- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
657

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1931 - Notiser - Fast kolsyra som biprodukt vid kraftverk - Bearbetning av glas i verktygsmaskiner - Grafithaltiga lagermetaller - Frågan om kalenderreform inför samfärdselkonferensen - Arbetstidens minskning såsom medel mot arbetslösheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillverkningskapacitet av 50 ton kolsyra dagligen, skall börja uppföras
på nyåret och beräknas vara startklar omkring 1
april 1932. Som kraftstationen drives med naturgas,
äro skorstensgaserna svavelfria, vilket underlättar
kolsyrans utvinning. Med skorstensgaserna avgå dagligen
1 800 ton CO2. Man planerar även kondensation av
vattnet i gasen för att erhålla lämpligt matarvatten till
ångpannorna i kraftstationen.

Bearbetning av glas i verktygsmaskiner. Ur ett
arbete i serien "Glastechnische Berichte", som utgives av
Glastechnische Gesellschaft i Frankfurt a. M., anför
VDI-Nachrichten (9 december 1931) några uppgifter om
nutida bearbetning av glas i verktygsmaskiner. Vid
pressning och blåsning av glasföremål måste man ju
räkna med rätt stora toleranser, och dessa tillverkningssätt
äro blott lönande, när det gäller masstillverkning.
Möjligheten att i verktygsmaskiner bearbeta glas på
samma sätt som metaller har skapats först genom
widiametallen. Vanliga verktygsmaskiner användas
härvid, fastän bearbetningen principiellt skiljer sig
mycket från metallbearbetningen. Vid t. e. svarvning
av glas bildas ju inga spån, utan verktyget avsliter en
över ytan av arbetsstycket uppstående ojämnhet, varvid
nya angreppsytor bildas för den vidare bearbetningen.
I allmänhet måste därför glasföremålen eftersvarvas
med så liten matningsrörelse och så litet skärdjup som
möjligt. Man måste vidare söka undvika vibrationer vid
bearbetningen, varför en viss tyngd hos verktygsmaskinerna
erfordras. Bearbetningen sker bäst vid pågjutning av vatten.

Rörande arbetshastigheterna meddelas, att man kan
arbeta med en periferihastighet av 80 m/min, vid 3 mm
skärdjup. Vid svarvning av kantiga ämnen kan man
gå upp med periferihastigheten till 60 m/min.
Borrning av glas med widia har länge tillämpats, och
fräsning samt hyvling av glas erbjuda numera inga
oöverstigliga svårigheter. Olika bearbetningssätt kräva olika
hårdhet hos glaset, varjämte man måste beakta de olika
glassorternas värmeutvidgning vid kombination av flera
apparatdelar av glas.

Grafithaltiga lagermetaller. I "Forschungen und
Fortschritte" (10 december 1931) redogör dipl.-ing. Paul
Wiessner för ett par nya legeringar av intresse,
däribland en grafithaltig lagermetall. En av de viktigaste
egenskaperna hos lagermetaller är ju förmågan att
adherera smörjämnet samt att absorbera detta.
Absorptionen har man särskilt lyckats åstadkomma i
grafithaltiga metaller, vilka dessutom hava andra goda
egenskaper. Bl. a. fyller den plastiska grafiten ojämnheter
i lagerskålarna, så att en glatt glidyta erhålles.
Adhesionen mellan grafit och olja är ävenledes stor, varför
man kan utsätta lagren för exceptionellt höga
belastningar. Genom grafitens oljeabsorberande förmåga
elimineras i viss mån riskerna av försummad smörjning.

De grafithaltiga lagermetallerna kallas
"gittermetaller", enär grafitkristallerna bilda ett nät i
metallmassan. Man har med lager av sådana metaller gjort en
del intressanta försök för att utröna inflytandet av
lagrets upphettning. Lagret uppvärmdes medelst ånga,
som inleddes i den ihåliga axeln. Upphettningen drevs
så långt, att smörjoljan förgasades, utan att driften
stördes. Upphettningen stegrades därefter, till
lagermetallen började droppa ut ur lagret. Därefter avstryptes
ångan, och lagret fick löpa vidare under full belastning,
tills normal temperatur åter inträtt. Efter
söndertagning visade det sig, att inga skador uppstått och att
såväl axel som lagerskålar fortfarande voro spegelblanka.

Frågan om kalenderreform inför samfärdselkonferensen.
Den av nationernas förbund anordnade fjärde
allmänna samfärdsel- och transitokonferensen ägde rum
i Geneve den 12–24 oktober 1931. Förhandlingarna
rörde sig bl. a. om lämpligheten att fixera de rörliga
helgdagarna och förenkla den gregorianska kalendern
(se härom Teknisk tidskrift 1931, häfte 30, sid. 422).

Konferensen var av den meningen, att ur ekonomisk
och social synpunkt en stabilisering av de rörliga
helgdagarna krävdes i det allmännas intresse. Vad
beträffar påskens stabilisering, förordades dess förläggande
till första söndagen efter andra lördagen i april.

Nationernas förbunds råd anmodades att bringa dessa
uttalanden till vederbörande kyrkliga myndigheters
kännedom samt att före den 30 april 1933 delgiva
regeringarna nämnda myndigheters uppfattning.

Vad beträffar den gregorianska kalenderns
förenkling, beslöt konferensen att översända till regeringarna
en framställning av frågans ekonomiska och sociala
sida. I sakfrågan uttalade konferensen, att den icke
funnit tiden lämplig att giva uttryck åt någon viss
principiell åsikt, men att den rådgivande och
tekniska samfärdsel- och transitokommissionen skulle
fortsätta med att införskaffa opartiska upplysningar i
ämnet.

Arbetstidens minskning såsom medel mot arbetslösheten.
Ett resultat av den ihärdiga ekonomiska
depressionen har blivit ett växande intresse för frågan om
arbetstiden. I de av arbetslösheten hårdast drabbade
länderna ha många arbetsgivare frivilligt minskat
arbetstiden för att därigenom kunna sysselsätta ett större
antal arbetare. De möjligheter som härigenom erbjuda
sig att lindra den nuvarande situationen, ådraga sig
uppmärksamhet på nästan alla håll och även från de
offentliga myndigheternas sida är man betänkt på att
vidtaga åtgärder antingen för att "fördela" arbetet
såsom en nödfallsåtgärd under den rådande krisen eller
för att genomföra en permanent minskning av
arbetsdagen eller arbetsveckan.

Hittills hava fyra stater, nämligen Tyskland, den fria
staden Danzig, Polen och Tjeckoslovakien skridit till
dylika åtgärder. Här meddelas en sammanfattning av
vad som sålunda åtgjorts.

I Tyskland bemyndigades riksregeringen genom
nödförordningen den 5 juni 1931 att med riksrådets
samtycke förordna en minskning av arbetstiden till fyrtio
timmar i veckan för vissa industrigrenar, offentliga
förvaltningsmyndigheter och grupper av arbetare. Med
tillämpning härav utfärdade riksregeringen den 30
sistlidne september en serie förordningar med närmare
föreskrifter rörande ordinarie arbetstid och övertid.

I Danzig har den fria stadens regering utfärdat en
nödförordning angående införandet av fyrtio timmars
arbetsvecka inom stats- och kommunalförvaltningen
samt inom annan offentlig tjänst.

I Polen antog regeringen en lag den 10 oktober,
vilken två dagar senare godkändes av senaten och
varigenom 1919 års lag om åtta timmars arbetsdag
ändrades. Lagen av 1919 innehåller en bestämmelse, enligt
vilken vid fall av "nationellt nödtvång" regeringen
bemyndigas att efter samråd med arbetsgivar- och
arbetarorganisationer utfärda förordning om förlängning av
arbetstiden per dag eller vecka. Den nu antagna lagen
innehåller bestämmelser om utfärdandet, vid fall av
"nationellt eller ekonomiskt nödtvång", av förordning
icke endast om förlängning utan också om minskning
av arbetstiden. Följaktligen kan den förenklade
procedur, som medgives ifråga om den ordinarie
arbetstidens förlängning utöver åtta timmar om dagen, i
undantagsfall vara tillämplig även ifråga om den ordinarie
arbetstidens fastställande till kortare tid än åtta timmar.

I Tjeckoslovakien har arbetsministern låtit utarbeta
ett lagförslag rörande 40 timmars arbetsvecka, vilket
för yttrande underställts övriga ministerier. Enligt
förslaget får arbetstiden i industriella företag i regel
icke överstiga åtta timmar om dagen och 40 timmar i
veckan (i stället för 48 såsom tidigare). Förslaget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:05:43 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931a/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free