Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 febr. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 FEBR. 1931
BERGSVETENSKAP
13
Den bortrinnande lakningsvätskan håller alltså
huvudsakligen: koppar sulfat, ferrosulfat och svavelsyra.
Allt vatten som passerat lakningstipparna
sammanföres till en huvudränna, som leder vätskan till
ce-menteringsverkets högst belägna serie av dammar.
Varje serie består av tre parallella bassänger så
anordnade, att den inkommande lakningsvätskan kan
delas upp och passera så många dammar, som för
varje särskilt fall är nödvändigt. Varje
bassängar 106 m lång, 1,8 m bred och 0,75 m djup och
har en lutning av i genomsnitt 6,6 dm på 100 m. För
de högre belägna bassängerna är lutningen mindre
eller omkring 0,3 per 100, under det att de lägre
belägna hava en lutning av 1,8 på 100, beroende på att
man där vill ha större vattenhastighet, när den fria
svavelsyran hastigare angriper tackjärnet då
kopparhalten sjunker. Bassängerna äro fyllda med
järnskrot och tackjärn, på vilket kopparen utfälles enligt
formeln
Cu S04 + Fe == Fe S04 + Gu.
Å järnskrotet utfälles mer koppar per ton än å
tackjärnet, men i gengäld erhåller man från det senare
en renare produkt. Den i de övre bassängerna
utfällda metallen har 94-95 % Cu och den från de
lägre belägna delarna 60-65 % Cu, under det man
från hela anläggningen får en produkt med i
genomsnitt 82-83 % Cu. Den till cementeringsverket
inkommande lakningsvätskan håller mellan 2000 och
3000 g Cu per m3, under det att den avgående ej
har mer än 20 g per m3. Anläggningens produktion
är under vintermånaderna 40-50 ton/dygn men kan
under sommaren, då utfällningen går fortare, stiga
till 70 ton/dygn. Den renaste kopparen exporteras
direkt, under det att den sämre briketteras och
sändes till smältverket.
Vid smältverket förhyttas malm från gruvan
tillsammans med briketter från cementeringsverket i
sex ugnar, av vilka dock endast fyra äro i drift,
under det att de två andra stå i reserv. Från ugnarna
får skärstenen, med 20-25 % Cu, nedrinna i en
skänk rymmande 8 ton, som sedan tömmes i kon-
Fig. 19. Kopparverket.
vertrar vardera om 4-5 skänkar. Verket förbrukar
cirka 2 000 ton malm per dygn, och produktionen av
metallisk koppar är cirka 50 ton. Den erhållna
metallen håller 99,1 % Cu och slaggen 0,4 % Cu.
Då den förhyttade malmen håller en del arsenik
och andra, för människor och djur, skadliga gaser,
ha smältverkets skorstenar uppbyggts på toppen av
ett högt berg. Rökgaserna ledas dit genom kanaler
byggda utefter bergets sluttning på sätt som fig. 19
visar. Gaserna hålla vid skorstenstoppen 0,80 %
och vid ugnarna cirka 5 % S02. Rökkanalerna äro
försedda med små dörrar, som användas dels vid
rengöring, dels för att släppa in frisk luft i och för
utspädning av rökgaserna.
NOTIS ER^_____
Rätten till bearbetning av icke inmutningsbara
mine-ralfyndigheter å kronojord. Regeringen har i
proposition till riksdagen begärt bemyndigande att under ännu
ett år, räknat från och med den l juli 1931, få upplåta
rätt till bearbetande av icke inmutningsbara
mineral-fyndigheter å kronojord. Denna rätt innebär
meddelande av tillstånd åt svensk undersåte att mot årlig
avgäld och övriga av k. m:t bestämda villkor å kronans
mark utföra gruvarbete och tillgodogöra sig
mineral-fyndigheter av annat slag än de i § l gruvestadgan
nämnda. Koncessionstiden gäller högst 10 år, men
koncessionsinnehavaren äger vid koncessionstidens utgång
företräde till fortsatt arbete å fyndigheten, om
riksdagen vid denna tidpunkt fortfarande medgiver dylik
upplåtelse. Upplåtelserätten omfattar även mark för
vägar samt för anläggande av verkstäder och
arbetarbostäder mot ett årligt arrende.
Undersökning rörande thomasprocessen. I
VDI-Zeit-schrift (1931, häfte 5, sid. 147) publicerar K. Thomas
ett kortfattat sammandrag av resultaten från en serie
försök med thomasprocessen. Undersökningarna gällde
det inflytande konverterformen har på processens
förlopp, t. e. blåsningstiden, avbränningen, mängden av
utkastat gods och temperaturstegringen i badet.
Vid undersökningen konstaterades det redan förut
välbekanta förhållandet, att en hög
temperatur hos insatsen påskyndar
processen. Vid den vanliga
sammansättningen hos tackjärnet
syntes 1250 ° vara den lägsta
temperatur hos insatsen som kan
tilllåtas. Undersökningar rörande
inflytandet av badets höjd,
bläster-mängden och blästertrycket gåvo
inga entydiga resultat. Däremot
visade det sig, att blåsningarna
avsevärt influerades av konverteras
form, nämligen så, att
blåsningstiden kunde förkortas och
utkast-ningen minskas i den mån
"cirkulationsytan" i konvertera förstorades.
Med cirkulationsyta förstås den av
konverteras inre diameter och den
yttersta formkransens diameter
begränsade ringformiga ytan.
Blåsningstiden kunde alltså minskas
med 20 %, om cirkulationssytan
ökades från ca 1100 cms till 2 400
cm2 per ton insats vid för
övrigt likartade betingelser, såsom
baddjup, konvertervolym pr ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
