Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 febr. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
14 FEBR. 1931
insats, bläster try ek och formarea. Cirkulationsytans
inflytande framträder starkare, ju lägre
insatstemperaturen är, medan å andra sidan en olämplig
dimensionering av konvertern inskränker den höga
insatstemperaturens fördelar. Avbränningens storlek
influeras ej i ogynnsam riktning vid cirkulationsytans
ökning och blåsningstidens förkortning. Vidare
åstadkom en större cirkulationsyta en högre badtemperatur,
varigenom det blev möjligt att arbeta med 6 % skrot
i chargen. Man kan av dessa omständigheter sluta sig
till att kolets förbränning till koloxid och kolsyra
förskjutes mot en större kolsyremängd vid ökning av
cirkulationsytan. Denna uppfattning stödes ytterligare
genom undersökningar av blästerbehovet per kg
legeringsämnen i järnet.
Hisskorgar av lättmetall. I Amerika har man gjort
försök att i rätt stor utsträckning använda lättmetaller
som konstruktionsmaterial för traverser, varigenom man
ernår en betydande viktbesparing och därmed lägre
driftkostnader. Det vill dock av tyska undersökningar
synas, som om denna besparing ej på långa vägar kan
uppväga den ökning i anskaffningskostnader som
uppstår, om man utbyter stålet mot de 30 till 40 gånger
dyrare aluminiumlegeringarna.
Däremot skulle det enligt VDI-Zeitschrift (1931, häfte
5, sid. 131) möjligen kunna vara ekonomiskt fördelaktigt
att använda aluminiumlegeringar i hisskorgar för
schaktuppfordring vid gruvor. Den minskade dödvikt man
på detta sätt uppnår inverkar ju på
uppfordringsan-läggningen i sin helhet, sålunda på linor, linskivor, lavar
och spel.
De moderna aluminiumlegeringarna torde enligt den
citerade tidskriften fylla alla rimliga anspråk på
hållfasthet, slitstyrka och motståndsförmåga mot korrosion.
Särskilt den senare omständigheten är värd beaktande
icke minst i gruvor med salthaltigt eller surt vatten,
då som bekant aluminiumlegeringarna varit rätt
ömtåliga i fråga om korroderbarheten. Man har dock i
Tyskland utfört en del försök med hisskorgar av
dur-aluminium, som synas ha slagit väl ut. Korgarna
levererades till två olika gruvor år 1929 och ha varit i drift
utan anmärkning i iy2 år. Den ena leveransen gällde
en nyanläggning, där man lyckades nedbringa
korgvikten med 50 %. Vid den andra leveransen ersattes
en äldre korg i två våningar med en duraluminiumkorg
i tre våningar, varigenom man kunde öka
sammanlagda vikten av gods och vagnar med 50 %.
Effektbehovet vid Symons konkrossar. "Mining world"
har anställt en enquéte angående kraftbehovet vid
Symons konkrossar, använda för nedkrossning av olika
kopparmalmer. Ur de inkomna svaren, som publicerats
i tidskriftens marsnummer 1930, citeras följande
uppgifter:
Verk A. Krossverket består av en 305 X 610 mm
Blakes tugg, en l 370 X 610 mm valskross samt en
Symons konkross med 3 fots bottendiameter. Konkrossen
avverkar ca 26 ton per timme ’och nedkrossar godset
från 63 till 12 mm max. Den drives med rem från en
60 hkr motor. Maximala effektbehovet utgör 35 kW,
medeleffektbehovet 23,5 kW och tomgångseffekten 6,45
kW. Dygnsproduktionen är 3’50^. till 400 ton. Manteln
blir utsliten på 30 dagar och klockans infodring på 40
å 45 dagar. Malmen är av en mycket hård, kvartsig typ.
Verk B har 4 st. 7-fots konkrossar. Ingående godsets
maximistorlek varierar mellan 153 och 203 mm, det
utgående godsets alltefter könens justering. Varje kross
drives direkt av en .200 hkr synkronmotor med
effekt-faktorn 0,8, 2 200 V, 60 per., 450 v./min.
Medelbelastningen av motorn utgör 128 kW, tomgångseffekten 27
kW. Motorerna ha kunnat belastas upp till 350 kW
utan att falla ur fas. Energibehovet är i medeltal 0,64
kWh/ton. Slitningen är ca 0,8 mm per dygn för könen
och ungefär lika mycket för klockan.
Verk C har två st. 7-fots konkrossar, vilka ersätta nio
äldre enheter. En enda kross motsvarar verkets
kapacitet; den andra står i reserv. Ingående godset har
storleken 153 mm max. Krossen avverkar ca 240
ton/tim. Varje kross drives medelst
texrope-transmis-sion av en 240 hkr synkronmotor. Medeleffekten vid full
belastning är 110 kW, vid tomgång 24 kW.
Energibehovet är 0,458 kWh/ton.
Verk D. Vid detta verk upptar en 7-fots konkross
berget från gruvan, sedan detta passerat genom ett
12-tums galler. Huvudmassan av godset har
styckestorleken 200 mm eller mindre samt nedkrossas till max.
25 mm. Avverkningen uppgår till 275 ton/tim.
Krossen drives direkt av en 2i50 hkr induktionsmotor.
Kugghjul och drev ha resp. 39 och 19 kuggar. Medeleffekten
är 79,8 kW, den högsta iakttagna belastningsspetsen 318,5
kW och tomgångseffekten 18,7 kW. Innan
belastningsspetsen uppnås, ge fjädrarna efter, varvid krossen
tömmes. Energibehovet uppgår till 0,29 kWh/ton. Könen
justeras 2 gånger i veckan; den därvid iakttagna
slitningen brukar uppgå till ca 3 mm. Nedre delen av
könens mantel måste bytas efter i genomsnitt 158 dagar,
klockans infodring efter 95 dagar.
Verk E har två st. 7-fots konkrossar, vilka nedkrossa
det gods, som passerar ett 3-tumsgaller men stannar
på en trådsikt med öppningar om 63,5 X 2’5,4 mm.
Avverkningen uppgår i genomsnitt till 480 ton per timme
och kross. Varje kross drives av en 250 hkr
direktkopplad motor, som automatiskt slås ifrån vid överbelastning.
Medeleffekten är 56 kW, energibehovet ca 0,155 kWh/ton.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av febr. och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5.16.0
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 230-290.
3) Valstråd, " 0,65 " " " 265-320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris " " 185-210.
5) Valsat lancashirejärn, " " " 290.
För rubrikerna 2-5 avser noteringen l 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr l............................Sh. 59- O j pr 1016 kg fob
" " 3............................ " 58- 6 J verkets docka.
F er r olegering ar:
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 11 p l 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 9 och uppåt pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ " l- O- O extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... " O- 2- 3 pr Ib Volfram.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C.... " 29- O- O skala 11/-.
" 4/6% C.... " 21-10- O skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
" Kolfri legering .... £ O- 0-10 per Ib Cr.
Chrom, metallisk........................ ;1 O- 2- 6 per Ib Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ " 0-12-8 per Ib Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 1: 90 Tenn: eng. i tackor Kr. 2: 30
tackor " 1:72 Zink: hytt i tackor
0:28
Koppar: tackor:raff. " 0:95 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ " 0:30 -100 % Xi ........ " 3:30
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
