Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9. 12 sept. 1931
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 9
SEPT. 1931
l TEKNISK TIDSKRIFTP
*
BERGSVETENSKAP
fi: B.G.MARKMAN.
INNEHÅLL: Borrningsproblemen vid gruvorna, av bergsingenjör Börje Hjortzberg-Nordlund.
till elektriska ugnar för höga temperaturer, av bergsingenjör Gunnar Nordström. - Notiser.
’Motståndsmaterial
BORRNINGSPROBLEMEN VID GRUVORNA.
REDOGÖRELSE FÖR JÄMFÖRANDE BORRMASKINSPROVNINGAR VID ETT LUFT^
TRYCK AV CA 6 ÅTO, UTFÖRDA I MALMBERGET VINTERN 1929-1930.
Av bergsingenjör BÖRJE HJORTZBERG-NORDLUND, Malmberget.
Borrningsproblemen vid våra gruvor ha under
senaste tid ägnats ett alldeles speciellt intresse,
beroende på en del sammanstötande faktorer:
1) Den rådande tidsandan med dess alltmer stegrade
krav på rationella arbetsmetoder och maskiner.
2) Utsläppandet av nya, speciellt självroterande
borrmaskiner av hittills oanad borrningskapacitet i
förening med lätthanterlighet och hållbarhet.
3) Den snabba utvecklingen inom borrstålsindustrien,
som i viss mån möjliggjort användandet av såväl
kraftigare borrmaskiner som högre lufttryck.
De provningar, som av professor Markman
utfördes vid Hillängsgruvan (J. K. A. 1928, VII) samt av
ingenjörerna Fredenberg och Hjertén i Grängesberg
(Blad för bergshanteringens vänner 1930, I), ha
huvudsakligen behandlat frågan om bergborrning med
luft av högt lufttryck. Då emellertid resultatet av
dessa undersökningar, trots det storartade arbete som
utförts, knappast kan anses utgöra mer än en
uppläggning i stort av de frågor, som uppställa sig i
samband med borrningsproblemen vid gruvorna,
torde det vara berättigat att ytterligare belysa
frågeställningen genom att meddela resultaten av de
jämförande borrmaskinsprovningar vid ca 6 åto, som
under vintern 1929-1930 blivit utförda i Malmberget.
Dessa provningar hava visat möjligheten av, sedan
man genom tidsstudier fastställt huru lång tid
uppställning av maskinen genomsnittligt tar samt den
genomsnittliga tiden för borrbyten och utmatningens
framdragande, att efter nettoborrhastighetsprov
fastställa huru många meter, som per skift kan borras
med en viss maskin. Härigenom bör man få ett
fastare grepp kring hela borrningsfrågan och således
lättare kunna bedöma vad som är väsentligt vid
borrmaskinsprovningar vid olika tryck och i olika
bergarter.
Allmänna synpunkter på borrmaskinsprovningar.
I det följande hava nedanstående beteckningar
använts:
Brutto borrtid: tiden från uppställningens början för
första borrhålet till borrningens avslutning vid
skiftets slut, med avdrag för raster, gångtid vid
rasten och tider, som förts under diverse.
Netto borrtid: den med stoppur observerade tid, som
maskinen arbetat.
Framdragning: f ramdragning av slangar, maskin,
pelare och borr samt uppordnande av borren på
arbetsplatsen.
Uppställning: tiden för uppmontering av maskinen
för varje borrhål. I uppställningen inräknades av
praktiska skäl även insättandet av första borren.
Borrbyte: tiden för varje borrbyte.
Framflyttning (av utmatning): tiden för framdragning
av borrmaskinens utmatning.
Bröstningstiden: tiden som åtgår för påhuggning
medelst handmaskin av varje nytt borrhål.
Diverse: den tid som förlorats på grund av sådana
arbeten, som ej borde förefinnas vid idealiskt
borrningsarbete såsom täta borr, väntan, reparationer
och dylikt.
Gångtid: den tid, som åtgått för gång till och från
arbetet vid skiftets och rastens början och slut.
Laddningstid: häri innefattas nedtagning och utdrag-
ning av borrningsattiraljen, laddning, skjutning
samt skrotning.
Avgörande för en borrmaskins lämplighet för ett
visst arbete blir för det första den
bruttoborrnings-hastighet, som med densamma kan erhållas, för det
andra den diversetid, som vid borrning med maskinen
kommer att erfordras.
Se vi frågan rent schematiskt, så är
bruttoborr-hastigheten beroende av nettoborrhastigheten,
uppställningstiden, tiden, som åtgår för borrbyten och
f ramflyttningar av utmatningen samt håldjupet.
Bruttoborrhastighetens storlek kan matematiskt
uttryckas på följande sätt:
Nedanstående beteckningar användas:
Bruttoborrhastighet = Hb Tid för varje borr-
byte = b
Nettoborrhastighet = Hn Tid för varje f ram-
flyttning av utm. = /
Håldjup (medeltal) = D Antal borrbyten
pr hål = a
Tid f or värj e uppställning = u Antal framflyttn.
pr hål = p
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931b/0065.html
