Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 nov. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
14 NOV. 1931
av kalköverskott.1 Även cyanidtillsatser vid
koppar-guldförande pyritmalmer måste användas med
försiktighet.
Krossningsgradens och utspädningens betydelse
för flotationen studeras av Fahrenwald och hans
assistenter,2 och Fahrenwald har påvisat, hurusom
det är av lika stor betydelse för ett jämnt
driftsresultat ,att storleken av flotationsgodsets yta hålles
konstant som att tillmatningen av reagenser hålles
konstant.
Av stort allmänt intresse är också det vid Gaudins
undersökningar framkomna resultatet, att bortsett
från de avvikelser som härröra från bristande
ren-krossning, största förlusterna vid flotation ligga i de
finaste kornklasserna. I detta avseende skiljer sig
f lotationsanrikningen från den mekaniska
anrikningen endast så till vida att gränsen för den
kornstorlek, vid vilken metallförlusterna ökar, är avsevärt
lägre vid flotation än vid våtanrikning ^ och
förhållandet för flotationens vidkommande blir i många
fall först märkbar efter uppdelning i elutriator i ett
stort antal olika sorter av det genom 200 mesh-sikten
gående materialet. Betydelsen av att även för
flotation undvika dödmalning framstår härigenom i klar
dager. Det kan förtjäna framhållas, att med Gaudins
resultat överensstämmande uppgifter vid skilda
tillfällen redan blivit publicerade av andra författare.3
Gaudins undersökningar, vilka ännu icke publicerats,
torde emellertid skingra v.arje tvivel i denna sak.4
Från teoretisk synpunkt äro dessa de minsta
kornens förhållande vid flotationen svårförklarliga.
Eljest har på sistone intet framkommit, som
motsäger den allt mer omfattande teorien beträffande
flotation, att densamma betingas av
samlarreagens-molekylernas orientering å mineralytorna på ett
sådant sätt, att ytorna överklädas med ett
vatten-repellerande, av kolvätegrupper sammansatt skikt,
Det närmare förloppet mellan mineralen och de olika
reagenserna bero i sin tur på. ett flertal
omständigheter, såsom lösningsförlopp, kemisk reaktion,
ad-sorption av olika slag, elektrokemiska förlopp osv.
Tid efter annan hava försök gjorts att förklara
hela förloppet med någon enda kemisk eller fysisk
lag. Nu senast har den av prof. Taggart gjorda
hopkopplingen med Brownska rörelsen kommit att
åtskilligt låta tala om sig.5 Det därvid framkomna
faktum ,att mineralpartiklar, som flotera, icke visa
någon Browns rörelse - det förutsattes att de äro
av för Browns rörelse lämplig storlek -, under det
att partiklar, som icke flotera, befinna sig i Brownska
rörelsen, är knappast något nytt, och står i
överensstämmelse med det sedan gammalt kända förhållandet,
att flockbildning befordrar flotation. Taggart fann
emellertid, att vid tillsats av lämplig elektrolyt till
vatten med kvarts, som befann sig i Brownska
rörelsen, rörelsen hos kvartspartiklarna avstannade
utan att partiklarna flockade ihop sig. För att
förklara fenomenet har Taggart inträtt på den farliga
vägen att uppställa en ny hypotes för Brownska
1 Loc. cit. Technical Publication nr 410.
2 Eng. a. Min. World 1931, s. 173.
s Jfr exempelvis Taggart: Handbook of Ore Dressing 1927,
s. 779.
4 Resultaten föreligga numera publicerade i Technical
Publication No 414, Am. Inst. of Min. a. Met. Eng. 1931, Ref. i
Met. u. Erz, 1931, 10, s. 235.
5 A. F. Taggart, T. C. Taylor and A. F. Knoll: Chemical
Reactions in Flotation, Milling Methods 1930, s. 217.
rörelsen gentemot den gtamla s. k. klassiska, och han
har vidare utarbetat en teori för flotationsförloppet i
samband därmed. Det torde emellertid knappast råda
något tvivel om att den vid Taggarts försök
uteblivna s,ammanflockningen orsakats av att
kvartspartiklarna urladdats av och så att säga flockat sig mot
preparatglasens ytor. Proven utfördes nämligen i
mellan glasskivor innestängda ytterst tunna
vätskeskikt. Härmed reduceras Brownska rörelsen till att
vara enbart ett med flotationen sammanhängande
fenomen, som emellertid för närvarande är av föga
värde i och för förklaring av själva
flotationsförloppet.
G. H. Buchanan har i ett nyligen inför American
Institute of Mining and Metallurgical Engineers hållet
föredrag på ett roande och ehuru på ett något grovt
likväl på ett ganska instruktivt sätt sammanfattat
det viktigaste om hur man tänker sig
flotationsförloppet genom att likna det vid en
ballonguppstigning.1 Ballongen motsvaras av gasblåsan och
ballongtyget av skumbildaren. Flygaren är materialet,
som skall flotera. Liksom flygaren med hjälp av
tänder och naglar kan tänkas klamra sig fast vid
ballongen, så kunna vissa mineral utan yttre
hjälpmedel fastna vid luftblåsan. För en säker flygning
fordras emellertid en stadigare förbindelse mellan
ballongen och flygaren, vilket i vårt fall utgöres av
samlarreagenset. De modifierande reagensen hava
vid flotation motsvarande inverkan som vädret vid
en ballonguppstigning, och dispersionsmedlen
tjänstgöra som ordningspolis. De hålla den påträngande
hopen av åskådare, dvs. gråbergsmineralen, på
avstånd, när flygaren - malmmineralet - gör sin
uppstigning.
i G. H. Buchanan: Chemical Tools of Flotation, American
Cyanamid Company, Technical Paper nr 18, 1930.
NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av nov. och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5.13.0
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 230-290.
3) Yalstråd, " 0,65 " " " 265-320.
4) Yalsat martinjärn, mjukt, grundpris " " 185-210.
5) Yalsat lancashirejärn, " " " 290.
För rubrikerna 2-5 avser noteringen l 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn:
Engelskt nr l............................Sh. 60- O \ pr 1016 kg fob
" " 3............................ " 58- 6 J verketg docka.
F er r olegeringar:
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... £ O- l- 8| + 20% pr Ib
Volfram.
Ferrokrom, Kolfri legering .... " O- O- 9£ per Ib Cr.
Krom, metallisk........................ " O- 3- 2 per Ib Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ " 0-12-8 per Ib Ya.
Metaller:
Aluminium: tråd .... Kr. 2: 20 Tenn: eng. i tackor Kr. 2: 80
" tackor " 1:82 Zink: hytt i tackor " 0:33
" omsmält,, 1:65 Nickel: i kulor 99,5
Koppar: tackor:raff. " 0:95 -100 % Xi ........ " 3:15
Bly: hyttackor........ " 0:33
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
