Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 febr. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
14 FEBR 1931
Fig. 17.
egenvikt är 4 ton och övriga data återfinnas å fig. 17,
som även visar principen för vagnens tippning.
För norra malmstråket har man endast en
utfrakts-stoll, belägen å etage 5. Därvid är dock att märka,
att det ej är samma etagebeteckning å de bägge
malmerna, utan den nu nämnda etagen ligger endast c:a
20 m högre än etage 11 i södra malinstråket, varför
man å bergssluttningen sänker sig så mycket att de
bägge spårsystemen gå ihop. För malm, som brytes
under utfraktsstollens nivå, användes dels en
rutsch-bana (gruvan Salomon, fig. 18), på vilken malmen
spelas upp till utfraktsnivån, dels ett ångdrivet spel
(gruvan Lago), vilket hissar vagnarna - av den typ
som användes i underjordsbrytningen - så högt att
de, medelst förut beskrivna tippningsanordningar,
störtas direkt i Gr an dby-vagnar för vidare transport
till krosshus eller upplag.
Gråbergstransporterna inom gruvan ombesörjas
huvudsakligen av ånglok. Gråbergsspåren ligga ofta i
branta stigningar med upp till 5 % maximilutning,
vilken siffra man dock ej gärna överskrider.
Gråbergsvagnarna äro även av sidotippande typ och med
den ena sidan så fastsatt, att densamma vid tippning
automatiskt lyftes upp.
De mängder malm och gråberg,
som per dygn transporteras inom
gruvorna, uppgå till 8 000 ton
malm och 4000 m3 gråberg.
Den del av malmen som skall
krossas transporteras till
krosshuset vid Naya, där den kommer
in på ett över krossarna beläget
plan. Malmen tippas i fickor och
matas från dessa i tre stycken
käftkrossar nr 5, tillverkade av
Traylor, Allentown, vardera med
en effekt av 150 ton per tim.
Drivmotorerna äro vardera på 75
hkr, 3000 volt, 725 varv/min.
Från käftkrossarna går godset på
transportband med c:a 15°
lutning antingen direkt till
upplagsfickorna eller, om det skall
ytterligare krossas, till valskrossar,
varefter det på transportband
fördes till andra upplagsfickor.
Under fickorna gå betongtunnlar, i
vilkas tak tappningsanordningar äro placerade. I
dessa tunnlar fyllas de malmvagnar, som skickas till
utskeppningshamnen Huelva.
En stor del av den brutna malmen har så låg
kopparhalt att man vid direkt export ej skulle erhålla
någon betalning för kopparen, varför dylik malm
köres ut på stora tippar i och för urlakning. Platsen
för dessa tippar väljes så, att marken är tillräckligt
konkav och sluttande, för att uppsamla
läknings-vätskan i en bestämd rännil å tippens lägsta del. Innan
tippningen börjar bygges av större malmstycken ett
nätverk av luftkanaler, vilka sedan sättas i
förbindelse med vertikala lufttrummor, som muras av sten,
samtidigt med att malmen tippas. För att erhålla en
jämn temperatur, försöker man om möjligt att i
tippens inre få det grövre och finare godset likformigt
fördelat, men å tippens horisontella yta lägges finare
gods för att därigenom få en för oxidationen lämplig
temperaturstegring. Det finare godset lägges med
tvenne mot varandra vinkelräta system åsar,
varigenom ytan uppdelas i rutor om 4 till 5 m2 area,
detta för att kunna begjuta en bestämd del av
tippens yta1. När detta.arbete är utfört, påsläppes
vatten under c:a en veckas tid, varefter tippen
lämnas åt sig själv under c:a två veckor, då nytt vatten
påsläppes osv. Skulle oxidationen på något ställe bli
så kraftig, att fara för Självantändning föreligger,
pågjutes omedelbart vatten å denna del av tippen. Då
det urlakade godset endast håller 0,3 % Gu, anses
läkningen vara färdig, och malmen utlastas såsom
"washed sulphur öre", hållande 47,5-50 % S. De
vid läkningen förekommande reaktionerna synas av
nedanstående formler:
1. Fe S2 + 70 + H20 = Fe S04 + H2S04.
2. 2 Fe S04 + H2 S04 + O = Fe2 (S04)3 + H20.
3. Fe2 (S04)3 + Cu0 S = Cu S04 + 2 Fe S04 + CuS.
4. Fe2 (S04)3 + CuS + O + H20 = CuS04 + 2 Fe
S04 + H2 S04.
i Träns. Am. Inst. of Min. Eng., vol. 35, 1905: "Weat
Methods of Bxtracting- Copper ät Rio Tinto, Spain" av Charles
H. Jones.
Fig. 18, Cerro Salomon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
