Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 10 okt. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
10 OKT. 1931
Fig. 10. Laboratorieflotationsapparat av mekanisk typ.
Fig. 6 visar några exempel på mer ovanliga
utföranden av laboratoriekulkvarnar. Fig. 6 A är en
schematisk bild av den ovan nämnda Denver-kvarnen.
Malrummet har en plattat avrundad form med en
större öppning för godsets införande och ett mindre
hål för urtappning av den färdiga produkten. Båda
öppningarna äro placerade i malrummets periferi, och
urtappningshålet är så dimensionerat, att kulorna
hållas kvar när godset spolas ur. Fig. 6 B visar ett
utförande, där kvarnen liksom i föregående fall är
fastsatt i ena änden av en roterande axel. Själva
kvarnrummet har konisk form och är försedd med en
grov sikt och dessutom med ett medelst
skruv-tvingar fastsatt lock. Kvarnen tömmes eller rengöres
lätt i samband med rotation. Denna kvarntyp har
utarbetats speciellt med hänsyn till möjligheter att
företaga demonstrationer av kulkvarnars arbete ur
undervisningssynpunkt. Nackdelen därvid är att
sikten ändrar kulbanan för de närmaste kulorna.1 Fig.
6 C visar en likartad typ. Malrummet är här
hopbyggt av två var för sig lagrade koniska delar, mellan
vilka finnes en längs periferien gående springa,
genom vilken utmatningen sker. Under själva
krossningen hålles denna springa sluten medelst ett
gummiband.
Bland laboratoriekvarnar för kontinuerlig drift ma
särskilt nämnas en konstruktion, vid vilken manteln
kan förlängas med en eller två delar samt vid
vilken kulor eller stavar efter behag kunna användas.
Fig. 7 visar en dylik kvarn med en vidskarvning i
användning.
Flotationsapparater.
Beträffande använda typer av flotationsapparater
äro de mekaniska nästan enbart använda. Hur goda
de Pneumatiska apparaterna än äro i driftsskala,
synes de i laboratorieskala icke giva så goda och
jämna resultat som de mekaniska. Detta
sammanhänger givetvis med att det är svårare att reglera
och kontrollera luftmängden i en pneumatisk apparat
än det är att reglera varvtalet i en mekanisk
apparat. Detta är utslagsgivande, ty för
flotationsunder-sökningarna erfordras att fullt likartade
förhållanden skola kunna åstadkommas vid olika försök.
Endast i General Engineerings laboratorium utföras
samtliga försök å Mc Intosh-celler. Fig. 8. Dessa
försöksapparater äro såsom bilden visar försedda med
en mindre cell för omflotering av råkoncentraten.
Av mekaniska apparater äro Minerals Separation’s
och Fahrenwalds apparater mest i bruk. De finnas
i storlek från 500 till 2000 gram. Fig. 9 visar en
Fahrenwaldsapparat. Den skiljer sig från Minerals
Separations apparat som bekant huvudsakligen
därigenom att luften tillföres genom ett runt
propelleraxeln befintligt rör med hjälp av propellerns egen
sugverkan. I Fahrenwalds ursprungliga konstruktion
skedde luftinsugningen genom den ihåliga axeln,
vilket ur många synpunkter synes vara att föredraga,
åtminstone när det gäller laboratorieapparater. Med
det nu vanliga utförandet uppstå nämligen
svårigheter att anordna tätning mellan den roterande axeln
och röret för lufttillförseln i och för luftens
effektiva reglering och att samtidigt förhindra att smörj-
Mining- and Metallurgy, Vol. 12, Febr. 1931, s. 108.
Fig. 11. Laboratorieilotationsapparat, typ Ruth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
