Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 nov. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 NOV. 1931
BERGSVETENSKAP
85
peller. Vattnet för den uppåtstigande strömmen
tillföres vidare genom den ihåliga propelleraxeln.
I fråga om nya hjälpmedel och apparater för
anrikningsundersökningar i minsta skala skulle v,ara
mycket att tillägga, så mycket mer som de slag av
undersökningar, som utföras i denna skala,
åtminstone bland undersökningar med teoretiskt syfte,
numera äro de ojämförligt viktigaste. Det torde
emellertid föra för långt inom ramen för detta korta
meddelande att närmare ingå härpå. Vare nog sagt,
att fysikalisk^ mätningar av olika slag intaga en
viktig plats i nutida anrikningsundersökningar och
speciellt när det gäller flotation.
Aktuella forskningsuppgifter oeh forskningsresultat.
Krossningsproblemet har kommit i ett nytt skede
1 samband med Gross och Zimmerley’s direkta
ytbe-stämningsmetod av krossad kvarts, med hjälp ,av
vilken giltigheten av Rittingers lag ovedersägligen
kunnat experimentellt bevisas. Som bekant baserar
sig denna ytbestämningsmetod på att
upplösningshastigheten för kvarts i fluorvätesyr.a står i direkt
proportion till den exponerade ytan. I förbigående
kan nämnas att prof. Fahrenwald för närvarande är
sysselsatt med en undersökning att med hjälp av
jon-adsorption bestämma ytan hos en krossad produkt,
och det har redan kunnat påvisas att exempelvis
vätejonkoncentrationen i vatten, vari nedförts en krossad
produkt, är beroende av krossprodtiktens yta i
förhållande till vätskemängden. På basis av Rittingers
lag och med hjälp av de nyare hjälpmedel för
yt-bestämningar, som kommit i användning, framför allt
de nyss nämnda elutriatorerna, hava förnyade
bestämningar av mineralens krossningsmotstånd
företagits, vilka bestämt peka på ,att
krossningsmotstån-det står i nära relation till hårdheten.1 För bergarter
utövar därjämte textur och struktur ett mer eller
mindre avgörande inflytande.
Som slutled i dessa krossningsundersökningar
kunna betraktas undersökningarna över effektåtgång
och verkningsgrad för de olika krossmaskinerna.2
Kulkvarnsarbetet tilldrar sig därvid fortfarande
största intresset. I ett .av bergsingenjör Rothelius
nyligen inför avdelningen för kemi och
bergsvetenskap hållet föredrag omnämndes tämligen ingående
de vid experimentstationen i Holla för kort tid sedan
utförda försöken. Såväl vid experimentstationen i
Utah som vid universitetet i Moscow pågå ingående
undersökningar inom samma område.
Vid Utahl,aboratoriet användes en metod för
bestämmande av det till kulkvarnar tillförda arbetet,
vilken är analog med den av Haultain använda
metoden för mätning av kraftåtgång vid valskrossar.3
Vid försöken i Moscow ha bl. a. följande resultat
erhållits.4 För varje kvarn finnes en viss
kulstorlek, godsstorlek, vinkelhastighet samt kul- och
godsfyllnad, som ger maximal effekt. Våtmalning
1 U. S. Bureau of Mines, Reports of Investigations, Serial
2 948, 1929.
2 U. S. Bureau of Mines, Reports of Investigations. Serial
2 952, 1929.
3 Gross och Zimmerley: A device for determining work
input to a laboratory ball mill. U. S. Bureau of Mines. Report
of Investigration. R. I. 3 058, 1931.
4 Fahrenwald och Lee, Ball Mill Studies. Am. Inst. of
Min. a. Met. Eng"., Technical Publication nr 375, 1931.
ger högre verkningsgrad än torrmalning. Högsta
verkningsgrad erhålles vid hastigheter som äro större
än den kritiska. För en laboratoriekvarn med 300
mm diameter och 100 mm längd befanns den ur denna
synpunkt lämpligaste hastigheten vara 1,33, ggr den
kritiska. Det torde emellertid kunn,a ifrågasättas,
om icke den avsevärda kulstorleken, 25 mm, jämte
frånvaron av ojämnheter å mantelytan bidragit till
detta resultat. Beträffande kulstorleken angives, att
medelkornstorleken för malgodset bör vara sådan,
att kornen fångas vid en vinkel av omkring 17°
mellan kulorna.
Den mekaniska och våtmekaniska anrikningen, som
en tid råkat i misskredit tack vare flotationens
nästan om en modes,ak påminnande snabba
frammarsch, har på sistone, åtminstone i laboratorierna,
återvunnit en del av sitt intresse. Därom vittna
bl. a. även de undersökningar över
centrifugalsepara-torer,1 luftseparatorer2 och klassifierar,3 som nyligen
publicerats. Ävenså har frågan om lämpligaste
förbehandling för gods, som skall behandlas å skakbord
återupptagits, varvid bl. a. framhållits betydelsen för
ett gott sk,akbordsresultat om malmmineralen vid
härdanrikning äro avrundade och gråbergsmineralen
äro kantiga. I fråga om siktning eller sortering i
strömapparater såsom lämpligaste förbehandling för
härdanrikningen tyckas dess.a undersökningar peka
mot att en väl genomförd sortering fortfarande är
att föredr.aga framför siktning.
På f löt ät ions området, slutligen, är forskarintresset
fortfarande starkt inriktat. Särskilt pågå ivriga
försök att uppfinna nya reagens och att möjliggöra
flotation av kommersiell betydelse för oxidiska mineral,
kanske främst kassiteriten. En intressant
undersökning, som redan lämnat resultat av praktisk
betydelse, är Gaudins påbörjade undersökning av
kornstorlekens inverkan på flotabiliteten.
Undersökningen bedrives på fler.a fronter. En av dessa
utgör på flotationsanrikningens område en
motsvarighet till de av Rothelius sedan åtskilliga år bedrivna
undersökningarna över slamförluster vid svenska
järnmalmsanrikningsverk. Gaudins undersökningar
ske i samarbete med ett antal anrikningsverk, av
vilka redan några med ledning av de vunna speciella
försöksresultaten genomfört vinstgivande
förbättringar. De viktigaste hjälpmedlen vid dessa
undersökningar äro mikroskopet jämte de nyss nämnda
elutriatorerna och brikettpressen. I detta
sammanhang bör nämnas, att likartade systematiska
undersökningar av anrikningsprodukter i samband med
driften numera ofta företagas av anrikningsverken
själva. Utah Copper Co har t. o. m. gått så långt, att
det för några anrikningsverk gemensamt inrättat ett
särskilt laboratorium enbart för dylika
undersökningar.4
Vid undersökningar å kopparmalmer med låga
guldhalter har t. e. befunnits, att guldet nedpressas
1 H. A. Doerner, Centrifugal Concentration, U. S. Bureau
of Mines, Technical Paper 457, 1929.
2 A. F. Fag-gart and R. L. Lechmere-Oertel: Elements of
the Pneumatic Table. Milling- Methods, 1930, s. 155. Am.
Inst. of Min. a. Met. Eng.
3 A. W. Fahrenwald : Classifier Efficiency ; an
Experimen-tal Study. Milling- Methods 1930, s. 82.
4 H. S. Martin: Microscopic Studies of Mill Products as an
Aid to Operation ät the Utah Copper Mills. Milling- Methods
1930, s. 458.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
