Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 12 dec. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TEKNISK TIDSKRIFT
12 DEC. 1931
Fig. 9. Skrapanläggning. Horisontalprojektion.
Igensättningens begränsning mot den fria sidan var
här, liksom vid Torkretanläggningen, säckväv och
nät, men vid den vid besöket pågående
nedåtblås-ningen kom ingen som helst strålriktare till
användning.
Den transportabla rördelen bestod av 2,5 m långa
3 mm stålrör, som genom gummipackning och
särskild spännanordning blevo tätt hopfogade och lätt
isärtagbara. Medan blåsningen pågick slogs ett rep
om det yttersta röret, en knackning på spännstången
till kopplingen och röret var löst och kunde
borttagas. Vid rörens slitning, som ofta blir ensidig,
om-vredos dessa ett kvarts varv med vissa mellanrum.
För rörkrökarna, vilkas radie liksom vid Torkret
hålles omkring 0,75 å 1,00 m, hade man för slitningen
påsatt ett extra ytterhus på utsidan av kröken. När
innanröret blir bortslitet, lägger sig gods i det yttre
huset, varefter godset självt får utgöra slitmaterial.
Vid besöket hade 84000 t. gods passerat rören utan
ombyte och man räknade med att komma upp i
100000 t.
Kostnaden för igensättningen, räknat med
transporten från huvudnivån, hade med denna
anläggning nedbringats till nära en tredjedel av
kostnaden vid Igensättning för hand. Följande siffror
för nuvarande kostnader angåvos:
Löner ............. 0,16 M.
Amortering och ränta 0,60 "
Material........... 0,08 "
Trådnät ........... 0,12 "
Transport ......... 0,10 "
Summa 1,06 M. pr igensatt ton.
De olika systemens företräden och nackdelar torde
framgå av vad ovan nämnts. Förbättringar på de
olika systemen fortgå oavbrutet, och på vissa håll
har man ombyggt anläggning, som fått del av bådas
fördelar. Så har man t. e. ombyggt Miags
skovelhjul till högtryckssystem.
Vid en annan kolgruva i det besökta distriktet
hade man sedan 1928 använt skrapa för
Igensättning. Genom denna anordning behöver ej hänsyn
tagas till det för igensättningen avsedda godsets
storlek eller art. Av en månadsrapport för 1930
framgår, att effekten pr man och skift stegrats till
25 vagnar mot 11,7 med Igensättning för hand, samt
en ökning i igensättningens fasthet i förhållandet 64
till 53. Kostnaden beräknas hava sänkts med 43 pf.
till 73 pf. pr igensatt vagnsinnehåll. Av fig. 9
framgår igensättningens utförande. Man använder sig av
en luftdriven 65 hkr Demaghaspel, l, med
lintrummorna placerade efter varandra. Arbetslinan, vars
diam. var 26 mm, löpte med 1,8 m/s, den 18 mm grova
återgångslinan gick med 2,7 m/s hastighet. Skrapan, 2,
var av långsträckt typ och rymmande 0,6 m3 samt
framtill försedd med en extra igensättningsbygel.
Som synes av bilden löpte återgångslinan under taket
i det igensatta området. För borttagande av de
kraftigaste stötarna gick arbetslinan först över en
stot-dämpare, bestående av en cylinder med kolvstång
och fjädrande luftkudde, 3, godset framfördes i
huvudorten med skakränna, 4. Från denna plats tog
skrapan hand om godset och följde det 8° stupande
liggandet till igensättningsplatsen, där den drogs upp
emot taket. Flötsens mäktighet var ca 2 m. Godset
intrycktes tills motorn stoppade. Vid denna
Igensättning måste en mur mot det fria området
uppläggas för hand, för vilket ändamål man använde de
grövsta stenarna. Linslitningen uppgavs till 5 pf. pr
vagn, en siffra som tycktes vara standardiserad för
varje med skrapaanläggning försedd gruva i
Tyskland. Ställer man jämförelse mellan igensättning
med skrapa och den med tillhjälp av tryckluft, torde
det senare förfarandet vara det förra överlägset med
tanke på igensättningens fasthet. En tillförlitlig
jämförelse mellan kostnaderna metoderna emellan låter
sig ej göra.
Har nu dessa metoder något värde vid brytningen
av våra i allmänhet starkt fallande malmfyndigheter?
Därpå måste svaras, att där man kan arbeta med hel
igensättning upp emot taket och brytningens storlek
är tillräckligt hög samt till förfogande står lämpligt
styckeavfall, där kan tryckluftmetoderna tagas
under övervägande. Därjämte tillkommer fall, då
malmens värde är så stort att igensättningskostnaden
vid även lägre brytningsmängd försvarar metodernas
tillämpning. Som enbart transportmedel torde dessa
metoder ställa sig alltför dyrbara. Skrapans
användning vid igensättning i våra gruvor torde hava sin
betydelse vid igensättning med hos oss bruklig fri
takhöjd, vilken igensättning får tagas i ett annat
sammanhang.
Sammanfattning.
Efter en kort historik över igensättningsarbetets
utveckling i de tyska gruvorna, har givits en
skildring av apparater och arbetssätt vid igensättning
med tillhjälp av tryckluft och skrapa. Därtill har
fogats författarens intryck över metodens lämplighet
för svenska malmgruvor, därvid deras begränsade
användande angivits.
På grund av tillfällig utrymmesbrist ha
noteringarna införts på annonssidan XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
