 2. Värmeförluster vid isolering med i lag 8 mm nöthårsfilt på rör med olika yttre diameter.

och bör givetvis ställas i direkt relation till
isoleringens effektivitet i dess speciella utförande och
icke till en ofta meningslös materialkonstant ([lambda]),
varvid en komplicerad, högst osäker och ofta
missvisande ekonomisk beräkning blir nödvändig vid
jämförelse mellan olika material.

Den isolering, som visar mindre värmeförlust än
en annan vid en viss rördiameter och en viss
övertemperatur är givetvis den effektivaste i detta fall.
Vid jämförelse mellan två olika fabrikat är det
emellertid icke tillfyllest att utgå från en sådan
jämförelsepunkt, även om vardera stycket av isolering
i olika fall antages vara fullt lika beträffande
sammansättning och skikttjocklek, emedan
värmeförlusten vid en viss isolering kan variera på ett annat
sätt med temperatur och rördiameter än vid en
annan isolering. Detta beror bl. a. därpå att såväl
värmeledningsförmåga som övergångstal äro
funktioner av temperaturen och olika funktioner för
olika isoleringar, beroende på materialets egenskaper
och ytbeskaffenheten.

Beträffande inverkan av rördiametern må
framhållas att en förskjutning i relationen mellan två
olika isoleringar kan äga rum även om deras
värmeledningsförmåga resp. övergångstal äro
konstanta, dvs. oberoende av temperatur och diameter.
Föreligger nämligen å ena sidan en isolering med
liten värmeledningsförmåga och en viss, rel. liten,
skikttjocklek, å andra sidan en isolering med stor
värmeledningsförmåga men också stor skikttjocklek,
kunna dessa vara likvärdiga vid en viss rördiameter,
men olika vid en annan.

Som exempel anges ett tänkt fall, som illustreras
av fig. 1. Enligt den ovan angivna formeln är
värmeförlusten pr meter rörlängd och timme (Q)
beräknad som funktion av rördiametern (2r_i), under
antagande att övertemperaturen, t_i –t_o = 70° och
a = 7. I ena fallet, isolering I, antogs [lambda] = 0,03 och

Fig. 3. Värmeförluster vid isolering med 2 lag 8 mm nöthårsfilt på rör med olika yttre diameter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>