Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. Jan. 1931
- Theodor Björgerd: Sydsvenska kraftaktiebolagets överföringssystem och elektriska ny anläggningar
- J. Österberg: Högfrekvensugnen ur elektrisk anläggningssynpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ombesörja kraftdistributionen, har en befolkning av c:a
1,6 mill. personer eller mer än en fjärdedel av Sveriges
totala. Kraftförsörjningen av denna landsända är
således en mycket betydelsefull uppgift och
kraftbolaget har också sökt att genom förstklassiga
anläggningar tillförsäkra varje del av området säker och
ekonomisk kraftillförsel. De nya elektriska
anläggningarna äro också tillkomna med tanke på att icke
blott till varje plats kunna transportera de
erforderliga effektbeloppen, utan att även kunna göra det
på ett sådant sätt, att krafttillförseln under alla
förhållanden är säkerställd.
*
HÖGFREKVENSUGNEN UR ELEKTRISK ANLÄGGNINGSSYNPUNKT.[1]
Av J. ÖSTERBERG.
Allmänt.
Det nuvarande utförandet av den elektriska
högfrekvensugnen förutsätter användning av
högfrekvent växelström, för att fordran på någorlunda
rimlig anläggningskostnad och ekonomisk drift skall
kunna fyllas.
En högfrekvensugnsanläggning består sålunda av
ett elektriskt maskineri för generering av den
högfrekventa nyttiga strömmen, kondensatorbatteri för
alstrande av induktiva strömmen, till dessa delar
hörande instrumenteringar och slutligen själva ugnen.
Värmeutvecklingen i ugnen sker som bekant
genom samverkan mellan det elektriska
ledningsmotståndet hos chargen och de i densamma inducerade
strömmarna. Dessa alstras genom ett magnetiskt
fält, som uppväckes i en med växelström matad
spole. För att framdriva det erforderliga starka
växelfältet fordras ett mycket högt ampervarvtal i
spolen.
De först använda ugnarna hava drivits med mycket
höga periodtal, ända upp till 100 000 p/s, men man
har senare funnit, att lägre periodtal, 2 000–500,
bättre torde lämpa sig. Tendensen i de moderna
konstruktionsprinciperna tyder också på ett närmande
till de kommersiella periodtalen, varigenom det
dyrbara förfaringssättet för alstrandet av högfrekvensen
skulle bortfalla.
Fig. 1. Koppling av ugn med kondensator.
Vilket periodtal man än använder, kommer
strömmen i spolen i förening med den spänning, som måste
användas för dess framdrivande, att uppvisa en
mycket hög induktiv belastning, dvs. man får en
mycket låg effektfaktor eller cos [fi]. Som exempel
må nämnas en nyss färdigställd anläggning vid
Österby bruk. Denna anläggning, till vilken jag
senare i annat sammanhang skall återkomma, har en
tillgänglig effekt av 2 X 150 kW vid 2 000 p/s och
1 200 volt. Strömstyrkan i spolen är ca 2 500 A och
cos [fi] = 0,1. Induktiva effekten uppgår sålunda till
ca 3 000 kVA. Alstrandet av denna effekt i
roterande elektriska maskiner resp. transformatorer
skulle så fördyra anläggningen, att hela metoden
knappast vore möjlig att praktiskt tillämpa. Man
parallellkopplar därför till ugnarna statiska
kondensatorer, som få leverera den induktiva effekten.
Anordningen kan schematiskt framställas i enlighet
med vidstående skiss (fig. 1), där L betecknar ugnen
och C kondensatorn. Motstånden i strömkretsen är
z = SQR(r^2 + ([ny]L - 1/([ny]c)^2)), som således blir minst, då
[ny]L = 1/([ny]c), och man har således endast att räkna med
ohmska motståndet, varav så stor del som möjligt
naturligtvis bör ligga i själva chargen. Den
elektriska generatoranläggningen kan då arbeta vid
cos [fi] = 1, dvs. enligt föregående exempel med en
strömstyrka av ca 250 i stället för 2 500 A. Vid
planerandet av en anläggning är det därför av stor vikt,
att kondensatorbatteriet placeras nära ugnen, så att
de ledningar, som skola föra den höga strömstyrkan,
bliva så korta som möjligt. Utom direkta
strömvärmeförluster skulle längre ledningar även
åstadkomma en ökning av induktiviteten och därav
betingad ökning även av det erforderliga
kondensatorbatteriets storlek.
Fig. 2. Konstruktionsschema för högfrekvensgenerator.
Samma ampervarvtal kan även erhållas med lägre
strömstyrka och större lindnmgsvarvtal, men man
kommer då till högre spänning, vilket är olämpligt
på grund av minskad drift- och personlig säkerhet
samt högre kondensatorkostnad.
[1]
Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 26 sept. 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0012.html
