Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 12 dec. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 DEC. 1931
BERGSVETENSKAP
89
gång vara 0,2-0,3 åto för 100 m rörlängd för att vid
500 m uppgå till 0,6 å 0,7 åto.
Efter igångsättande av matartallriken, vilkens
varvantal är föränderligt och vilken vid fastkörning kan
drivas åt motsatt håll, ökas lufttrycket till den höjd
som för godset och rörlängden visat sig vara
lämpligt. Vid normalt gods håller sig arbetstrycket vid
300 m rörlängd vid 1,2 å 1,5 åto. Maskinskötaren
har under hela drifttiden uppmärksamheten riktad
på tryckmanometern, på vilken han avläser
blås-ningens förlopp. Sänker sig därvid trycket, ökas
matningen, och uppträder förstoppning i röret, slår
visaren genast alarm genom att hastigt stiga över
normaltrycket. Matningen måste då avbrytas, och
lyckas man då ej renblåsa ledningen med
tomgångs-körning, måste förstoppningsstället uppsökas. Detta
lokaliseras genom knackningar på rören, vilka vid
svåra stopp isärtagas och rengöras.
Det material, som maskinen kan arbeta med, kan
hava en storlek upp till 100 mm. Starkt slamhaltigt
eller helt slammigt gods bereder nästan
oöverstigliga svårigheter. Den bästa blandningen utgöres av
gods mellan 10 och 70 mm. Lufttrycket måste vid
finkornigare material höjas, den lägsta tryckhöjden
kommer till användning vid blåsning av nämnda
normalgods. Enbart sand med liten fuktighet låter
sig mycket väl transporteras, men för det oerhörda
slitaget i rörledningen har hittills ej framställts
slitgods, som gör detta material" ekonomiskt
användbart. Vid igensättningsgods av normalstorlek har
ej kornformen och sp. v. den stora betydelse som
man skulle vara benägen tro. Aska, slagg, skiffer,
sandsten, kis m. fi. olikartade godssorter hava
kommit till bruk. Det har hänt att t. o. m. stora
gruv-lampor hamnat i godset utan att på något sätt störa.
I detta sammanhang kan meddelas, enligt vad som
uppgivits att vid igensättningen i de tyska gruvorna
något bindeämne ej tillsättes.
Den tredje och inte minst viktiga huvuddelen av
systemet är rörledningen, vars slitagekostnader äro
de största i hela anläggningen.
.n-l-_ Tryckförlusten är proportionell
i l mot rörlängden vilket jämte för-
slitningen gör, att man försöker
förkorta rörlängden genom att
där förhållandena medgiva, placera
igensättningsmaskinen så nära
arbetsplatsen som möjligt. Man kan
i stort indela rörledningen i två
huvuddelar: den fasta och
föränderliga. För den förstnämnda
delen använder man både gjutna
och smidda rör, gärna även med
inneliggande slitfoder. För den
rörliga delen måste hänsyn tagas
till lätthanterligheten, varvid i
allmänhet stålrör med korta längder
komma till användning, 3 m
längder och 4 till 6 mm godstjocklek
är det vanliga. För den rörliga
delen användes snabbkoppling,
så att rören kunna borttagas och
insättas utan större tidsutdräkt. Vid
skarvar, där förändringar av
rörledningens riktning och passlängd
förekomma, brukas teleskoprör,
i
i
se fig. 4 a. Man kan säga att vid en
Torkretanlägg-ning är minst en 90°-böjning tillfinnandes å
rörledningen. Bortseende från det kraftiga slitaget torde
böjningar överhuvudtaget ej i större mån inverka
störande på driften eller förorsaka några nämnvärda
tryckförhöjningar. Ifråga om avvikelser från
horisontalplanet torde alla cirkelns gradtal kunna
användas med undantag av dem som ligga ovan 25°
Fig. 4 b. Torkrets rörkrök.
stigning. Högre stigning är möjlig att utnyttja, men
då stigning större än godsets rutschningsvinkel
medför kraftiga förstoppningar vid avbrott i
lufttillförseln, inses lätt dess olämplighet. För minskande
av slitningen å rören försöker man att undvika
svankor på ledningens raka delar.
Vid Torkrets högtrycksförfarande kan rörledningen
hållas inom snäva gränser och rörledningar upp till
över 1000 m ändamålsenligt användas, då
tryckhöjden här kan avpassas uppåt. Enligt uppgift
planerades en anläggning för l 800 m rörlängd. Den
hastighet som måste åsättas godset skall teoretiskt
vara sådan, att det blåsta godset så att säga
simmar i luften utan att göra någon större åverkan på
rörens väggar, samtidigt som det måste hava den
för igensättningen nödvändiga utgångshastigheten
vid rörets mynning. På grund av de många
inverkande faktorerna är det blott det sistnämnda
resultatet som kan uppnås. Man räknar med en högsta
hastighet i blåsledningen av 60 till 70 m/s. Strålens
längd vid mynningen kan vid horisontell blåsning
uppgå till 25 å 30 m med gott resultat.
Angående luftförbrukningen, varom uppgifterna
skilja sig avsevärt, torde följande enligt Deuschl1
utgöra ungefärliga medelvärden. Det avser
medelgott igensättningsmaterial av avfall från vaskerierna:
Horisontell ortl. i m
150 300
150
300
150
300
Rördia-meter ! mm
Luft-åtgång m3/tim.
Eff. kapac. m3/tim.
Kapacitet m3/skift
högst
lägst
150
3800
46 38
230
190
138
114
175
5100
54 ! 46
270
230
16*2
138
200
6600
63 ! 55
315
275
189
165
225
8300
72 i 64
360
320
216
192
i 250
10300
82 i 73
410
365
246
219
Fig. 4 a. Teleskåp
rör.
Således med luftåtgången omräknad i fri luft pr
min., i det första fallet 63 m3 pr 46 m3 Igensättning
pr tim. och i sista fallet resp. 171 och 82 med 150 m
rörlängd.
Förslitningen av rören är, som förut påpekats en
l Gliickauf 1931, h. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
