Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 10 okt. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
TEKNISK TIDSKRIFT
10 OKT. 1931
Fig. 1. Interiör från The U. S. Tyler Company’s stora siktlaboratorium.
dessa länder. Inalles besöktes ett 204al olika
laboratorier.
Bland de mera bemärkta
undervisningslabora-torierna må nämnas laboratorierna vid följande
universitet eller högskolor:
The Royal School of Mines, London,
Columbia University, New York,
Massachusetts University of Technology, Boston,
Yale University (Hammond Laboratory), New
Haven,
Colorado School of Mines, Denver,
Idaho School of Mines, Moscow,
Montana School of Mines, Butte.
I en särklass stå de med Bureau of Mines
samarbetande laboratorierna vid universiteten i Salt
Lake City (Utah), Holla (Missouri) och i Reno
(Nevada).
Laboratoriet i Rolla är huvudstationen, och där
behandlas anrikningsproblemen ur driftssynpunkt.
Reno-stationen sysselsätter sig huvudsakligen med
problem, som höra samman med flotation av
guld-haltiga malmer.1 Experimentstationen vid
universitetet i Salt _Lake City har slutligen till uppgift att
granska och’klargöra lagarn,a och grundbetingelserna
för de olika anrikningsförloppen. Materialet för där-
i E. S. Leaver and J. A. Woolf; Flotation of Minor Gold
in Large-scale Copper Concentrators. Techn. Publ. No 410,
Am. Inst. of Min. a. Met. Eng. 1931.
varande undersökningar är mer sällan
malmer utan i stället rena mineral.
Förutom krossningsproblemet, som
sedan mer än fem år studerats och
fortfarande är föremål för ivrigt arbete
av de numera väl kända forskarna
Gross och Zimmerley, har
flotations-anrikningen kommit att intaga det
viktigaste rummet i detta laboratoriums
forskningsarbete. De omfattande
flota-tionsundersökningar med rena mineral,
som för några år sedan företogos där
under ledning av professor Gaudin, ha
redan omnämnts i ett föregående
föredrag.1 För närvarande gå forskningarna
ut på att tränga flotationsproblemet
ändå närmare in på livet. Som
exempel på de vägar, som därvid följas, må
nämnas de forskningsuppgifter som
voro under arbete vid förf:s besök vid
detta laboratorium:
Studium av gasadsorption å blyglans.
Flotation av zinkblende med olika
gaser och i olika atmosfärer.
Bestämning av kvantiteterna
adsor-berad reagens, speciellt för
systemet zinkblende och cyanid.
Inverkan av elektrolyter på flota-
tionseffekten.
Studium över blyglansens struktur
och ledningsförmåga i ändamål att
utröna om något samband med
flotabilitet kan påvisas.
Selektiv flotation av kvarts från
fältspat.
Selektiv flotation av fältspat från
kvarts.
För var och en av de uppräknade
uppgifterna var minst en man sysselsatt. Dessutom
pågingo förberedelser för röntgenografiska
undersökningar såsom ett led i forskningarna på
flotationsom-rådet. En antydan om forskningsarbetet vid detta
laboratorium kan icke göras utan att omnämna den
mycket brett anlagda och redan långt komna
forskningsuppgiften, som går ut på att enbart med hjälp
av mikroskopet utreda förekommande praktiska
anrikningsproblem.
En motsvarighet till Bureau of Mines
experimentstationer är Department of Mines Testing and
Research Laboratories i Ottawa Canada. Detta
laboratorium är väl känt tack vare dess i Department of
Mines, Canada, Investigations in Ore Dressing and
Metallurgy publicerade undersökningar, av vilka det
framgår, att arbetsuppgifterna äro mindre av
teoretisk än av praktisk art. Som
undersökningslaboratorium med uppgift att utred.a anrikningsfrågor för
praktikens behov är detta laboratorium för hela
Canada ett verkligt centrallaboratorium av sådan
betydelse, att full motsvarighet i något annat land icke
torde finnas. Den tekniska och vetenskapliga
kontakt, som upprätthållits och fortfarande upprätthålles
mellan England och Canada och även naturligtvis
mellan England och övriga kolonier har vidare
bidragit till och möjliggjort, att några av de engelska
l Tekn. tidskrift 1930, Bergsvetenskap, sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
